Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare på en grundskola anser att det innebär för deras undervisning att arbeta med lärplattformen SchoolSoft. En lärarenkät i en svensk grundskola har genomförts och det framkommer där att lärarna använde sig mer av administrativa än pedagogiska funktioner och att de såg både nackdelar och fördelar när de använde denna lärplattform. SchoolSoft tillgodosåg generellt lärarnas behov av administration och kommunikation, men lärarna såg också brister och förlorad funktionalitet i lärplattformen. SchoolSoft verkar satsa mer på administrativa än pedagogiska funktioner och de funktioner som har pedagogisk potential underutnyttjas av SchoolSoft. Resultatet pekar på att lärarnas attityder till att använda lärplattformen är mestadels positiva med SchoolSoft. Emellertid indikerar studien att genom en ökad kompetens inom SchoolSofts funktioner skulle lärarna kunna utnyttja lärplattformens pedagogiska mervärde ytterligare.

<p>Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer – oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS. När det handlar om användbarhetsfaktorer har studien visat att vissa val av funktioner kan vara avgörande.</p><p>De slutsatser som framkommit i vår studie är att en organisation eller ett företag bör välja ett LMS som är utbyggbart. Efterhand som företaget eller organisationen utvecklas inom sitt LMS, efterfrågas fler funktioner och möjligheter. Det har visat sig att LMS som följer en internationell standard, SCORM – vilket möjliggör återanvändning av material samt överföring mellan olika LMS, är att föredra. </p><p>Vidare visade studien att framtidens LMS måste anpassas till kommande behov både vad det gäller möjligheter för den enskilde användaren att göra personliga inställningar samt att kunna kommunicera via exempelvis chat, forum, e-post, webbkamera eller liknande. Vidare måste fokus ligga på att främja lärandet, att välja ett LMS med potential att växa och personalisera tror vi främjar lärandet i positiv riktning.</p>

<p>Umeå University currently uses two Course Management System, Moodle and Sakai (Cambro). Both Moodle and Sakai are based on open source code and are today the two more popular choices among Swedish Universities. They both have different strengths and weaknesses both from a technical perspective and a user perspective. This can create problems for a course responsible/teacher when it comes to planning the course structure at a distance course but also when planning the course structure on a campus course that uses a Course Management System. With this as my starting point my formulations of questions become:</p><ul><li>How do the Course Management Systems that Umeå University uses differs, both from a technical perspective and user perspective?</li><li>What possibilities is there in the Course Management Systems to use a different Course Structure?</li><li>Is there a noticeable difference on the view of Course Management System of teachers and students at different departments?</li></ul><p>The purpose with my essay is to create a basis that course responsible/teacher can use to plan the course structure. For those teachers with a choice in which Course Management System they use, this essay can be used to see what Course Management System fits them the best. I have in my essay done a case study over the two Course Management System that are being used at Umeå University currently, Moodle and Sakai. The essay focuses on a technical perspective through a technical comparison of the systems that has been done with EduTools. The user perspective consists of interviews done with teachers and a survey done among students. The teachers and students are chosen through a theoretical selection.</p><p>The conclusions that I have been able to draw is that through a technical perspective Sakai is to be preferred, it has tools and functions that Moodle is missing. From a user point of view there is no big difference between Moodle and Sakai. Although Moodle has a bigger share of users that leaves the Course Management System with a good general impression, than Sakai has. The research findings has also attracted attention to some problems in Moodle and Sakai that are in need of improvement, these are problems that both the teachers that have been interview and the students taking part of the survey have pointed out. The research findings has also attracted attention to some problems from the technical comparison and review done by The National Agency for Special Needs Education and Schools.</p>

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer – oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS. När det handlar om användbarhetsfaktorer har studien visat att vissa val av funktioner kan vara avgörande. De slutsatser som framkommit i vår studie är att en organisation eller ett företag bör välja ett LMS som är utbyggbart. Efterhand som företaget eller organisationen utvecklas inom sitt LMS, efterfrågas fler funktioner och möjligheter. Det har visat sig att LMS som följer en internationell standard, SCORM – vilket möjliggör återanvändning av material samt överföring mellan olika LMS, är att föredra. Vidare visade studien att framtidens LMS måste anpassas till kommande behov både vad det gäller möjligheter för den enskilde användaren att göra personliga inställningar samt att kunna kommunicera via exempelvis chat, forum, e-post, webbkamera eller liknande. Vidare måste fokus ligga på att främja lärandet, att välja ett LMS med potential att växa och personalisera tror vi främjar lärandet i positiv riktning.

I denna studie har elevers åsikter om det sociala mediet Facebook i svenskundervisningen studerats. Detta har skett genom en enkätundersökning med 88 elever och kompletterades med två intervjuer av elever med erfarenhet av mediet i undervisningen. Informanterna hade en delad inställning till Facebook som lärplattform och de problem som lyftes fram rörde sortering och intrång i privatlivet. En övervägande majoritet var dock positiva till arbetssättet om det bedrevs i mindre skala som enstaka kurser eller moment. Det gick även att se skillnader i åsikter om och användandet av sociala medier ur ett åldersperspektiv. De äldre eleverna var framförallt mer aktivt på Facebook och positivt inställda till en integrering av mediet i svenskundervisningen.

<p>Distansundervisning ses som ett sätt att erbjuda fler individer möjlighet att studera på egna villkor. Hittills är det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer också i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras på flera olika sätt med allt från videoöverförda föreläsningar till självstudier vid datorn. Fjärrundervisning är en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs på grundskolenivå och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna där avstånden till närmaste skola är alltför långa för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en är fjärrundervisningen. Vi har i denna studie undersökt hur distansundervisningen bedrivs i olika konstellationer. Hur detta vuxit fram samt hur det upplevs av berörda parter. Vi har också för avsikt att lyfta fram vilka faktorer som är avgörande för att distansundervisningen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med personer som är involverade i undervisning på distans. De slutsatser vi kommit fram till utifrån vår analys och diskussion är att det framförallt måste ges tid till förberedelser, planering och utbildning av berörd personal. Har man en positiv attityd, starka motiv och en väl fungerande teknik finns goda förutsättningar för att distansundervisningen ska vara ett likvärdigt alternativ till traditionell klassrumsundervisning. Elevresultaten visar också på att det inte förekommer några märkbara kunskapsskillnader mellan elever som läser på distans och övriga samt att man uppfyller läroplanens mål. Videoöverförd undervisning och valet av handledare är mycket viktiga faktorer att ta hänsyn till vid genomförande av distans- och fjärrundervisning.</p>

Distansundervisning ses som ett sätt att erbjuda fler individer möjlighet att studera på egna villkor. Hittills är det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer också i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras på flera olika sätt med allt från videoöverförda föreläsningar till självstudier vid datorn. Fjärrundervisning är en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs på grundskolenivå och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna där avstånden till närmaste skola är alltför långa för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en är fjärrundervisningen. Vi har i denna studie undersökt hur distansundervisningen bedrivs i olika konstellationer. Hur detta vuxit fram samt hur det upplevs av berörda parter. Vi har också för avsikt att lyfta fram vilka faktorer som är avgörande för att distansundervisningen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med personer som är involverade i undervisning på distans. De slutsatser vi kommit fram till utifrån vår analys och diskussion är att det framförallt måste ges tid till förberedelser, planering och utbildning av berörd personal. Har man en positiv attityd, starka motiv och en väl fungerande teknik finns goda förutsättningar för att distansundervisningen ska vara ett likvärdigt alternativ till traditionell klassrumsundervisning. Elevresultaten visar också på att det inte förekommer några märkbara kunskapsskillnader mellan elever som läser på distans och övriga samt att man uppfyller läroplanens mål. Videoöverförd undervisning och valet av handledare är mycket viktiga faktorer att ta hänsyn till vid genomförande av distans- och fjärrundervisning.

Den här studien tar utgångspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlända. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan användas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlända ur ett lärarperspektiv. En fråga som behandlas är om digitaliseringen påverkat lärarnas syn på individanpassning. Studien besvarar också frågorna om digitaliseringen förändrat lärarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen. En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. För att kunna besvara syftet och de forskningsfrågor som eftersöktes användes en kvalitativ metod för att analysera materialet. Resultatet visar på att den digitalisering som genomförts har haft effekt på lärarnas praktik. Lärarna använder efter projektet fler digitala hjälpmedel och program och appar i sin undervisning än innan. Lärarnas syn på begreppet individanpassning har inte ändrats i grunden, men den digitala tekniken har gjort det möjligt för dem att individualisera för fler elever och vid fler tillfällen för varje elev. Styrdokumentens individualiseringsintentioner i digitaliseringsprocessen framkommer på så sätt att lärarna talar i termer av att digitaliseringen förenklar möjligheterna att nå styrdokumentens mål. De gör t.ex. de individuella studieplaner tillsammans med eleverna och utgår där från centrala mål och kunskapskrav, samtidigt som de tar hänsyn till elevens behov och förutsättningar.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det är möjligt att bygga upp en kursmall i en lärplattform, i det här fallet It´s learning, som ska kunna användas av lärare för att bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser.Fokus lades på att dels hitta minsta gemensamma nämnare för en sådan kursmall och dels på att vidareutveckla arbetet med It´s learning på Örkelljunga Utbildningscentrum där jag är anställd.Undersökningsgruppen var i första hand lärare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen både på distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket är resultat av deras lärandearbete i form av lärarens feedback och betyg.Metoder som användes var enkät, intervjuer och samtal.Arbetets slutsats är att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser i It´s learning, det kräver dock mycket tid och engagemang från lärarnas sida då mallen ska fyllas på med vettigt undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, även bristande datakunskaper hos en del av undervisarna är ett grundproblem som måste övervinnas.Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började använda sig av lärplattformen, dock ej alla som målsättningen var från början. Kursmallen underlättade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under årets lopp då varje påbörjad kurs ska fyllas på med lektionsplaneringar och digitalt undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalité.Nyckelord: lärplattform, utbildningsplattform, It´s learning, distansundervisning, närundervisning, kurs, struktur, kursstruktur, kursmall

Canvas är den nya lärplattformen som har upphandlats bland annat på Karlstad Universitet och som har ersatt den gamla lärplattformen ItsLearning. Men genom att ersätta ett helt system med ett nytt kan det uppstå problem och brister med användandet. Syftet med arbetet är att identifiera problem som användarna upplever på lärplattformen Canvas. Genom att sedan analysera dessa problem och brister så går det att utveckla råd och rekommendationer för hur de kan åtgärdas. För att identifiera dessa problem och brister har kvalitativa intervjuer använts och de personer som blivit intervjuade är studenter och lärare på Karlstads universitet, som får svara på frågor om deras användande och upplevelser av lärplattformen Canvas. Utifrån dessa resultat går det sedan att se vad som dessa användare anser fungera bra och vad som inte fungerar bra och sedan komma med förslag på lösningar till dessa problem och råd och rekommendationer om vad som bör göras för att gå vidare. Intervjuerna som har utförts avslöjar brister inom lärplattformen Canvas, där framförallt grupper, inlämning och bedömning av uppgifter, navigation, betygssättning samt den inbyggda mailfunktionen nämns som de största problemen utav användarna. Genom att analysera svaren så ges en förklaring till varför dessa är de största problemen. I analysen delas de problem som användarna yttrar sig om upp i kategorier beroende på vilken designprincip de tillhör för att kunna ge en helhetsbild av vad för typer av problem som det finns på lärplattformen Canvas. En del av användarna yttrar sig även om helt defekta delar på Canvas, som de anser bör ha upptäckts tidigare och åtgärdats. Med hjälp av analysen går det att dra slutsatser om varför och hur problemen har uppstått och vad som bör göras för att åtgärda dessa problem och brister. En undermålig kravinsamling samt att lärplattformen är ny för många användare anses vara de underliggande orsakerna till varför användarna uttrycker sitt missnöje med Canvas