No description available.

No description available.

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning. En strukturerad och standardiserad intervju med utvalda skolledare som berörde skolledarnas eget användande av systemet, skolans datortäthet med mera. Statistik över de olika skolornas användande av systemet är den andra metoden. Statistiken hjälpte mig att se om det fanns några kopplingar mellan skolans användandegrad och skolledarens användandegrad. Den tredje metoden var halvstrukturerad intervju med två utvalda skolledare. En skolledare på en skola där införandet av Fronter har gått sämre och en skolledare på en skola där införandet har gått bättre. Sammantaget gav dessa tre metoder större reliabilitet och tyngd åt mitt svar på frågeställningarna. Arbetets slutsats är att, på de undersökta skolorna, spelar skolledarnas eget användande i kombination med deras engagemang och tydliga ledning, säkerligen tillsammans med många andra faktorer, större roll för ett lyckat införande än vad exempelvis datortätheten gör. Allt handlar inte om skolledaren. Men initialt sett kan hon eller han vara den som bildar en samarbetsgrupp, påbörjar framtagandet av handlingsplan, utser administratörer eller bara nämner möjligheten på en skolkonferens och att användandegraden på skolan sedan ökar som ringar på vattnet. En tid efter införandet kommer enligt min uppfattning det stora eldprovet – om lärare och elever ser en verklig nytta med att använda systemet. / The purpose of this extended essay has been to examine if any patterns are identified when it comes to how successfull the introduction of the VLE Fronter is in different schools in a Swedish municipality. Focus is on the principals’ own activity and usage of Fronter. I have come to the conclusion that the most successful schools are the schools where the principals themselves use the system and the way they lead and encourage their teachers.

假設真實輸入參數可以事先預知，實際上，透過平均數-變異數的投資組合量化模式，效率前緣將會往右下方移動。這也意謂倘若保險公司的投資策略有達到效率前緣的情況下，保險法146條的投資上限將使得保險公司的投資報酬率降低，以及投資風險增加。給定投資上限反而降低保險公司的投資績效。然而真實輸入參數並無法事先預知，因此根據過去的經驗資料以及主觀判斷來估計輸入參數將是作為取代真實參數的作法。而估計誤差的存在將勢難避免。同時平均數-變異數模式所決定的投資組合會過度投資在高估投資報酬率以及低估投資風險的股票上，因此估計誤差的影響將是不容忽略。並且保險公司在追求資產極大化的同時，有其必要兼顧到估計誤差的影響。 本研究主要有三個主題，首先我們透過平均數-變異數模式來探討估計誤差對投資組合的影響。緊接著就投資上限與估計風險的關係進行研究。最後分析股票淨利率限制和投資上限之間的關係，並且解釋存在的功能以及探討是否有其存在的必要性。 本研究結果發現現行的單一股票的投資上限(七分之一)不但降低了投資風險，並且改善了真實反應的投資報酬率低於6%，甚至為負值的問題。並且就淨利率上限為6%的合適性而言，除非保險公司採取的投資策略非常的保守，否則還不如放寬，或者廢除。