Stressrelaterad psykisk ohälsa har blivit ett växande problem för folkhälsan. Stress, som är en normal reaktion, är i sig inte farlig för hälsan men vid långvariga fysiska och psykiska påfrest-ningar och brist på återhämtning från stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstånd. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att lyfta fram förebyggande och hälsofrämjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och återhämtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohälsa. Frågeställningen är: På vilket sätt kan naturen användas som resurs för återhämtning från stress? Metoden i detta arbete är en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fyra olika teman. Dessa teman är: naturens åter-hämtande effekter från stress, naturens restorativa effekter, naturens effekter utifrån olika typer av miljö samt naturens effekt i samband med olika aktiviteter. Studien visar på att närhet och tillgång till naturen är betydelsefulla faktorer till människors potentiella återhämtning från stress. Det handlar huvudsakligen om att ha tillgång till en stressfri miljö som kan tillgodose (utifrån dess egenskaper) den enskilda individens aktuella behov (utifrån dennes hälsa och välbefinnande) och inte lika stor betydelse ifall det är en skog eller ett grönområde. I samband med stressfulla livssituationer har mängden lättillgänglig natur från hemmet och tidsramen för utevistelsen visat på positiva samband. Naturen kan ha både fysiologisk och psykologisk inverkan på människan som oftast är den motsatta effekten till stressreaktioner. Den positiva effekten av naturen har setts öka ju mer stressad en person känt sig innan interventionen. Ut-övandet av fysisk aktivitet (FA) i samband med natur har uppvisat en synergisk effekt och ökat FAs faktiska hälsoeffekter. Studiens slutsats är att naturen kan vara en möjlig förebyg-gande resurs mot stressrelaterad ohälsa och därför är viktig ur ett folkhälsoperspektiv, men mer forskning krävs.

Människor som överlevt ett trauma har utsatts för ett plötsligt hot mot identiteten, självkänslan och tryggheten. De existentiella såren kan vara svåra att upptäcka och läkningsprocessen komplex. Därför är en bättre förståelse för det mänskliga lidandet adekvat och kan hjälpa sjuksköterskan att stötta den drabbade på ett professionellt sätt. Syftet var att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett livshotande trauma. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med deduktiv ansats, där nio resultatartiklar användes. Resultatet kategoriserades utifrån Rehnsfeldts teori, Framåtskridande av lidande. Teorin består av tre faser: livsförståelsemörkret – outhärdligt lidande, vändpunkt – mänskligt möte och lidandets kamp – uthärdligt lidande. Dessa faser gav en uttömmande beskrivning av upplevelserna i resultatartiklarna. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose den unika individens behov och ge adekvat krisstöd samt relevant information så att den drabbade kan utvecklas i sitt lidande och sträva fram emot ett uthärdligt lidande. Slutsatsen är att vetskap om Framåtskridande av lidande kan ge goda insikter för sjuksköterskan i vård av personer som drabbats av ett stort trauma. / People who survived a trauma are exposed to a threat to their identity, self-esteem and safety. The existential wounds can be hard to detect and the healingprocess complex. A better understanding for the human suffering can help the nurse to support the victims in a professional manner. The aim of this study was to illustrate patients’ experience of having survived a life-threatening trauma. The study was carried out as a literature review with a deductive approach and resulted in nine articles in the review. The articles in the result were categorized according to Rehnsfeldts theory, The progression of suffering. The theory consists of three phases; a darkness in understanding of life – unbearable suffering, turning point – existential caring encounter and alleviation of suffering – bearable suffering. These phases gave a rich description about experiences regarding trauma events. The nurse’s task is to provide each individual victim with appropriate support and relevant information so the victim can highlight their suffering and reach the phase of bearable suffering. The main result of this study is that knowledge about the progression of suffering can contribute to knowledge for nurses that care for trauma victims.

The aim of this study is to increase understanding about addiction recovery. More specifically, we want to know what people who have had problems with alcohol and/or other drugs perceive as helpful and important for their recovery process and how we can understand this process. The study was conducted by means of qualitative semi-structured interviews with four people who have had alcohol and/or other drug problems. The analysis is based on a transtheoretical model of change from addictive behaviours, coping, interactionist theories and also a recovery perspective, inspired by research on recovery from mental illness . Main findings are that recovery from addiction can be understood as an individual process that takes place in a social context and can follow expected phases, although there are large individual differences in the process. Through the recovery process it has been of importance to the participants in the study to redefine themselves and their problems, get support from others, find ways to cope with their problems, get involved in meaningful activities and to expand their social roles. Internal and external processes that are not directly related to drug use also appear to be important for the recovery from addiction.

The main subject for this essay is how the possibility of recovery can be used as a resource in situations of high workload. The applicable law will be examined on the basis of the question what is the law in force at the possibility of recovery. The essay also touches the topic of delegation and what level of knowledge, competence and authority the managers have, to do the delegated work regarding work environment. The essay aims to investigate the new regulation AFS 2015: 4 which came into force on march 31 2016. This regulation is an effect of the high sickness rates that emerged in a survey conducted by the Work Environment Authority. According to the survey, the most common cause of sick leave among women is attributed to organizational and social factors. Employment law regulation in the form of the Work Environment Act and the regulations of the Work Environment Authority is processed to provide answers to the questions. Knowledge of stress and recovery are also given space in the essay. Furthermore, interviews were held as a part of a survey on selected businesses to examine how these companies work with the possibility of recovery. The survey also investigated how the companies work after implementation of the new regulation AFS 2015: 4 and the effects the regulation had on operations. All businesses have an over-representation of women. This selection was conscious because the paper has an overall gender perspective. The analysis concerns the legal research and empirical data processed in the paper to give answers to the questions. The Work Environment Act and the new regulation of AFS 2015: 4 can be concluded that the employer's health and safety responsibilities are far-reaching. Possibility of recovery given the fullest extent through breaks in the workplace. It is thus important that the employer ensures that the breaks are both scheduled and utilized. Whether the new regulation had any impact on sick leave, is in the current situation difficult to confirm. / Kandidatuppsatsens huvudämne är hur möjlighet till återhämtning kan användas som resurs vid hög arbetsbelastning. Gällande rätt kommer granskas utifrån frågeställningen vad gällande rätt är, vid möjlighet till återhämtning. Uppsatsen berör även ämnet delegering samt vad chefer har för kunskap, kompetens och befogenhet för att utföra ett delegerat arbetsmiljöarbete. Uppsatsen syftar till att utreda den nya föreskriften AFS 2015:4 som trädde i kraft 31 mars 2016. Föreskriften är en effekt av det höga sjuktal som framkommit i en undersökning utförd av arbetsmiljöverket. Enligt undersökningen kan den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland kvinnor, härledas till organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsrättslig reglering i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter bearbetas för att ge svar till frågeställningarna. Kunskaper om stress och återhämtning ges även utrymme i uppsatsen. Vidare har en kartläggning gjorts på utvalda verksamheter för att granska hur dessa verksamheter arbetar med möjlighet till återhämtning. I kartläggningen utreds även hur verksamheterna arbetar efter implementeringen av den nya föreskriften AFS 2015:4 och vilka effekter föreskriften haft på verksamheterna. Samtliga verksamheter har en överrepresentation av kvinnor. Detta urval var medvetet då uppsatsen har ett övergripande genusperspektiv. Analysen berör den rättsutredning och empiri som bearbetats i uppsatsen för att ge svar på frågeställningarna. Genom Arbetsmiljölagen och den nya föreskriften AFS 2015:4 kan det konstateras att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är långtgående. Möjlighet till återhämtning ges i största utsträckning genom raster på arbetsplatserna. Det är således viktigt att arbetsgivaren säkerställer att rasterna är båda schemalagda samt utnyttjas. Huruvida den nya föreskriften haft någon påverkan på sjuktalen, är i dagsläget svårt att bekräfta.