No description available.

No description available.

<p>Lärandecentrerad design (LCD) är en utvidgning av den användarcentrerade designprocess som tillgodoser den lärandes unika behov i dess förkovran inom en ny arbetsutövning. Quintana, m.fl. (2002) har sammanställt tre kriterier vilka representerar de krav som LCD speciellt ställer på uppgiftsanalysmetoder. Arbetsmetoden ska uppfylla alla tre kriterier för att karakteriseras som lämplig inom LCD. Denna rapport redogör för en utvärdering av den kunskapsbaserade analysmetodens lämplighet i en lärandecentrerad utvecklingskontext. Utvärderingen har genomförts på Volvo IT i Skövde i samband med utvecklingen av ett interaktivt utbildningsverktyg för Volvo Powertrains nya globala orderhanteringssystem CPO. Den kunskapsbaserade analysmetoden utfördes som ett initialt steg i utvecklingsprocessen av det interaktiva utbildningsverktyget. De presumtiva användarna fick senare genomgå utbildningen med hjälp av det färdigställda interaktiva verktyget och sedan utföra ett kunskapstest. Resultatet från kunskapstestet avgjorde sedan huruvida de tre kriterierna, som Quintana, m.fl. (2002) hade satt upp, var uppfyllda. Endast det första av de tre kriterierna erhöll stöd för att kunna sägas vara uppfyllt. Resultaten kan ha påverkats av ett antal faktorer bl.a. för hög hastighet hos visandet av informationsrutor i utbildningsverktyget samt de presumtiva användarnas tidigare domänkunskap.</p>

Lärandecentrerad design (LCD) är en utvidgning av den användarcentrerade designprocess som tillgodoser den lärandes unika behov i dess förkovran inom en ny arbetsutövning. Quintana, m.fl. (2002) har sammanställt tre kriterier vilka representerar de krav som LCD speciellt ställer på uppgiftsanalysmetoder. Arbetsmetoden ska uppfylla alla tre kriterier för att karakteriseras som lämplig inom LCD. Denna rapport redogör för en utvärdering av den kunskapsbaserade analysmetodens lämplighet i en lärandecentrerad utvecklingskontext. Utvärderingen har genomförts på Volvo IT i Skövde i samband med utvecklingen av ett interaktivt utbildningsverktyg för Volvo Powertrains nya globala orderhanteringssystem CPO. Den kunskapsbaserade analysmetoden utfördes som ett initialt steg i utvecklingsprocessen av det interaktiva utbildningsverktyget. De presumtiva användarna fick senare genomgå utbildningen med hjälp av det färdigställda interaktiva verktyget och sedan utföra ett kunskapstest. Resultatet från kunskapstestet avgjorde sedan huruvida de tre kriterierna, som Quintana, m.fl. (2002) hade satt upp, var uppfyllda. Endast det första av de tre kriterierna erhöll stöd för att kunna sägas vara uppfyllt. Resultaten kan ha påverkats av ett antal faktorer bl.a. för hög hastighet hos visandet av informationsrutor i utbildningsverktyget samt de presumtiva användarnas tidigare domänkunskap.

Digitala spel i dagens samhälle blir allt vanligare och har de senaste åren börjat användas inom utbildning och undervisning runt om i världen. Att använda spel och teknologi inom en utbildning har både positiv och negativ påverkan på eleverna så väl som skolan. Teknikens positiva delar leder till en ökad motivation och engagemang bland eleverna men kan samtidigt leda till mer negativa delar, till exempel social isolering, dyra kostnader eller en distraktion som kan leda till att det påverkar andra kurser inom utbildningen negativt. Denna rapport syftar till att vara ett stöd vid val av utbildningsverktyg som ska användas i syfte för Game Design Based Learning (GDBL). Detta stöd består av en utvärderingsmodell som kan användas av exempelvis lärare som vill tillämpa GDBL i sin utbildning. Arbetet har utförts med stöd av forskningsstrategin design och skapande, där utvecklingen och framtagandet av en artefakt har skett. Utvärderingsmodellen har utformats med hjälp av den aktuella forskningsstrategin. Datainsamlingen för arbetet har skett genom sökning efter utbildningsverktyg, bland annat, på sökmotorn Google Search tillsammans med relevanta termer för arbetet, till exempel drag &amp; drop. Vid tillämpning av GDBL samt valet av utbildningsverktyg gäller det att ta hänsyn till både de möjligheter som GDBL ger men även de negativa risker som finns. Utvärderingsmodellen har också testats på fem olika utbildningsverktyg för att validera utvärderingsmodellen. Dessa fem utbildningsverktyg är Scratch, Kodu Game Lab, Kahoot, Quizizz och Twine. Slutligen kom vi fram till att två av utbildningsverktygen passar bäst i ett utbildningssyfte. Dessa var Kahoot och Quizizz som är simpla frågesportsspel, det vill säga att dessa inte kräver utbildning eller programmering för att användas inom en undervisning. Detta baserades på ett påhittat scenario vilket var att hitta ett utbildningsverktyg för ett program som inriktar sig på grafisk design. / Digital games in today's society are becoming more common and have in the past few years been used in education and teaching around the world. Using games and technology in an education has both positive and negative impact on the students as well as the school. The positive aspects of technology lead to increased motivation and commitment among the students, but at the same time can lead to more negative factors, such as social isolation, expensive costs or a distraction that may adversely affect other courses in education. This report aims to be a support in selecting educational tools to be used for Game Design Based Learning (GDBL). This support consists of an evaluation model that can be used, for example, by teachers who wish to apply GDBL in their education. The work has been carried out with the support of the research strategy design and creation, where the development and the production of an artefact has taken place. The evaluation model has been designed using the current research strategy. The data collection for the work has been done by searching for training tools, including the search engine Google Search, along with relevant terms for the work, such as drag &amp; drop. When applying GDBL and the choice of training tools, it takes into account both the opportunities offered by GDBL, but also the negative risks that exist. The evaluation model has also been tested on five different training tools to validate the evaluation model. These five training tools are Scratch, Kodu Game Lab, Kahoot, Quizizz and Twine. Finally, we found that two of the training tools are the most suitable for educational purposes. These were Kahoot and Quizizz, which are simple quiz games, that is, they do not require education or programming to be used in a classroom. This was based on an established scenario, which was to find a training tool for a program that focuses on graphic design.