<p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika. Exempelvis hade alla eleverna erfarenhet av att vara en del av någon community. Däremot varierade elevernas inställning till Fronter. En del elever var positiva och betonade bland annat Fronters goda tillgänglighet och miljövänlighet. En del elever var negativa och de kritiserade exempelvis tekniska problem och lärarnas låga användningsfrekvens. Ingen av de intervjuade eleverna hade några problem med att hantera IKT, men det framkom i intervjuerna med personalen att det förekom att elever inte hade dator i hemmet och därmed hade betydligt svårare att använda Fronter.</p><p>Uppsatsens slutsatser kopplar ihop resultatet av undersökningen med tidigare forskning. Det konstateras bland annat att IKT inte längre i sig räcker för att entusiasmera eleverna. Elevernas vana av att hantera IKT gjorde att de ställde krav på att en lärplattform ska hålla en god kvalité.</p>

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika. Exempelvis hade alla eleverna erfarenhet av att vara en del av någon community. Däremot varierade elevernas inställning till Fronter. En del elever var positiva och betonade bland annat Fronters goda tillgänglighet och miljövänlighet. En del elever var negativa och de kritiserade exempelvis tekniska problem och lärarnas låga användningsfrekvens. Ingen av de intervjuade eleverna hade några problem med att hantera IKT, men det framkom i intervjuerna med personalen att det förekom att elever inte hade dator i hemmet och därmed hade betydligt svårare att använda Fronter. Uppsatsens slutsatser kopplar ihop resultatet av undersökningen med tidigare forskning. Det konstateras bland annat att IKT inte längre i sig räcker för att entusiasmera eleverna. Elevernas vana av att hantera IKT gjorde att de ställde krav på att en lärplattform ska hålla en god kvalité.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av. Till studenterna ställde jag frågor kring kurssituationen och deras tankar kring avhopp och använde mig av frågeteman, där jag hämtade inspiration från tidigare gjorda studier om avhopp för att hitta lämpliga teman. Lärarna fick berätta om sina tankar dels kring hur de strukturerat upp sina kurser men också hur de såg på avhopp. Slutligen jämfördes alla tre aspekter: observationen, studenters och lärares svar. Resultatet visade att fenomenet avhopp var mångfacetterat och att det går att undersöka detta vidare ur flera olika perspektiv. Dialogen var av stor betydelse för avhopp, dock såg behoven olika ut. Det visade sig att både oerfarna och erfarna studenter hade behov av dialog och samarbete med andra. I denna studie var det inte självklart att erfarna studenter skulle vara mer självgående än andra. Både studenter och lärare tycktes vara överens om att det förelåg en attityd om att nätbaserade kurser var en enklare variant jämfört med campuskurser.

Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation. Forskning visar att man överlag ska vara försiktig med beröm till barn, då det kan få negativa konsekvenser för den inre motivationen. Beröm och bekräftelse på insats och inte på personliga egenskaper är att föredra för att stärka barnens inre motivation och identitetsskapande. Examensarbetet handlar om detta och ger infallsvinklar på vad bekräftelse i appar för barn 1-6 år kan betyda för motivationen att lära och utvecklas.

Umeå University currently uses two Course Management System, Moodle and Sakai (Cambro). Both Moodle and Sakai are based on open source code and are today the two more popular choices among Swedish Universities. They both have different strengths and weaknesses both from a technical perspective and a user perspective. This can create problems for a course responsible/teacher when it comes to planning the course structure at a distance course but also when planning the course structure on a campus course that uses a Course Management System. With this as my starting point my formulations of questions become: How do the Course Management Systems that Umeå University uses differs, both from a technical perspective and user perspective? What possibilities is there in the Course Management Systems to use a different Course Structure? Is there a noticeable difference on the view of Course Management System of teachers and students at different departments? The purpose with my essay is to create a basis that course responsible/teacher can use to plan the course structure. For those teachers with a choice in which Course Management System they use, this essay can be used to see what Course Management System fits them the best. I have in my essay done a case study over the two Course Management System that are being used at Umeå University currently, Moodle and Sakai. The essay focuses on a technical perspective through a technical comparison of the systems that has been done with EduTools. The user perspective consists of interviews done with teachers and a survey done among students. The teachers and students are chosen through a theoretical selection. The conclusions that I have been able to draw is that through a technical perspective Sakai is to be preferred, it has tools and functions that Moodle is missing. From a user point of view there is no big difference between Moodle and Sakai. Although Moodle has a bigger share of users that leaves the Course Management System with a good general impression, than Sakai has. The research findings has also attracted attention to some problems in Moodle and Sakai that are in need of improvement, these are problems that both the teachers that have been interview and the students taking part of the survey have pointed out. The research findings has also attracted attention to some problems from the technical comparison and review done by The National Agency for Special Needs Education and Schools.

Studien undersöker Gryningeskolans förskola för att utifrån verksamhetens förutsättningar och behov framföra rekommendationer för införande av en lärplattform i verksamheten. Kontemporära lärplattformar på marknaden presenteras och redogörs för utifrån olika systemleverantörer, vilka funktioner de har och vilka utbildningar de erbjuder till användare. Studien bygger på en kvalitativt inriktad forskning och datainsamlingen sker genom muntliga intervjuer av skolledare vid Gryningeskolans förskola som presenterar verksamheten samt dess behov och förväntningar vid ett införande av lärplattform. Utifrån teori om lärplattformar och insamlad empiri vid Gryningeskolans förskola görs en analys utifrån faktorer i en framtagen analysmodell som mynnar ut i ett val av lärplattform. Resultaten av studien innebär att InfoMentor Förskola är den lärplattform som rekommenderas och lämpar sig mest väl för Gryningeskolans förskola.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka erfarenheter elever har av fjärrundervisning. Vi har utgått från nedanstående frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar upplever elever med fjärrundervisning? Hur upplever elever som tidigare har haft modersmålsundervisning i klassrummet skillnaden jämfört med fjärrlektioner? Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Elva elever med erfarenhet av fjärrundervisning intervjuades. Eleverna går på högstadiet och gymnasiet. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultatet visar att fjärrundervisning ger fler elever möjlighet att delta i modersmålsundervisning. En del respondenter upplever också den digitala tekniken som spännande och praktisk i undervisningen. Fjärrundervisning uppskattas också på grund av att den ger möjlighet till flexibel schemaläggning. Den största utmaningen respondenterna tar upp är problem med tekniken, både när det gäller utrustningen och mjukvaran. Få respondenter har en handledare på skolan som kan hjälpa dem att lösa dessa problem. Det förekommer också problem med att hitta lämplig lokal för undervisning. Några av respondenterna säger också att de föredrar klassrumsundervisning.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka om lärare på gymnasienivå ägnar enligt dem själva mycket tid åt att administrera anteckningar om elevbedömningar och om de anser detta vara tidsödande. En enkätundersökning har gjorts på detta område. Slutsatsen är att lärare ofta behandlar samma elevbedömning mer än en gång. Detta kan visa sig genom att en anteckning om en elevbedömning först skrivs ned i en lärarkalender för att sedan föras in på datorn och för att slutligen tas fram för en sammanställning vid till exempel ett utvecklingssamtal. Ett fåtal pedagoger i undersökningen använder sig av ett datoriserat system för att föra in bedömningar direkt, ett system där elever kan logga in och se sina bedömningar vilket gör att antalet behandlingar av bedömningar för läraren minskar.Vidare tar uppsatsen upp hur ett datoriserat system för att spara och administrera elevbedömningar enligt teori bör se ut. Här gås begrepp igenom för att allmänt skapa ett bra grafiskt gränssnitt och olika tekniker för att visa mycket information på liten yta behandlas. En sådan programvara har också utvecklats och redovisas. / The purpose of this essay has been to investigate if teachers spend much time to administrate assessment from students and if they consider this a time-consuming task. The conclusion is that teachers often handle these results more than one time. Sometimes teachers first manually write down the students result in paper and after that write it to the computer and then finally handle the result a third time when putting together a compilation of the results when for example it’s time for students to have performance appraisal with their mentor. Some teacher saves the result directly into a computer system where the student immediately can see the result and therefore the teacher saves time since the results only have been handled a single time. Further on this paper deals with how a system that administrates student results should look like according to theory and behave and finally software for this purpose has been developed.

I den här studien granskas gymnasielärares syn på arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal och på specialpedagogen som resurs i den processen. Även hur elevers redan dokumenterade extraanpassningar påverkar gymnasielärarna, när de ska formulera sina skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal. Syftet är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares uppfattningar om och arbete med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal på gymnasiet och specialpedagogens roll i den processen. Studien är kvalitativ med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer och informanterna är gymnasielärare med erfarenhet av mentorskap och utvecklingssamtal.  Empirin analyseras genom tematisk analys och resultatet visar att arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal är en mångfasetterad uppgift som påverkas av flera faktorer. Det framkommer att specialpedagogen sällan används som resurs för lärarna i arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal, men att samverkan mellan gymnasielärare och specialpedagoger är vanligare i arbetet med extra anpassningar eller elever i behov av särskilt stöd. Gymnasielärarna uppger att arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal är tidskrävande och att skolans digitala lärplattform styr dokumentationens innehåll. Tid och lärplattform är två centrala faktorer som båda utgör såväl hinder som möjligheter i arbetet eftersom de styr ramarna för omdömenas utformning. Styrdokument som skollag och Skolverkets allmänna råd anger riktningen tillsammans med de lokala organisatoriska förutsättningar varje skolas ledning svarar för.  Ett resultat är att många gymnasielärare inte tycks sträva efter något kollegialt samarbete avseende arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal, vare sig det gäller elever som når målen eller elever i behov av stöd, utan snarare föredrar att utföra uppgiften ensamma. De tycks inte heller se vårdnadshavarna som resurs. Ett annat resultat är att konsekvensen av sänkta dokumentationskrav för lärare ökar arbetsbelastningen för mentor vid sammanställning av underlag inför utvecklingssamtalen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares uppfattningar om den förberedande utvecklingssamtalsmallen på en lärplattform. För att uppfylla syftet gjordes en intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio grundskollärare. Resultatet bearbetades med tematisk analys där resultatet från de semistrukturerade intervjuerna först ordnades i teman och sedan analyseras med hjälp de två teoretiska perspektiven närbyråkratiskt perspektiv (Lipsky, 2010; Sandén, 2021) och allmändidaktiskt perspektiv (Klafki, 1997, 1998, 2004, 2002). Lärarna i studien uppfattade inte arbetet med den förberedande utvecklingssamtalsmallen på lärplattformen som pedagogiskt arbete, utan som administration där elevens alla lärare kan komma åt samma dokumentation om eleven. Lärarna i studien uppfattade inte heller att mallen underlättar eller effektiviserar utvecklingssamtalet. Uppfattningarna som den här studiens lärare hade om den förberedande utvecklingssamtalsmallen på en lärplattform är i stort sett samstämmig med det som beskrivs i tidigare forskning om lärares uppfattningar om digitaliseringen, dokumentation och lärplattformar. Det som skiljer den här studien från tidigare forskning är att lärarna inte låter sig anpassas helt till mallen. Lärarna väljer bort delar av den om det är nödvändigt för att anpassa utvecklingssamtalet till enskilda eleven.