Det finns en mängd faktorer som bör tillgodoses för att en inomhusplantering med växter ska vara hållbar. Tillgången på ljus, vatten, luftfuktighet och näring bör i möjligaste mån efterlikna växtens naturliga växtplats. Mikroklimatet på den aktuella platsen är en viktig faktor i valet av passande växter. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för vad som krävs för att skapa en hållbar inomhusmiljö med växter, sammanställa effekter som dessa har på inomhusmiljön och på de människor som vistas där, samt beskriva hur växter kan användas i utformningen av framför allt offentliga inomhusmiljöer. Växternas egenskaper bidrar med många vinster till en inomhusmiljö. De kan öka luftfuktigheten, rena luften och dämpa ljud. De har även stor fysisk och psykisk påverkan på människor som vistas där i form av exempelvis minskad oro och stress, ökat välbefinnande och produktivitet, minskade besvär av huvudvärk och torra slemhinnor i luftvägar och ögon. Växterna bidrar även till ekonomiska vinster i form av ökad produktivitet och minskad korttidssjukfrånvaro. Växtmiljöer inomhus kan bidra till att göra en plats mer tilltalande för besökare och anställda. Växterna kan användas för att styra flödet av människor och underlätta orienteringen på platsen. De kan även definiera ett utrymme och ge individualitet och identitet till platsen.

I mitt examensarbete undersöker jag restorativa miljöer. Jag har i min undersökning utgått ifrån fascination och upplevelsen av att komma ifrån vilka är centrala begrepp i definitionen av restorativa miljöer enligt forskarparet Kaplan (Kaplan och Kaplan 1989). Med utgångspunkt i patienters olika förmåga till aktivitet så kommer jag att undersöka hur jag kan gestalta restorativa element för rum för omvårdnad. Jag redogör för tidigare forskning och beskriver naturens restorativa effekt på oss människor. Jag kommer också att redogöra för de positiva effekterna av en restorativ vårdmiljö för patienter som är inlagda på sjukhus. Effekter som exempelvis mindre behov av smärtlindring, minskad ångest, högre tillfredsställelse med vården, ökat välmående för att bara nämna några. Delar av rapporten hoppas jag skulle kunna användas som ett underlag för att argumentera för en mer genomtänkt gestaltning i i rum för omvårdnad.

Stressrelaterad psykisk ohälsa har blivit ett växande problem för folkhälsan. Stress, som är en normal reaktion, är i sig inte farlig för hälsan men vid långvariga fysiska och psykiska påfrest-ningar och brist på återhämtning från stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstånd. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att lyfta fram förebyggande och hälsofrämjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och återhämtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohälsa. Frågeställningen är: På vilket sätt kan naturen användas som resurs för återhämtning från stress? Metoden i detta arbete är en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fyra olika teman. Dessa teman är: naturens åter-hämtande effekter från stress, naturens restorativa effekter, naturens effekter utifrån olika typer av miljö samt naturens effekt i samband med olika aktiviteter. Studien visar på att närhet och tillgång till naturen är betydelsefulla faktorer till människors potentiella återhämtning från stress. Det handlar huvudsakligen om att ha tillgång till en stressfri miljö som kan tillgodose (utifrån dess egenskaper) den enskilda individens aktuella behov (utifrån dennes hälsa och välbefinnande) och inte lika stor betydelse ifall det är en skog eller ett grönområde. I samband med stressfulla livssituationer har mängden lättillgänglig natur från hemmet och tidsramen för utevistelsen visat på positiva samband. Naturen kan ha både fysiologisk och psykologisk inverkan på människan som oftast är den motsatta effekten till stressreaktioner. Den positiva effekten av naturen har setts öka ju mer stressad en person känt sig innan interventionen. Ut-övandet av fysisk aktivitet (FA) i samband med natur har uppvisat en synergisk effekt och ökat FAs faktiska hälsoeffekter. Studiens slutsats är att naturen kan vara en möjlig förebyg-gande resurs mot stressrelaterad ohälsa och därför är viktig ur ett folkhälsoperspektiv, men mer forskning krävs.

In this text the Canadian truth and reconciliation commission is examined based on its relation to restorative and retributive justice. These forms of justice are part of a larger theoretical base, namely that of transitional justice. Using the method of a qualitative case study this text aims to examine two questions; firstly, in what way retributive and restorative justice had a part in the creation of the commission, and secondly, how the commission attempted to create justice in accordance to these two justice principles in its work process and the result thereof.    In order to answer these questions, the Canadian truth and reconciliation commission is analysed through books and scientific papers, using Mark R. Amstutz theories on retributive and restorative justice. The result of the analysis shows that the Canadian commission is influenced by both forms of justice. The creation occurred as a consequence of many retributive aspects and a need for restorative justice, whereas the work process and result aimed primarily towards restorative justice, with some retributive aspects present.

Oasen i arbetsplatsen är ett designförslag på hur en restorativ zon i våra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen är en tillgänglig plats för daglig återhämtning. En källa som är kravlös, stimulerar och omhändertar våra sinnen. Många i arbete väntar på att de ska känna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjärnan inte är trött. Att utveckla en plats för återhämtning leder till mer genomtänkta beslut och mer energi i vårt dagliga arbete. I förslaget har tre produkter utvecklats: en pedestal för växter, en gungsoffa och skärmvägg. Idag finns det få etablerade zoner för återhämtning i våra arbetsplatser. Forskning visar att det effektivaste sättet att återhämta sig i arbete är inte sömn utan s.k. vaken vila. Vaken vila kan vara när vi låter blicken vila på något utan koppling till prestation. I den vakna vilan rensas och bearbetas undertryckta tankar, vilket vi får ny mental energi. Den miljö människan återhämtar sig som allra bäst är i naturen. Vi har lättare för återhämtning i naturen eftersom den innehåller många element vi upplever som positiva: det handlar om att naturen ställer färre krav på oss människor, vi blir fascinerade, naturen har en vidd och en läsbarhet vilket vi finner trygghet i. Inom landskapsarkitekturen finns en forskningsgren i miljöpsykologi där naturintryckens restorativa påverkan på människan studeras för att kunna utveckla ex, rehabiliteringsträdgårdar. Restorativa naturintyck i vår interiör är fortfarande ett oexploaterat område inom designforskning. Idag har vi börjat inse värdet av sådan typ av forskning, eftersom vår innemiljö betyder mycket för vårt välbefinnande. Ännu finns ingen metod för att kunna säkerställa och kvalificera den typ av restorativa effekter en sådan interiör skulle kunna ge. Därför kommer detta arbete fungera som ett bidrag till den diskussionen. I arbetet har jag tittat framförallt på tre forskare inom restorativa naturteorier: Rachel och Stephen Kaplan samt Roger S. Ulrich. I min undersökning har jag även frågat människor om deras tankar kring produkter och miljöer. I slutet av undersökningen finns en intervju med Madeleine Stjärne, inredningsarkitekt på Sweco. Hon arbetar med ett forskningsprojekt tillsammans med SLU som handlar om ”restorativa naturintryck i interiörer”. I slutet på rapporten har jag även tagit fram ett designförslag på en restorativzon i arbetsplatsen.

Syftet med vår studie var att studera trädgårdsterapins roll i människors tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. Studiens frågeställningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trädgård? (2) på vilket sätt kan personer med stressrelaterad ohälsa bli hjälpta genom trädgårdsterapi? För att besvara våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med hjälp av en kunskapsöversikt. Våra analysverktyg har varit KASAM och Coping. Slutsatsen av studien är att trädgård och natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa. Trädgård och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att återhämtningen påskyndas och stärks, såsom att hitta lugn, känna trygghet och få utrymme för reflektion. Även samtal och aktiviteter är viktiga delar för återhämtning i trädgårdsterapin. Sökord vi använt oss av är: trädgårdsterapi, terapiträdgårdar, grön rehabilitering, restorativ trädgård och stressrelaterad ohälsa. / The aim of this study was to study the role of horticultural therapy in people´s recovery from stress-related illness. Study questions were: (1) what factors are described as stress-reducing in nature and gardening? (2) in what way can people with stress-related illness be helped by garden therapy? In order to answer our questions, a qualitative methodology using a research synthesis has been made. Our analysis tools were Sense of Coherence and Coping. The study shows that garden and nature can enhance the recovery process for people with stress-related illness. Garden and nature can help with stress-reducing factors that make recovery accelerated and strengthened, such as finding peace, feeling safe and have a space for reflection. Also conversations and activities are important elements for recovery in the horticultural therapy. Keywords we have used are: horticultural therapy, healing gardens, garden therapy, therapeutic gardens, green rehabilitation, restorative garden and stress related illness.

The aim is to develop guidance for indoor design that inspire a desire to read. The background is that there is dissatisfaction with the work environments in open offices. The starting point for the thesis is that "Prospect-Refuge" theory is atttracting interest among architects working with outdoor environments. The theory's basis is that the natural selection has resulted in a preference for places where one can "see wihout being seen". The case study builds on 77 questionnaire answers and 14 interviews. The contacts have included dialogue about lighting design and reading dogs. The librarians would like their libraries to invest in reading recesses, but they also worry about risks with not visible areas. There is interest in stimulating, intelligible library layouts with cosy seating's where the readers feel safe to have their "back free", i.e. that nobody will approach (from behind) without being detected. However, almost all library investments in indoor environments are restricted to faults and risks, usually related to physical accessibility. None of the interviewees' are aware of any policy document that promote library investments in comfortable circumstances for reading. The library persons view is that the Reading-Refuge concept has the potential to be useful as a guide for development of settings for reading. The concluding part make use of theories about restorative recovery. There is a need for reading environments that match people's inherited and acquired abilities to build and manage mental energy. The thesis concludes with tangible recommendations for design of reading-promoting library layout, reading refuges and lighting design. This is a two years master's thesis in Library and information science.