Spelling suggestions: "subject:"offentlig inredning"" "subject:"offentliga inredning""
1 |
Inredningsarkitektur i den cirkulära ekonomin : Kvalitets- och hållbarhetsaspekter på inredning i offentlig miljöStrömberg, Marika January 2020 (has links)
Uppsatsen utreder sammansatta designmässiga kvaliteter i inredning och hur dessa kan göras mer bestående i den cirkulära ekonomin. Större krav ställs på en återanvändning av produkter. Klimatförändringar kräver att vi bromsar vår konsumtion. Arbetslivet rör sig mot en mer flexibel fysisk omgivning där människan hela tiden måste göra val. Analysen är uppdelad i fyra begrepp arkitektoniskt sammanhang, kvalitetsperspektiv designteori och cirkulär ekonomi. Dessa definierar områden som i slutdiskussionen sammanställs för att besvara mina frågeställningar. Frågor som hur en inredning kan ges ett långsiktigt hållbart värde och hur det kan åskådliggöras på ett faktamässigt sätt. Och om det kan finnas negativa följder av högre krav på återbruk av inredning. Utredningen kompletteras av intervjuer med fyra branschrepresentanter för att ytterligare belysa problematiken i mina frågeställningar. Resultatet visar att avsaknaden av stödjande regelverk för inredningsarkitektur och lös inredning gör den svår att dokumentera dess kvaliteter, vilket i sin tur leder till att den inte bevaras. Undersökningen belyser även komplexiteten och omfattningen i en inredningsarkitekts arbete då den oftast har uppdragsgivare som är förstagångsbeställare. Även svårigheten att skapa sammanhang i byggprocess med gränsdragning mellan fastighetsägaren och beställaren(hyresgästen) belyses i undersökningen. Till sist visar den på ekonomiska och upphandlingsjuridiska barriärer som gör återbruk av inredning komplicerad.
|
2 |
TEXTIL MODERNISM : Signerad textil – när mönstren fick namn var de manligaNordenlöw, Marianne January 2019 (has links)
Uppsatsen utgår från Signerad textil, en kollektion tryckta tyger för offentlig miljö, som tillkom 1954 i regi av NK:s Textilkammare. Tolv konstnärliga utövare, varav tio manliga, inbjöds att medverka. För nutida betraktare är den stora majoriteten män uppseendeväckande, då det textila området länge hade kodats som kvinnligt – och gör så än. Det leder till mina frågeställningar: Hur gick urvalet av inbjudna konstnärer till? Hur kom det sig att endast två av dem var kvinnor? Hade en annan sammansättning av gruppen inbjudna konstnärer, bestående av fler eller enbart kvinnor, varit möjlig och hur hade den i så fall kunnat se ut? Materialet utgörs av Astrid Sampes arkiv på Konstbiblioteket, Nationalmuseum, samt referenslitteratur inom konst och design. De teoretiska ramarna utgörs av genusteori, med stöd av Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och aktörer. Metod är arkiv- och textanalys. Uppsatsen består av inledning, ett analyskapitel, ett diskussionskapitel samt epilog. I analyskapitlet skrivs dels det textila området fram som kvinnligt kodat, dels presenteras bakgrunden till Signerad textil. Parallellt vävs detta samman med ett försök att tolka det textila fältet och kollektionens kontext med hjälp av Bourdieus teorier. I det avslutande kapitlet diskuteras om och hur frågeställningarna kan besvaras samt möjliga orsaker till att de manliga konstnärerna var i stor majoritet. Epilogen handlar om hur kollektionen har presenterats efter 1954 samt att det textila fältet ännu är kvinnligt kodat.
|
Page generated in 0.0694 seconds