Detta är en studie som behandlar pedagogers resonemang kring användande av datorplattan i förskolans verksamhet. Syftet har varit att ta reda på hur pedagoger resonerar kring detta och vad de reflekterar kring hur det kan spela roll för barnens möjligheter att använda datorplattan i förskolan. Detta är en kvalitativ studie där fyra intervjuer med pedagoger har genomförts. Sedan har det resultat som intervjuerna gett analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med begrepp som proximal utvecklingszon, mediering, artefakt och affordance. Resultatet visar att de reflektioner som pedagogerna gör ser olika ut utifrån deras eget förhållningssätt, intressenivå och kunskapsbakgrund. Pedagogernas resonemang visar på att deras användande av datorplattan och möjligheterna för barnens användande påverkas av deras egna tankar kring hur datorplattan bör användas i förskolans verksamhet. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning som belyser datorns och datorplattans plats i förskolan, hur barnens användande av datorplattan i förskolan ser ut och hur pedagoger söker kunskap online för att utveckla användandet av datorplattan i förskolan. Slutligen kommer slutsatsen av studien som visar på att pedagogers resonemang kring hur datorplattan bör användas i förskolan påverkas av var deras egen närmaste utvecklingszon ligger och hur deras egen uppfattning om datorplattans för och nackdelar ser ut.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolebarns sociala samspel och kommunikation ser ut när barn använder sig av datorplattan. Litteraturen omfattar forskning om att barn samspelar på olika sätt hela tiden under användandet av datorplatta och dator i förskola och skola. Forskning visar att samspel ger uppmaning till samarbete, samtal och lek. Resultatet i studien visar att samtliga barn använder verbalt samspel när de använder datorplattan. De barn som sitter tillsammans med datorplattan har ett samspel och kommunikation som sker i olika former.

Den digitala tekniken har blivit en stor del av förskolans verksamhet under de senare åren. På det sociala mediet Facebook fick vi kontakt med en förskola som arbetar aktivt med datorplattor i deras verksamhet. Studien grundar sig på en kvalitativ metod och vårt syfte har varit att undersöka barns syn på datorplattan samt deras användande på en förskola. Våra forskningsfrågor för denna studie är: Vad använder barnen datorplattan till och hur ser barnen på användandet av datorplattan i förskolan? Eftersom det ännu inte finns svensk forskning kring detta område har vi utgått från internationell forskning i vår studie. Vår litteraturgenomgång innehåller både teoretiska perspektiv och tidigare forskning som är relevanta för det valda området. I vår undersökning har fem barn deltagit i observationer och en gruppintervju. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en fenomenografisk ansats och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Vårt resultat har visat att barnen använder datorplattan till att spela och att verktyget i sin tur blir ett hjälpmedel för barnens lärande. Något som varit centralt i undersökningen är användningen av estetiska appar. Datorplattan används till större del när barnen samarbetar med varandra, vilket barnen ser som turtagning. På förskolan benämner barnen datorplattan för lärplatta utan att visa förståelse kring dess innebörd. Den digitala tekniken har blivit en stor del av förskolans verksamhet under de senare åren. På det sociala mediet Facebook fick vi kontakt med en förskola som arbetar aktivt med datorplattor i deras verksamhet. Studien grundar sig på en kvalitativ metod och vårt syfte har varit att undersöka barns syn på datorplattan samt deras användande på en förskola. Våra forskningsfrågor för denna studie är: Vad använder barnen datorplattan till och hur ser barnen på användandet av datorplattan i förskolan? Eftersom det ännu inte finns svensk forskning kring detta område har vi utgått från internationell forskning i vår studie. Vår litteraturgenomgång innehåller både teoretiska perspektiv och tidigare forskning som är relevanta för det valdaområdet. I vår undersökning har fem barn deltagit i observationer och en gruppintervju. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en fenomenografisk ansats och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Vårt resultat har visat att barnen använder datorplattan till att spela och att verktyget i sin tur blir ett hjälpmedel för barnens lärande. Något som varit centralt i undersökningen är användningen av estetiska appar. Datorplattan används till större del när barnen samarbetar med varandra, vilket barnen ser som turtagning. På förskolan benämner barnen datorplattan för lärplatta utan att visa förståelse kring dess innebörd.

I denna studie undersöker jag hur de sociala representationer som förskollärarna har om datorplattan påverkar hur den används i den pedagogiska praktiken för barnen. Förskollärarnas uppgift är att sträva efter de målen som står i läroplanen, men hur man når målen beror på hur förskollärarna tolkar dess innehåll. Förskollärarnas föreställningar kan påverka vilka kunskaper och erfarenheter som barn får ta del av när det gäller datorplattan. Förskollärarna ska lägga grunden till de kunskaper som barnen behöver för att de ska kunna bli självständiga individer i samhället. Datorplattan är en del i detta och därför är förskollärarnas föreställningar kring den ett relevant ämne att undersöka.Undersökningen baseras på fyra intervjuer med förskollärare från två förskolor. Syftet med intervjuerna var att synliggöra de föreställningar som förskollärarna har när det gäller lärande och barnens inflytande kopplat till datorplattan och om förskollärarna anser att det finns något negativt med barnens användande av den. Studien visade att förskollärarna anser att barnen kan lära sig det mesta med datorplattan med stöd ifrån pedagogerna. Det visade sig att projektet/temat helt formades efter barnens intresse och att datorplattan användes som ett redskap för att tillgodose varje barns behov i lärandet. Det negativa kopplas till våldsspel, spelberoende och tidsfördriv.

Det svenska skolsystemet, således också förskolan, står inför en digitaliseringsprocess där uppdragen i läroplanen kring att utveckla digital kompetens ska förtydligas. Skolverkets undersökningar har visat att förskollärare upplever att de inte har tillräckligt med kompetens inom detta område samtidigt som antalet datorplattor ökat kraftigt inom den svenska förskolan de senaste åren. Förskolebarn kommer i kontakt med de pedagogiska applikationer som dessa datorplattor innehåller och tidigare forskning visar att applikationernas utformning har inverkan på barns lärande och utveckling, vilket därmed blir en didaktisk fråga att som förskollärare förhålla sig till när dessa ska väljas till undervisningen. Förskolans läroplan består också av många andra uppdrag som förskollärare måste förhålla sig till i sina val, annars kan de pedagogiska applikationernas innehåll utgöra en dold läroplan, det vill säga förmedla ett innehåll som inte uttrycks i styrdokumenten. Föreliggande studie syftar därför till att genom intervjuer med åtta förskollärare, synliggöra hur förskollärare resonerar kring att välja ut pedagogiska applikationer till förskolans datorplattor. Ett särskilt fokus i studien riktas mot hur dessa resonemang stämmer överens med förskollärarnas olika uppdrag som förskolans läroplan beskriver. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av förskolans läroplan samt läroplansteori. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang, kring att välja pedagogiska applikationer, till stor del stämmer överens med de olika uppdragen i förskolans läroplan. Både då förskollärarna beskriver att de väljer pedagogiska applikationer som stimulerar till samarbete, har barns intresse som utgångspunkt samt att de pedagogiska applikationernas innehåll ska gå i linje med likabehandlingsuppdraget. Det som skulle kunna utgöra en dold läroplan, är dels att pedagogiska applikationer som laddas hem från källor som förskollärarna upplever som tillförlitliga, inte granskas noggrant och dels en syn på att barns ålder begränsar deras inflytande över vilka pedagogiska applikationer som finns på förskolans datorplattor. Dessutom framkommer en syn på att de pedagogiska applikationer som väljs ut endast ska främja lärandet och åtskiljas från lek. Sammantaget kan det konstateras att det krävs god kompetens för att kunna välja ut pedagogiska applikationer som går i linje med uppdragen i läroplanen och samtidigt är av god kvalitet.

Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers uppfattningar kring digitalisering i förskolan. Med fenomenografin som teoretisk utgångspunkt undersöks i studien ett antal pedagogers uppfattningar om fenomenet digitalisering. Genom att synliggöra variationen i de olika sätten att resonera kring digitalisering i förskolan kan denna studie skapa medvetenhet kring mångfalden av förståelser. Det empiriska materialet utgörs av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare har bidragit till förståelse för uppfattningar kring digitalisering. Vald analysmetod för studien är inspirerad av den fenomenografiska analysen och presenteras i form av ett utfallsrum innehållande fyra beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna representerar en möjlig variation av sätt att uppfatta fenomenet digitalisering i förskolan. Studiens identifierade beskrivningskategorier presenteras som digitalisering och barn som samhällsmedborgare, digitalisering och det pedagogiska verktyg, digitalisering och digital kompetens samt digitalisering och iPaden. Samtliga kategorier bildar ett utfallsrum med en samling av utsagor som tyder på ett digitaliseringsarbete i förskolan som strävar efter att förbereda, hjälpa och skydda barn i samband digitaliseringen i samhället. Studiens resultat lyfter även pedagogers utveckling av digital kompetens som en betydelsefull faktor för framgång gällande digitaliseringen i förskolan.

Sammanfattning/abstrakt BakgrundFör elever som är i behov av stöd kan ett digitalt verktyg underlätta skrivprocessen. I dag har dessa verktyg blivit ett naturligt inslag i den svenska gymnasieskolan och kan bli ett viktigt redskap i skolarbetet. Under senare år har digitaliseringen varit ett livligt debatterat ämne och syftet med verktygen är att eleverna ska ges de förutsättningar som krävs. En bärbar dator eller en datorplatta kan göra det möjligt för elever med läs- och skrivsvårigheter att klara sin utbildning, men det kan också vara ett hinder när det gäller användandet. Förhoppningen är att digitala verktyg ska underlätta för eleven och faktiskt vara ett hjälpmedel. Syfte Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av bärbar dator och datorplatta vid textproduktion och textredigering och på vilket sätt datorplatta och bärbar dator bidrar i deras skrivprocess. Andra syften är att belysa vikten av samspel mellan elev och digitala verktyg samt att bidra till en ökad förståelse för specialpedagogens roll när det gäller valet av digitala verktyg ute på skolorna.Preciserade frågeställningarFör att förtydliga och precisera problemområdet och ställa för- och nackdelar mot varandra har jag utgått från följande frågeställningar:•Hur upplever gymnasieelever med läs- och skrivproblematik användandet av datorplatta respektive bärbar dator i skrivprocessen?•På vilket sätt stöttar datorplatta respektive bärbar dator gymnasieelevers läs- och skrivproblematik?Teoretisk ramStudien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori om att utveckling och lärande sker i samverkan och interaktion med rätt redskap/verktyg och i rätt sammanhang. Teorin har vidareutvecklats av forskare, bland annat Bråten, Dysthe, Jakobsson, Strandberg och Säljö som också nämns i den teoretiska förankringen. MetodStudien är en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats som anses stå för den kvantitativa förståelsen och tolkningarna då forskaren tillåts vara öppen, subjektiv och entusiastisk. Materialet som undersökts har tagits fram genom triangulering för att på så vis fånga upp det som händer och sker. Semistrukturerade intervjuer, observationer, fältanteckningar och inkluderat stimulated recall kombineras. I studien har två observationer vid olika lektionstillfällen utförts och fyra elever har intervjuats. Syftet med de kvalitativa metoderna var för att finna eventuella variationer för att kunna belysa i diskussionen.Resultat med analysI resultatet visas att eleverna använde de digitala verktygen som medierade verktyg men på olika sätt. Verktygen är olika varandra och kräver därför en förståelse och anpassning för användandet. Eleverna approprierar kunskaper i textprocessen, textredigering och navigering och eleverna har visat att det finns vissa svårigheter i hanteringen av dessa. Verktygen anses vara bra, men till olika saker. Resultatet visar på att eleverna blir mest medierade när det gäller själva skrivandet på bärbar dator på grund av större skärm, tangentbord samt rättstavning. Datorplattan ansågs liten och smidigt och lätt att ta med.KonklusionBärbar dator och datorplatta är verktyg som kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, främst när det gäller att skriva och stava. Bärbar dator har viss fördel. Om digitala verktyg ska fungera till fullo krävs att samspel och interaktion med verktygen initieras. Besluten kring vilka verktyg eleverna ska använda innefattar sällan elevernas egna uppfattningar, utan tas på högre nivåer. Begrepp som mediering och appropriering har betydelse för hur väl elevernas textproduktion fungerar.ImplementeringTidigare forskning samt studiens resultat visar att digitala verktyg medierar eleverna när det gäller textproduktion och stavning. Verktygens möjligheter vilar i att producera text för att sedan bearbeta texterna vid senare tillfälle. Förutsättningar i att utveckla sitt skriftspråk ges via digitala verktyg samt underlättar för elevers möjlighet att formulera sig i text och på så vis utveckla sina förmågor när det gäller skrivande.

Syftet med studien är att beskriva och diskutera småbarns (1-3 år) digitala teknikanvändning i förskolan, med utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av vilka digitala resurser som småbarnen erbjuds i undervisning och vilka undervisningsmål som förskollärarna knyter till användnningen av dessa. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivtaganden med vikt vid begrepp såsom stöttning och lärande genom sociala samspel. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuer där alla tre informanter var yrkesverksamma förskollärare i en barngrupp med barn i åldern 1-3 år. Tidigare forskning tar upp kring området digital teknologi och småbarn att det finns möjligheter i användarvänlig teknik för småbarn samt att småbarn har potential att bli såväl konsumenter som producenter med digitala verktyg. I resultatet framträdde fyra teman: "Småbarnen konsumerar digitala verktyg", "Småbarns kunskapsproduktion med digitala verktyg", "Språkstöd, skapande och naturvetenskapligt utforskande" samt "Samspel och stöttning som värde med småbarn och digitala verktyg" dessa relaterar till småbarn och digitala verktyg i förskolans kontext. Resultatet visar att småbarn dels positioneras som konsumenter, dels blir kunskapsproducenter genom bland annat multifunktionell programvara, digitala böcker och dokumentation. Digitala vertyg för småbarn i undervisning har visat sig göra sig särskilt framträdande som resurs i småbarns lärprocesser när det kommer till förbättrade undervisningsmiljöer, naturvetenskapligt utforskande, spåkutveckling och skapande. Detta sker främst i sociala samspel genom digitala resurser såsom digitala böcker via exempelvis Polyglutt, digitala bibliotek och bibliotekshyllor, mikroskopägg, Youtube samt sökmotorn Google.

Det här arbetet handlar om lärplattan och dess roll inom förskolan. Lärplattan är idag ett digitalt verktyg som många förskollärare och barn använder sig av i sin verksamhet på förskolan. Det finns många faktorer som avgör vad lärplattan används till, hur den används och varför den används. Skolverket har som vision att öka IT-kompetensen för personalen inom skolväsendet, vilket även inkluderar personalen i förskolan. Skolverket har även som vision att öka användandet utav digitala verktyg, både för barn och för personal. Frågan är hur användandet av lärplattan ser ut i förskolor. Tidigare forskning har antytt att språk, dokumentation och matematik är stora användningsområden för lärplattan och att lärplattan har blivit ett verktyg för barnen. Annan forskning poängterar att lärplattan är ett smidigt verktyg som barnen lätt kan använda sig av och ta med sig vilket skulle öka barnens möjlighet till självständighet. Det här arbetet utgår från den tidigare forskningen och en enkät utformades för att få fram det empiriska materialet. Enkäten har varit webbaserad vilket har gjort att respondenterna har fyllt i enkäten när de har haft möjlighet att göra det. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur lärplattan används förskolor. Studien vill belysa hur förskollärarna anser att de använder sig av lärplattan, varför de gör det och till vad de använder lärplattan. Studien syftar även till att belysa hur förskollärarna upplever att barnen använder sig av lärplattan och varför förskollärarna tror att barnen använder sig av lärplattan. Frågeställningen som detta arbete är utformat efter är följande:   Vad används lärplattan till i förskolan? Varför används lärplattan? Hur ser förutsättningarna runt lärplattan ut?   Denna studie vill i förlängningen försöka bidra till att i en tydligare diskussion om hur digitala hjälpmedel kan användas för att stötta den didaktiska utvecklingen i förskolan. Studiens resultat visade att det finns likheter med det som tidigare publicerats angående lärplattan som verktyg inom förskolan men att det finns olikheter också. Genom dessa likheter och olikheter argumenteras det, i detta arbete, om huruvida lärplattan är ett verktyg för barnen eller förskollärarna och huruvida det är ett verktyg som för förskolans verksamhet och barns lärande framåt.

Examensarbetets syfte har varit att bidra med kunskap kring vilka faktorer som styr valet av applikationer för undervisning i förskolan. Syftet har också varit att uppmärksamma vilka applikationer som används i undervisning på kommunala förskoleavdelningar. Kanonforskning utgör de teoretiska utgångspunkterna och bidrar i studien med en begreppsapparat för urvalsprocesser samt urval och ligger till grund för valet av enkät som metod. 39 förskoleavdelningar från 8 kommuner har besvarat enkäten. Enkätsvaren har kompletterats genom ytterligare datainsamling kring de namngivna applikationernas upphovsmän och genom sökning på applikationer i forskningsdatabaser. Resultatet visar att det finns ett brett urval av applikationer som används i förskoleundervisning och att ett fåtal applikationer förekommer i större utsträckning än andra. Resultatet visar också att det finns flera faktorer som påverkar förskoleavdelningarnas val av applikationer. Bland dessa påverkansfaktorer finns ekonomiska resurser, val av operativsystem och personalens värderingar av vad som utgör en pedagogiskt användbar applikation representerade. Slutsatser som dras av studien är att det i stort sett är ett varierat urval av applikationer som används i förskoleundervisningen, men att det på lokal nivå förekommer en selektiv kanon, där en specifik IKT-grupp har inflytande över vilka applikationer som skattas högt. Ytterligare slutsatser som dras är att trots att personalen kommer i kontakt med applikationer via många olika källor så finns det krav som varierar från avdelning till avdelning angående vilka applikationer som kan installeras.