Den här studien genomfördes med syftet att synliggöra två stycken bildlärares uttryck kring definition och arbete utifrån läroplanens skrivningar om kreativitet, samt att få en förståelse för bildlärares uttryck kring tolkningsutrymmet för läroplanens kreativitetsbegrepp och dess betydelse för en likvärdig skolform, eleverna och samhället. Metoden som användes vid genomförandet av studien var semistrukturerad intervju. Två bildlärare, undervisande på högstadiet, intervjuades och deras uttryck kring definition av läroplanens kreativitetsbegrepp sorterades utifrån sociokulturellt och individualistiskt och psykologiskt perspektiv på kreativitet. Resultatet visade att de båda bildlärarnas uttryck kring definitioner var både sociokulturella och individualistiska och psykologiska samt att deras uttryck kring arbete med kreativitet i bildundervisning främst var sociokulturellt. Bildlärarnas uttryck vad det gäller tolkningsutrymmets betydelse för likvärdighet i skolan tolkades med hjälp av teorin om skolan som institution och skolor som organisationer samt frirumsmodellen. Studiens slutsats visade att informanterna uttryckte att kollegiala samtal kring skolans yttre gränser, alltså läroplanen, är av stor betydelse för likvärdigheten i skolan. Detta eftersom de kollegiala samtalen ger lärare en större möjlighet att utforma en gemensam inre gräns, alltså tolkning av läroplanen, och därmed utforma sin undervisning, i det friutrymme som uppstår, på ett likartat sätt, vilket är positivt för eleverna.

The aim of the study was to understand how an elementary school interpreted and worked with the law Skollagen (SFS 2010:800) concerning special needs in school additionally in which way a neuropsychiatric diagnosis might interact with the interpretation. To answer the aim we used following research problems: How does the school define the term special needs and special resources itself? How does the school identify pupils with special needs and work with them? In which way does the neuropsychiatric diagnosis affect the interpretation of the law concerning special needs when it comes to deciding whether a pupil is in need of special recourses? Skollagen (SFS 2010:800) does not define special recourses and does not indicate how the school should use them. We were therefore interested in how an elementary school defined the term and decided to work with it. We based our study upon interviews with 6 respondents whom are central in the process of providing special resources for children in school. It’s these respondents interpretation of the law that eventually decide who the special recourses are given to and in which way. The results of the study was that the neuropsychiatric diagnosis itself had no affect concerning if special resources were given to a pupil, rather as an indicator of the pupils certain needs. The definition of special resources itself were connected to the way the school used the tools provided, for example listening to an audio book instead of reading. The school had different ways of identifying pupils with special needs amongst them were the usage of ‘screening’. A test all pupils do in order to determine who might need some extra help in school.

Förskolans läroplan förmedlar den värdegrund som verksamheten ska vila på, samt de mål och riktlinjer förskollärare ska förhålla sig till. Målen i läroplanen formulerar vad förskollärares arbete ska innehålla men inte hur arbetet ska gå till. Av denna anledning har förskollärare ett stort tolkningsutrymme när de planerar undervisning. I denna studie har syftet därmed varit att undersöka hur förskollärare upplever tolkningsutrymmet i läroplanen, vad det får för konsekvenser i undervisningen, samt vilka läroplansmål som är tydliga respektive otydliga att tolka innan praktisk tillämpning.  Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som medel för datainsamling. För att strukturera intervjufrågorna utformade vi en intervjuguide, däremot var intervjuerna av semistrukturerad karaktär för att tillåta eventuella sidospår. Informanterna i studien bestod av fem förskollärare från två separata förskolor. Informanterna svarade på frågor relaterade till deras tolkningsutrymme i arbetet med läroplanen, därefter transkriberades och analyserades svaren. Studiens teoretiska utgångspunkter var två olika ansatser från ramfaktorteorin samt analysbegrepp från det läroplansteoretiska forskningsfältet. Dessa har använts i studiens analyser som skrivits fram i två separata delstudier. I delstudierna undersöker vi musikbegreppet från läroplanen respektive flerspråkighetsbegreppet. Resultaten som delstudierna kommit fram till är att läroplanen innehåller ett stort tolkningsutrymme för förskollärare. Därmed behöver läroplanen definieras och diskuteras i arbetslagen för att skapa en samsyn kring vad målen som arbetas mot innebär. Det finns också mål från läroplanen som bearbetas mer eller mindre i förskolan och många mål är enligt förskollärarna utmanande att arbeta med, däribland musikämnet och flerspråkighetsämnet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare tolkar läroplanen Lgr11 och hur de omsätter den i biologiundervisningen. I studien intrevjuades tio pedagoger med olika lång erfarenhet av undervisning. intervjuerna konstruerades med utgångspunkt i läroplanens olika delar de vill säga syfte, centrallt innehåll, och kunskapskrav kopplat till ämnet biologi. Frågor ställdes kring hur pedagoger använder läroplanen i sitt arbete och om hur de tolkar de olika formuleringarna. Resultatet visar på att pedagoger använder läroplanen i sitt arbete, dock i olika utsträcknig. Pedagogerna förlitar sig antingen på tradition eller på olika läromedel i sin planering av undervisning, och på det sättet gavs läroplanen en underordnad roll. många pedagoger uttryckte problem med att förstå och tolka läroplanens föreskrivningar. Det framkom också att pedagoger känner sig osäkra på om de tolkat läroplanen så som skolverket avser. / The purpose of this study is to investigate how teatchers interpret th curuclium Lgr11and how they translate it into biolodgy teaching. In the study ten teachers where interviewed whit diffrent long term experience in teaching. The intervjuewes where based on diffrent parts of the curiclium which are central content, and knowledge requirments linked to the subject of biology. Qestions where asked about how teachers used the curiclium in theri work and how they interpreted the different formulations. The result showed that educators use the curiclium in their work, but to a different extent. Educators rely either on tradition or on different teaching materials in their planning of teaching, thus giving the curiclium a subordinate role. Many educators expressed difficulties in understanding and interpreting curiclium regulations. it was also found that educators feel unsure wheter they interpreted the curiclium as the national agency for educators aim to.

<p>Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.</p>

<p>Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande. Vid sitt utövande använder sig inte EG-domstolen av en tolkningsprincip. Vid lätta mål används en rättspositivistisk syn. Domstolen utgår här från en systematisk språklig-grammatisk tolkning, om detta inte räcker görs en teleologisk tolkning. Vid mer svårbedömda mål används en rättsrealistisk syn. Utvidgningen av EG-domstolens kompetens medför att domstolen utför legal activism. För att föra samarbetet inom gemenskapen framåt använder sig EG- domstolen av policy vid sina avgöranden.</p>

Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande. Vid sitt utövande använder sig inte EG-domstolen av en tolkningsprincip. Vid lätta mål används en rättspositivistisk syn. Domstolen utgår här från en systematisk språklig-grammatisk tolkning, om detta inte räcker görs en teleologisk tolkning. Vid mer svårbedömda mål används en rättsrealistisk syn. Utvidgningen av EG-domstolens kompetens medför att domstolen utför legal activism. För att föra samarbetet inom gemenskapen framåt använder sig EG- domstolen av policy vid sina avgöranden.

Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.

Studiens syfte är att undersöka vilka tolknings- och handlingsutrymme förskolans styrdokument ger förskollärare, i relation till förskolans uppdrag samt de nationella målen och riktlinjerna i läroplanstexterna och hur detta har förändrats över tid. Teoretiskt perspektiv för studien är läroplansteori samt metodval är en mixad metod mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar på förskjutningar/förändringar i olika tabeller, med en antydan om förskolans ytterligare närmande skolans utbildningskontext med ökad frekvens av begrepp såsom kunskap, undervisning och kvalitetsutveckling. Resultatet i våra kvantitativa tabeller visar i relation till studiens kvalitativa innehållsanalyser, att läroplanstexternas formuleringar riktar sig mer tydligt mot förskollärares ansvar och ökade krav - att arbeta medvetet samt med ämnesdidaktiska kunskaper, för att nå god kvalitet i förskolan. Där ett tydligare formulerat läroplansinnehåll ger ett förstärkt pedagogiskt utbildningsuppdrag. Slutsatser som kan dras är att förskollärarens tolknings- och handlingsutrymme kan både begränsas och/eller möjliggöras beroende på (ämnes)didaktiska ställningstaganden och pedagogical content knowledge (pedagogisk ämnes- och innehållskunskap).

Denna studie undersöker det tolkningsutrymme som kan komma att uppstå på grund av oklarheter i förfarandet vad gäller tillfälliga samarbetskonstellationer. Studien är en fallstudie av kvalitativ art och empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fallet består av en samarbetskonstellation och dess beslutsprocess inför en eventuell etablering av en dryport i kommunerna Bjuv och Åstorp. Studien påvisar att det finns oklarheter som har lett till ett tolkningsutrymme var i de olika aktörerna ges möjlighet till att behålla och utveckla sina egna tolkningar av det aktuella problemområdet. Detta har i sin tur lett till att aktörer som i konstellationens början kände sig tveksamma till projektet har ändrat uppfattning och fått en mer positiv syn på situationen. Studien visar vidare på att frivilligheten för deltagande kan ändras med tiden och att detta kan ske i det så kallade tolkningsutrymmet. Frivilligheten kan även påverkas av olika beroendeförhållanden i relation till samarbetskonstellationen. / This study investigates the margin for interpretation that can rise due to uncertainties in the procedure for temporary constellations for cooperation. The study is a case study of qualitative nature and the empiric part has been collected with semi–structured interviews. The case consists of a constellation for cooperation and its decision process for a potential establishment of a dryport in the municipalities of Bjuv and Åstorp. The study shows that there are unclear points that have led to a margin for interpretation where the different actors are given the possibility to keep and develop their own interpretation of the problem area. This has in turn led to that the actors, that at the start of the constellation were doubtful to the project, have changed their view into a more positive one. Furthermore, the study shows that the voluntary participation can change over time and that this can happen within the so called margin for interpretation. The voluntariness can also be affected by different interdependencies in relation to the constellation for cooperation.