Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det är möjligt att bygga upp en kursmall i en lärplattform, i det här fallet It´s learning, som ska kunna användas av lärare för att bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser.Fokus lades på att dels hitta minsta gemensamma nämnare för en sådan kursmall och dels på att vidareutveckla arbetet med It´s learning på Örkelljunga Utbildningscentrum där jag är anställd.Undersökningsgruppen var i första hand lärare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen både på distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket är resultat av deras lärandearbete i form av lärarens feedback och betyg.Metoder som användes var enkät, intervjuer och samtal.Arbetets slutsats är att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser i It´s learning, det kräver dock mycket tid och engagemang från lärarnas sida då mallen ska fyllas på med vettigt undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, även bristande datakunskaper hos en del av undervisarna är ett grundproblem som måste övervinnas.Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började använda sig av lärplattformen, dock ej alla som målsättningen var från början. Kursmallen underlättade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under årets lopp då varje påbörjad kurs ska fyllas på med lektionsplaneringar och digitalt undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalité.Nyckelord: lärplattform, utbildningsplattform, It´s learning, distansundervisning, närundervisning, kurs, struktur, kursstruktur, kursmall

No description available.

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid än studenter som studerar på vanliga utbildningar. Vanligast idag är att man använder sig av asynkrona utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för människor som inte kan träffas samtidigt att kommunicera men de har även visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar på brist på kommunikation och att det inte uppstår en känsla av samhörighet. Socialt lärande, inlärning av kunskap som sker i en social kontext, minskar när det är mindre social kontakt mellan studenter och mellan studenter och lärare. Det alternativ som finns är att använda synkrona utbildningsplattformar.Syftet med denna studie är att undersöka om synkrona utbildningsplattformar kan stödja socialt lärande vid högskolestudier. Studien ska ta reda på vilka funktioner som är betydelsefulla för socialt lärande. Under studiens tid så har författarna samlat in data genom en fallstudie, intervjuer och en litteraturstudie. Som fallstudie valdes Adobe Connect för att det är det verktyget som används inom läroverken i Sverige. Tidigare forskning och vad studien har kommit fram till, visar att genom att använda sig av synkrona kommunikationsverktyg i utbildningsmiljöer så kan man öka den sociala interaktionen mellan studenter och studenter och lärare. Genom att jämföra olika teorier om socialt lärande med de funktioner som Adobe Connect erbjuder så kom studien fram till att synkrona utbildningsplattformar har stöd för vad som anses viktigt i de olika teorierna samt att hur mycket stöd det ger även är beroende på vad för ämne som undervisas.

I denna undersökning är syftet att undersöka huruvida de intervjuade lärarna erbjuder föräldrar till nyanlända möjligheter till samverkan. Eftersom föräldrasamverkan är ett så brett område ligger fokus på föräldramöten och webbaserade lärplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lärare som undervisar i introduktionsklasser på högstadienivå. Analysen utgår ifrån hermeneutiska principer och lärarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt läroplan och skollag. Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande föräldrasamverkan i flera av de undersökta fallen. Föräldrarnas möjligheter till att delta i diskussioner rörande skolfrågor, i form av framförallt föräldramöten, beror på i vilken utsträckning enskilda lärare väljer att inkludera dem. Vissa lärare har föräldramöten en gång per termin, andra lärare väljer att inte ha några alls. Vad gäller användningen av digitala verktyg såsom lärplattformar uppdagades en stor brist på resurser. Skolorna tillhandahåller inte datorer, vilket gör att lärarna inte kan använda sig fullt ut av t.ex. digital dokumentation. Lärarna menar att föräldrar till nyanlända dessutom skulle behöva mer datorvana och bättre kunskaper i svenska språket de på allvar skulle kunna använda lärplattformarna, och flera av lärarna ger förslag på hur skolan skulle kunna organisera utbildningar på kvällstid för föräldrarna.Slutsatsen som dras i denna uppsats är att samverkan med föräldrar till nyanlända ofta läggs upp utifrån de enskilda lärarnas smak och tycke, inte alltid enligt de föreskrifter som finns i läroplan och skollag, vilket uppsatsförfattaren ser som något mycket problematiskt. Förändringar i nuvarande arbetssätt samt mer forskning inom området efterfrågas.

Learning Management Systems have become increasingly used in all levels of education since more people have access to computers and the internet. An important feature of the LMS is to provide students with information about their courses. This information, however, is not always easy to find. Especially when the system does not follow usability guidelines about how to provide your users with information. In this study four different course pages on the KTH LMS Canvas have been evaluated with a moderated usability test to asses how well users find information on the LMS. The results show that some improvements could be made by adhering more to usability guidelines and that the courses that did were easier for testers to navigate. Some conclusions that can be made are that users find things easier when there is a high similarity between link names and the information they are looking for and that users scan web pages rather than read them. This is in line with previous research. The conclusions lead to four recommendations to KTH that can improve the usability of all Canvas course pages. / Utbildningsplattformar används allt mer sen intågen av datorer och internet i människors hem. En viktig funktion på en utbildningsplattform är att ge studenter information om sina kurser. Dock är denna information inte alltid så lätt att hitta. Särskilt inte om plattformen inte följer de riktlinjer som finns för hur man förser användare med information på ett användarvänligt sätt. I denna studie har fyra olika KTH- Canvassidor undersökts med ett modererat användartest för att utvärdera hur lätt användare hittar information på utbildningsplattformen. Resultaten visar att vissa förbättringar kan ske genom att tydligare följa riktlinjerna för användarvänlighet och att kurserna som följde riktlinjerna bättre var lättare att navigera. Slutsater som kan dras är bland annat att det är lättare för användare att hitta information när länknamnet är likt den information som söks och att användare skumläser hemsidor istället för att läsa dem noggrant. Detta överensstämmer med resultat från tidigare studier. Från slutsatserna gjordes fyra rekommendationer till KTH som kan förbättra användarvänligheten för alla Canvassidor.