Managementkonsultbranschen kännetecknas av högt tempo, långa arbetsdagar och prestationsdrivna individer. Trots det har balans mellan arbetsliv och privatliv blivit en viktig fråga. Genom att intervjua anställda på tre managementkonsultföretag har studien undersökt hur företagen arbetar med work-life balance samt vad som påverkar konsulternas möjlighet att nyttja arbetsgivarens insatser. Studien bekräftar att företags insatser för work-life balance påverkas av institutionella normer. Resultatet visar att managementkonsulters möjlighet att nyttja dessa insatser påverkas av förutsättningar i den professionella miljön; kulturellt stöd i form av ledarskap och stöd från kollegor, projektens karaktär genom förväntningar från kunder samt graden av autonomi och senioritet. Studien bidrar även med insikten att individen har det största ansvaret för sin work-life balance. Utöver det konstateras att work-life balance är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att det inte nödvändigtvis krävs en jämvikt mellan arbete och privatliv för att nå tillfredsställelse. Sammanfattningsvis verkar det finnas en konflikt mellan institutionella och professionella normer som gör det svårt att lyckas med insatser för work-life balance. Studiens resultat kan därför vara relevant för professionella tjänsteföretag och andra organisationer verksamma i branscher som utmärks av hög arbetsbelastning.

The Swedish education system underwent extensive reforms in the late 1080s and early 1990s, alongside changes in the public sector. These reforms involved a transition from a centralized to a decentralized system, where decision-making was delegated to municipalities and their respective operations. The Swedish National Agency for Education (Skolverket) was tasked with reviewing the quality reports of municipalities and reporting their assessments to the state. The evaluations displayed multiple flaws in the municipalities operations, and as a result of this, the Systematic Quality System (SKA) was implemented as a regulation in the Education Act of 2010.  Despite some researchers and teachers expressing their opinions on this subject, there are still konwledge gaps regarding primary school teachers´ experiential perceptions of the Systematic Quality Sysstem and its impact on their work situation. Using the central concepts of institutional norms, decoupling, and path dependence from neoinstitutionalism as analytical instruments, will contribute to understanding how SKA with its rules and guidelines affects primary school teachers´ perceptions on the SKA.  Furthermore, the study examines how primary school teachers, acting as street- level bureaucrats, are influenced by the SKA in their professional autonomy. Employing a qualitative method, six primary school teachers from two different cities and schools were interviewed. By gathering primary school teachers´ experiential perceptions and analyzing them using analytical instruments, it demonstrates that there is no consensus regarding systematic quality system. The reasons for this phenomenon stem from differences in implementation strategies, local adaption, and contextual factors across different school operations.