E-learning växer och får en mer och mer betydande roll i dagens digitaliserade samhälle. Forskarna blev introducerade i ett digitalt kunskapstest som används av 126 kommuner i Sverige för att finna individers rätta studienivå. Det som undersöktes var vilken nytta och användbarhet som kan ses med de digitala kunskapstesten inom kommuners utbildningsverksamhet - SFI, Komvux och gymnasiets IM-program. I denna studie användes DeLone och McLeans Information System Success Model där fokus var på begreppen användbarhet och nytta som också definieras i rapporten. För att kunna besvara frågeställningarna om de digitala kunskapstesten ansågs vara användbara och vilken nytta de bidrog med valdes en kvantitativ ansats. Enkäter skickades ut till samtliga kommuner där en person per kommun fick möjlighet att besvara frågorna. Resultatet visade att det fanns både för-och nackdelar med de digitala kunskapstesten. Av de 126 kommuner som en gång köpt in testen användes de idag endast av 120 kommuner. Testen var olika användbara för kommunerna då vissa använde dem ofta och andra mer sällan. En fördel med testen var att de bidrog till nytta då de sågs som ett hjälpverktyg att hitta rätt kunskapsnivå på varje elev. Kunskapstesten ansågs däremot för en del vara otillräckligt omfattande, då muntliga tester inte existerade i systemet. Slutsatsen som drogs var att de digitala kunskapstesten till större del var användbara och bidrog till olika typer av nytta för kommuners utbildningsverksamhet. / E-learning is growing and have a significant role in today’s digital society. The researchers were introduced in a digital knowledge test used by 126 municipalities in Sweden, to find the correct study level in individuals. The research were about what benefit and usability these digital knowledge tests has within the municipalities educational activities -SFI, municipality adult education or high schools orientation programme. DeLone and McLean’s Information System Success Model was used in this study and focused on the concepts of usability and utility that also are defined in the report. A quantitative approach was selected to answer the questions about if the digital knowledge test was considered to be useful and what benefit they contributed. Questionnaires were sent to all municipalities in which one person per municipality was able to answer the questions. The results showed that there were both advantage and disadvantage with the digital knowledge test. It also showed that the tests currently only is used by 120 municipalities instead of the 126 municipalities that once purchased the tests. The tests were various useful as some municipalities used it often and others more rarely. One advantage with the test was that they contributed to the benefit because they were seen as an auxiliary tool to find the right level of knowledge of each student. For some municipalities the knowledge tests were considered to be insufficiently comprehensive because oral tests did not exist in the system. The conclusion was that the digital knowledge tests to the greater part was useful and contributed to various types of benefit to the municipalities educational activities.

Effekterna av Covid-19 pandemin medförde bland annat en övergång till distansundervisning för institutionen för informatik och media på Uppsala universitet. I samband med denna övergång digitaliserades institutionen ytterligare, under en kort tidsperiod. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen av institutionens utbildningsverksamhet gick till under denna rådande pandemi utifrån Goldkuhl och Röstlingers (2019) teori om den funktionellaoch regulativa dimensionen. En kvalitativ fallstudie genomfördes och grundar sig i fyra intervjuer med medarbetare inom institutionen och inom Uppsala universitets verksamhet. Dessa intervjuer kompletterades även med dokumentanalys. Intervjuerna och dokumentanalys utgjorde empirin som sedan analyserades baserat på tidigare forskning inom digitalisering och kommunikation inom organisationer samt organisationsförändringar. Empirin analyserades dessutom utifrån Goldkuhl och Röstlingers (2019) teori om digitala resurser i verksamheter utifrån den funktionella och regulativa dimensionen. Slutsatsen för studien är att institutionens utbildningsverksamhet har digitaliserat de verksamhetsprocesser som tidigare inte varit digitaliserade. Dessa innefattar undervisningsmoment som föreläsningar, workshops, laborationer, seminarier och examinationer som ses som delvis digitaliserade delprocesser. Med hjälp av Zoom, Inspera, Studentportalen och mail har dessa undervisningsmoment kunnat digitaliseras och bedrivas på distans. Dessutom har möten digitaliserats i full utsträckning med hjälp av applikationen Zoom. Det visade sig att kommunikationen har digitaliserats ytterligare med hjälp av digitala resurser som Medarbetarportalen, Studentportalen, Uppsala univeristets hemsida, Rektorsbloggen och mail. Dessa har fungerat som kommunikationsinstrument och har visat sig vara en väsentlig del för att kunna genomföra digitaliseringen. Slutsatsen för studien är även att råd, riktlinjer och bestämmelser på olika författningsnivåer har haft en reglerande karaktär och styrt digitaliseringsprocessen för institutionen.