Syftet med studien är att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar konsumentens butiksupplevelse. Detta för att få kunskap om hur butiker kan möta kundens behov, genom utformning av butiksutrymmet samt personalens bemötande. Studien ämnar ta reda på vilka faktorer som skapar en positiv respektive negativ respons från konsumenten. Undersökningen genomfördes genom deltagande observationer, där en person åt gången observerades och intervjuades under en shoppingtur. Detta för att ta del av både konsumentens åsikter samt agerande i miljön. Ett ord som var återkommande i samtliga deltagande observationer var struktur, då deltagarna ansåg att butikens struktur var mycket viktig för helhetsintrycket. Det fick inte vara rörigt i butiken. Efter varje butik fick deltagarna säga tre ord de förknippade med butiken som precis hade besökts. De positiva ord som sades flest gånger var ljust och fräscht. Medan det negativa ordet som förekom mest var rörigt. Helhetsintrycket av butiken var det viktigaste för konsumenterna varpå de synliga faktorerna tog störst plats. Personalens uppmärksamhet och interaktion visade även på en betydande roll. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the factors that affect how consumers perceive store environments. This is to gain knowledge about how retailers can meet customer needs, through the design of the store space and services. The study intends to determine which factors that create a positive relative to negative response from the consumer. The survey was conducted through participant observation, in order to take part of the consumer's opinions and actions within a store environment. One person at a time was observed and interviewed, during a shopping trip. A word that was repeated in all participant observations was structure. The participants felt that the store's structure was very important to the overall impression. After each shop, participants were told to say three words they associated with the store. The positive words that were said the most times were bright and clean. While the negative word that appeared most times was disarray. The study shows that the overall impression of the store is the most important factor. The visible factors are although those who are noticed the most. Attention from the staff and interaction also revealed a significant role in the consumer’s overall impression.

I föreliggande studie undersöks vilken betydelse närmiljön har vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, med utgångspunkt i en mindre ort i södra Sverige. Syftet är att bidra med kunskap till stadsplanering beträffande vilka funktioner som bör prioriteras och hur dessa bör distribueras för att uppnå̊ en mer rättvis och gynnsam livsmiljö̈ för människor som lider av psykisk ohälsa. Eftersom psykisk ohälsa ökar kraftigt, och vi alla lever och verkar i någon form av byggd miljö̈, antas studiens ämnesområde kunna gynna individens välmående såväl som samhället i stort och på längre sikt medföra minskad andel sjukskrivningar och ekonomisk belastning för sjukvården. Studien antar en kvalitativ hermeneutisk ansats och har intervjuer som metod. Det empiriska underlaget utgörs av sju djuplodande intervjuer, som har genomförts med semistrukturerat upplägg. Fokus ligger således på förståelse av den mening som deltagarna i studien tillskriver sin närmiljö, med utgångspunkt i en mindre ort. Studien utgår från ett syntetiserande av forskningsfälten stadsplanering med fokus på distributiv rättvisa samt miljöpsykologi och utgår således från antagandet att miljöers utformning och distribuering kan ha betydelse för hälsa och välmående. Resultatet av empirin påvisar att tillgång till och vistelse i natur tillskrivs stor betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa. Vidare tyder empiriresultatet på att urbana miljöer erfars genom å ena sidan minnen och föreställningar om ständer generellt sett, kopplade till semestrar och upplevelser av kravlöshet, och å andra sidan genom erfarenheter från den egna orten, där stadsmiljöer erfars i vardagliga sammanhang. Staden förknippas i det sistnämnda fallet främst med en upplevelse av krav och stress. Ur detta perspektiv kan närmiljön förstås som betydelsefull för tillfriskningsprocessen vid psykisk ohälsa, genom att figurera som bärare av element som tillskrivs olika känslomässiga erfarenheter och upplevelser. Analysen indikerar att planering med hänsyn till detta bör möjliggöra för exempelvis tätortsnära naturområden samt ökat inslag grönska i urbana miljöer, liksom platser som erbjuder möjlighet för lugn och återhämtning. Bostäders organisering i förhållande till varandra framhävs i analysen vara av vikt vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, där avskildhet såväl som möjlighet att interagera med sina grannar bör möjliggöras för. Vidare påvisar analysen att välbesökta stråk i urbana miljöer bör utföras med inslag av mindre rumsligheter, dit människor kan söka sig för lugn och återhämtning från konstanta rörelseflöden.

<p>The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual’s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation. In our study we have out of qualitative interviews put together our results. The interviews were out of a narrative character where the persons told us about parts out of their lives. Our results shows that there is a huge individual development depending on what faze they are in their depression ore on their way recovering from depression. Most of them felt an enormous support from the staff and by meeting people in similar situations as their own. Also the beautiful surroundings had a positive effect of their recovering. The results have been analysed from Johan Asplunds theory about <em>social responses</em> and <em>unsocial responses</em>, how the social environment affects the individual. We also made an environmental psychological analysis with the theory about <em>restorative surroundings</em> and the term <em>cognitive maps</em> that makes the spatial environmental affects of the individual rehabilitation.</p>

The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual’s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation. In our study we have out of qualitative interviews put together our results. The interviews were out of a narrative character where the persons told us about parts out of their lives. Our results shows that there is a huge individual development depending on what faze they are in their depression ore on their way recovering from depression. Most of them felt an enormous support from the staff and by meeting people in similar situations as their own. Also the beautiful surroundings had a positive effect of their recovering. The results have been analysed from Johan Asplunds theory about social responses and unsocial responses, how the social environment affects the individual. We also made an environmental psychological analysis with the theory about restorative surroundings and the term cognitive maps that makes the spatial environmental affects of the individual rehabilitation.

Det här är mitt kandidatexamensprojekt i Inredningsarkitektur och möbeldesign, framlagt under vårterminen 2020 på Konstfack. Projektet är en undersökning av hur en omgestaltning  av ett rum (Tärnsjö Folkets Hus), skulle kunna göras med hjälp av upplevelseanalys. Målet är ett förändrat rumsligt tempo med hjälp av nya element utifrån beskriven funktion. Inredningsarkitektur kan vara ett instrument format utifrån miljöpsykologiska reflektioner. Likaså är det rimligt att  betrakta arkitektur som rumslig kommunikation, något som hjälper till att förklara användandet av rummet. Det är alltså möjligt att tala om relationen mellan den fysiska platsen och människan, där rummet blir en aktör som påverkar mänskligt beteende och känsloläge. Ur ett sådant synsätt har arkitekten  möjlighet att regissera upplevelser. Folkets Hus är projektets sociala kontext och Folkets Hus Tärnsjö den rumsliga kontexten. Min gestaltning består av ritningar, som en pedagogisk visualisering över projektets metoder och process. Mitt projekt kan kanske närmast beskrivas som en skissmetodik för att holistiskt se på rum.

Uppsatsen utreder sammansatta designmässiga kvaliteter i inredning och hur dessa kan göras mer bestående i den cirkulära ekonomin. Större krav ställs på en återanvändning av produkter. Klimatförändringar kräver att vi bromsar vår konsumtion. Arbetslivet rör sig mot en mer flexibel fysisk omgivning där människan hela tiden måste göra val. Analysen är uppdelad i fyra begrepp arkitektoniskt sammanhang, kvalitetsperspektiv designteori och cirkulär ekonomi. Dessa definierar områden som i slutdiskussionen sammanställs för att besvara mina frågeställningar. Frågor som hur en inredning kan ges ett långsiktigt hållbart värde och hur det kan åskådliggöras på ett faktamässigt sätt. Och om det kan finnas negativa följder av högre krav på återbruk av inredning. Utredningen kompletteras av intervjuer med fyra branschrepresentanter för att ytterligare belysa problematiken i mina frågeställningar. Resultatet visar att avsaknaden av stödjande regelverk för inredningsarkitektur och lös inredning gör den svår att dokumentera dess kvaliteter, vilket i sin tur leder till att den inte bevaras. Undersökningen belyser även komplexiteten och omfattningen i en inredningsarkitekts arbete då den oftast har uppdragsgivare som är förstagångsbeställare. Även svårigheten att skapa sammanhang i byggprocess med gränsdragning mellan fastighetsägaren och beställaren(hyresgästen) belyses i undersökningen. Till sist visar den på ekonomiska och upphandlingsjuridiska barriärer som gör återbruk av inredning komplicerad.

The physical environment is in our vicinity and our everyday lives. We have daily contact with the physical environment, not least with the physical indoor environment. The school is a place where the physical indoor environment is important for both students and staff in their everyday lives. The purpose of our study is to get an idea of how students' motivation to participate in teaching at leisure-time centers is affected by the physical indoor environment, by comparing two leisure-time centers with each other. One leisure-time center with premises intended for leisure-time center and one leisure-time center that shares premises with the school classrooms. We compare the similarities and differences in leisure-time centers regarding the students' perception and integration with the physical indoor environment and what in the environment that motivates the students to participate in the teaching. This study is conducted with the help of observations at the leisure-time centers and web surveys and to help analyze our collected material, we use an environmental psychological perspective; environmental psychology refers to humans and the environment and looks at their impact on each other. We also use Reeves' eight aspects to see motivation linked to behaviors, to study the motivation of students at the time of observation. The results show that there are more similarities than differences between the leisure-time centers. The conclusion is that the students in the general way of both leisuretime centers have a positive attitude towards the premises of the leisure-time centers. They also show a high level of motivation and that the physical indoor environment affects motivation.

En majoritet av bidraget till övergödning kommer från utsläpp från lantbrukssektorn, vilket leder till miljöproblem. Vi undersökte genom en kvalitativ enkät hur lantbrukare uppfattar risker med övergödning och vad deras uppfattningar bygger på och vad de har för vilja att utföra ytterligare åtgärder. Vårt resultat visar att de undersökta lantbrukarna uppfattade att deras verksamheter hade ett lågt bidrag till övergödning på grund av att de redan utförde åtgärder och uppfattade att de hade stor kontroll. De flesta uppfattade riskerna med övergödning som låga och undersökningen identifierar flera faktorer som kan förklara varför. Det fanns en partiskhet för den egna branschen och produktionssättet, vilket leder till uppfattningen att andra än de själva bidrar till övergödning i högre grad. Det fanns en bristfällig uppfattning om hur deras egna verksamheter kan påverkas av ekologiska risker.Lantbrukarna i undersökningen såg en stor nytta av sina verksamheter, som uppfattades vara viktiga för samhället, och de positiva känslorna leder till att riskerna uppfattas som lägre.Vidare fanns det en misstro till myndigheter hos lantbrukarna. Flertalet respondenter uppvisade en vilja att utföra ytterligare åtgärder, men såg den ekonomiska kostnaden som för hög vilket gör att miljöriskerna åsidosätts. / Eutrophication is an environmental problem which occurs from nutrient pollution, and the agricultural industry is the main polluter in Sweden. This study investigates farmer risk perception of eutrophication caused by nutrient loss from their own business. The results show that farmers in the study perceived a low contribution to eutrophication from their business, due to their mitigative actions, which lead to a perceived control. Most participants perceived low risks of eutrophication from their business, in which several other factors had been identified as being the cause. The farmers expressed biases towards their own practice, which results in the perception that other practices and trades have a bigger impact on eutrophication. The farmers also had a lack of perceived ecological risk, causing them to not understand how they can be affected by eutrophication. Furthermore, the farmers perceived high benefits from their businesses, making the risk perception low. They also demonstrate a distrust in authorities. Despite the low perceived risks, many of the participants were willing to implement further mitigative actions, but economic difficulties led to discounting of the environmental risks.

I en kontext där svenska elevers läsförståelse och motivation till läsning av böcker sjunker vill jag med den här studien undersöka huruvida fritidshemmen är en del av problemet med att barn och ungdomar läser allt mindre – eller en del av lösningen. Studien utgår från intervjuer med fritidshemspersonal och observationer av fritidshems inomhusmiljö. Materialet har sedan analyserats utifrån sociokulturella och miljöpsykologiska utgångspunkter. Dessa teorier grundar sig i antaganden om att språklig utveckling skapas via interaktion mellan människor i en kulturell kontext samt att elevers handlingar och identitetsskapande även skapas utifrån de miljöer de vistas i. Övergripande kan man säga att min studie bekräftar en del av det som tidigare forskning har kommit fram till. Personalen på fritidshemmen arbetar inte så medvetet och strategiskt med läsning vilket troligtvis leder till ett oförändrat intresse för läsning hos eleverna. Elevernas lästradition hemma får således styra vilket gör att klyftor mellan socioekonomiska grupper generellt förstärks. Samtidigt visar min undersökning att mina respondenter är väl införstådda i både styrdokumenten och relevant forskning kring vikten av läsning. Orsaken till att de inte arbetar aktivt med att intressera elever för läsning har enligt dem att göra med miljömässiga faktorer som bland annat barngruppernas storlek och lokalernas utformning. / In a context where Swedish students reading comprehension and motivation for reading books are in decline this study examines whether after school centers are part of the problem - or a part of the solution. The study is based on interviews with recreation staff and observations of the after school centers environment. The material is then analyzed on the basis of socio-cultural and environmental psychological starting points. These theories are based on assumptions that language development is created through the interaction between people in a cultural context and that pupils identification process is also created from the environments they inhabit. Overall, one can say that this study confirms some of what previous research has concluded. The employees at the recreation centers is not working so consciously and strategically with reading which probably leads to an unchanged interest in reading among pupils. Pupils reading habits at home thus control who becomes most avid readers which generally strengthens the gap between socio-economic groups. This investigation shows that the respondents are well aware of both policy documents and relevant research on the importance of reading. The reason they do not work actively to interest students in reading, according to them has to do with environmental factors such as group sizes and problems with the layout of rooms.

I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövänligt beteende på arbetsplatsen bland anställda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. Två av dessa har infört en arbetsprocess som låter de anställda, tillsammans i arbetslaget, sätta sina egna mål för miljövänliga arbetsrutiner på arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer från Self-Determination Theory (Ryan &amp; Deci 2000) och Value-belief-norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data från 169 frågeformulär som behandlade motivation och attityder användes främst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer. Resultaten visar att dessa offentliganställda är medvetna av konsekvenserna av sitt agerande. De är beredda att ta ansvar och har god motivation till att arbeta på ett ansvarsfullt sätt ur miljösynpunkt. Intervjuerna visade på en mer komplex situation där respondenterna gav uttryck för fem förutsättningar som främjar eller hindrar miljövänligt beteende. Dessa resultat diskuteras i relation till Theory of Planned Behavior (Ajzen 1991). De främsta hindren mot miljövänligt beteende upptäcktes inom faktorer som styr faktisk förmåga att utföra beteendet (Actual Behavioral Contro), och till viss mån uppfattad förmåga at utföra beteendet (Perceived Behavioral Control), som Ajzen beskriver dem i sin teori. De tydligaste var okunskap om vilka specifika ageranden man skulle företa sig, vilka ageranden som var bättre än andra, ekonomiska begränsningar och budget processer, men framför allt; fysiska faktorer som direkt hämmar beteenden.