Denna studie handlar om politiska mål och implementeringen av det nya betygsystemet utifrån lärares perspektiv. Den 1 juni 2011 började den nya gymnasiereformen att gälla i alla svenska gymnasieskolor. Gymnasiereformen innebar en rad olika ändringar för både lärare och gymnasielever som började arbeta utifrån reformen under terminsstarten 2011. En av de större ändringarna var det nya betygsystemet, vars syfte var att genom ett sexskaligt betyg ge mer rättvisa, hårdare, motiverande och informationsgivande betyg till elever. Genom en kvalitativ metod har tio gymnasielärare intervjuats där de har fått berätta om sina erfarenheter av arbetet med det nya betygsystemet. Deras svar har analyserats och jämförts i en fallstudie. Analysen av det insamlande materialet visar på att det utifrån lärares erfarenheter inte har uppnått de politiska målen med betygsystemet. Betygen uppfattas inte som informationsgivande, motiverade eller rättvisa. Betygen uppfattas dock som hårda men det innebär i sin tur inte att det är motiverande. Anledningen till att de politiska målen med nya betygsystemet inte uppnåtts beror utifrån lärares erfarenheter på att implementeringsproblem uppstår på grund av bland annat otydliga styrdokument från beslutsfattare och närbyråkrater obegränsade handlingsfrihet. / <p>2018-06-07.</p>

Studien analyserar planerares arbete med klimatanpassningspolicy, i en svensk kommunkontext, genom undersökning av planerares resonemang om policyutformning, vilket handlingsutrymme det ger planerare samt utmaningar som påverkar kommunalt klimatanpassningsarbete. Med avstamp i planerarnas resonemang, som framgått under intervjustudier, tidigare forskning samt vetenskaplig teoretisk förankring genom policyanalys och närbyråkratiskt teori, identifieras tillämpningsbar policy. Tillämpningsbar policy vägleder planerare i deras arbetsutövning. Den bör bestå av flera olika dokument, vilka behandlar olika detaljerade nivåer av klimatanpassning i fysisk planering. Detta då planerarna resonerar att både tydliga övergripande riktlinjer och stödjande kunskapsunderlag krävs. Tillämpningsbar policy utformar således ett styrande ramverk vilket möjliggör ytterligare hantering av klimatanpassning i fysisk planering samtidigt som policyn, i den grad den hanterar riktlinjer och kunskapsunderlag, medför minskat handlingsutrymme för planerare att agera på eget bevåg vid hantering av klimatanpassningsfrågor. / The study analyses planners’ work on climate adaptation policy, in a Swedish municipal context, by examining planners’ arguments on policy formulation, which operating space it gives planners and challenges that affect municipal climate adaptation work. Based on the planners’ reasoning, which emerged during interview studies, previous research and scientific theoretical anchoring through policy analysis and street-level bureaucracy could applicable policy be identified. Applicable policy guides planners and should consist of several different documents, dealing with different detailed levels of climate adaptation. This since the planners requested both guidelines and supporting knowledge bases to further handle the subject in their work.  Applicable policy can be seen as a governing framework which enables planners to involve climate adaption in planning, as well as it reduces their space of operating among climate adaptation issues.

In this study, a case study is carried out regarding street-level bureaucrats in public sectors. We examine how street-level bureaucrats experience discretion, how they relate to it, use it and whether there are any differences in discretion. Further the perception of it within the profession, if so in what ways. This is then studied from a power perspective, where selected power phenomena are relational and institutional power. The study is conducted with 5 qualified interviews with police officers in external service in the police areas Älvsborg, Skaraborg and Gothenburg (City and South). Through selected theories such as Lipsky's theory of local bureaucrats and Foucault's theory of power perspective, the study captures important perspectives concerning the research area. Together with collected empirical data and selected theories it appears that street-level bureaucrats experience discretion relatively freely, however, in accordance with current regulations within the profession, which can sometimes contribute to them feeling limited. The study presents that street-level bureaucrats influence each other in their use of discretion through social interaction. Generally, they relate equivalently in their use of discretion due to the patterns of behavior within the profession. They perceive, experience and relate in the same way to discretion in general, regardless of police area - though there are differences presented in how street-level bureaucrats experience discretion, depending on the degree of position they hold within the profession, as well as minor internal differences between different police areas.

I Sverige gäller skolplikt för alla barn från sex år upp till 18 år. Trots skolplikten är det ändå en betydande del av barn och unga 6-17 år som är frånvarande från skolan i större eller mindre omfattning. I Skollagen inklusive skolplikten finns en inbyggd strävan efter likvärdig utbildning för samtliga barn i Sverige. Utifrån problematiken med andelen frånvarande elever trots skolplikt och strävan efter likvärdig utbildning för alla barn syftar denna studie till att öka kunskapen om och en förståelse för hur rektorer i högstadieskolor hanterar skolfrånvaron samt utforska hur rektorerna förhåller sig till sitt handlingsutrymme mellan statens riktlinjer och lagar, deras egen uppfattning, skolans organisation och elevsammansättningen. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och tre underfrågor: Hur uppfattar sex rektorer på högstadieskolor i Halmstad kommun skolfrånvaro och hur hanteras frånvaron i det dagliga arbetet? Hur förhåller de sig till de överordnade direktiven i Halmstad kommun? Vilka orsaker ligger enligt rektorerna i studien till grund för skolfrånvaro? Hur bedrivs ett förebyggande och åtgärdande arbete för att minska skolfrånvaro? Resultatet baseras på sex intervjuer med rektorer samt två intervjuer med nyckelpersoner för problemområdet. Som teoretisk referensram har Organisationssociologi, Implementeringsteori och begreppet skolkultur valts ut för att kunna analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att frånvaro i skolan kan uppkomma på olika sätt. Frånvaron kan bero på olika orsaker. Möjliga orsaker är att elever är sjuka i cykler, elever är omotiverade och att de har en negativ attityd till skolan. Resultatet visar att rektorernas uppfattning och hantering av frånvarande elever skiljer sig åt. Rektorerna använder olika rutiner för att rapportera in, det finns inte en tydlig gräns för när närvaro övergår till frånvaro eller vilka åtgärder som är mest lämpliga, vilket bidrar till att rektorernas egna tolkningar avgör vilka insatser som ska sättas in för att minska frånvaron på den enskilda skolan. Studien visar att det finns ett samband mellan rektorernas handlingsutrymme och den kultur som kännetecknar skolan. Hur rektorer utnyttjar sitt handlingsutrymme påverkar hur skolans verksamhet organiseras samtidigt som handlingsutrymmet ser olika ut beroende på den härskande skolkulturen. Studien visar även att frånvaro är mer omfattande i skolor som kännetecknas av en tvångskultur. / In Sweden, school attendance is compulsory for all children from six years up to 18 years. Although school attendance is still a significant proportion of children and young people 6-17 years who are absent from school to a greater or lesser extent. In the Education Law including school attendance is an inherent quest for equal education for all children in Sweden. Based on the problems of the proportion of pupils absent despite compulsory schooling and the quest for equal education for all children this study aims to increase the knowledge and understanding of the principals of secondary schools deal with school absence and to explore how principals relate to their discretion between the state guidelines and laws, their own perception, organization of the school and the students composition. The study is based on a major question and three sub-headings: How do six principals of secondary schools in Halmstad perceive school absence and how is the school absence handled in their daily work? How do they relate to the overarching directives in Halmstad? What are the reasons according to principals in this study as the basis for school absences? How pursued a proactive and reactive work to reduce school absenteeism? The result is based on six interviews principals with school principals and two interviews with important people in the problem area. As a theoretical framework has Organizational Sociology, Implementation Theory and the concept of school culture selected to analyze the empirical material. The result shows that the absence of the school may arise in different ways. The absence may be due to various causes. Possible reasons are that the pupils are sick in cycles, pupils are unjustified and that they have a negative attitude to school. The result shows that principal’s view and handling absent pupils are different. Principals use different procedures for reporting, there is not a clear line for when the presence passes to absence or what measures are most appropriate, which contributes to the principals ‘own interpretations determines what solution should be taken to reduce absenteeism at the individual school. The study shows that there is a correlation between the principals´ discretion and the culture that characterizes the school. How principals utilize its discretion affect how the school is organized, while the discretion differs depending on the prevailing school culture. The study also shows that the absence is more extensive in schools characterized by a compulsion culture.

Miljöbalken är en svensk ramlag som syftar till att skydda människors hälsa och miljön på ett hållbart sätt, men i och med att balken är en ramlag kanden också ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsätts för att tydliggöra miljöbalkens regler och minska detta tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöbalken är miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av tolkningsutrymmet har förändrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trädde ikraft, då förordningens syfte är att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av tolkningsutrymmet analyserasmed hjälp av Michael Lipskys teori om närbyråkrati. Studien visar på att majoriteten av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna upplever ett tolkningsutrymme i miljöbalken, och att inspektörerna kandefinieras som närbyråkrater då de har ett stort inflytande på hur lagen implementeras. Resultatet visar även att det inte har skett någon förändring iinspektörernas arbete sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trädde i kraft, vilket kan bero på en tröghet i implementeringsprocessen.

This paper is about the perspective of street-level bureaucrats (SLB)' ethics in their work with clients, their discretion and role, and how that influences their actions. It is a qualitative study at Försäkringskassan (the Swedish Social Insurance Agency) using interviews with eight officials that investigates eligible for sickness benefit. The study uses the perspective of Bornemark (2018) about ethics of control and internal principles, which are explained with the logic of the bureaucrats and professionals. Because SLB both shall implement a general law (bureaucrats’ logic) and meet the unique needs of individuals (professional logic) they may experience ethical stress. Our result shows that both ethical perspectives (ethics of control of bureaucrats and professional internal principles) exist inside the SLB and therefor there are some ethical stress for the individual. Also, our result shows that they are handling it in Lipskys (2010) three different strategies. Some try to show more compassion by giving clients more time, service and information. Others hide more behind the law or in the worst case resign. Should the rules be as controlled as they are today? Or should it do society good to lose the control a little and give the SLB some room for discretion in unique situations?