Studiens syfte är att undersöka vilka tolknings- och handlingsutrymme förskolans styrdokument ger förskollärare, i relation till förskolans uppdrag samt de nationella målen och riktlinjerna i läroplanstexterna och hur detta har förändrats över tid. Teoretiskt perspektiv för studien är läroplansteori samt metodval är en mixad metod mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar på förskjutningar/förändringar i olika tabeller, med en antydan om förskolans ytterligare närmande skolans utbildningskontext med ökad frekvens av begrepp såsom kunskap, undervisning och kvalitetsutveckling. Resultatet i våra kvantitativa tabeller visar i relation till studiens kvalitativa innehållsanalyser, att läroplanstexternas formuleringar riktar sig mer tydligt mot förskollärares ansvar och ökade krav - att arbeta medvetet samt med ämnesdidaktiska kunskaper, för att nå god kvalitet i förskolan. Där ett tydligare formulerat läroplansinnehåll ger ett förstärkt pedagogiskt utbildningsuppdrag. Slutsatser som kan dras är att förskollärarens tolknings- och handlingsutrymme kan både begränsas och/eller möjliggöras beroende på (ämnes)didaktiska ställningstaganden och pedagogical content knowledge (pedagogisk ämnes- och innehållskunskap).