Människor som överlevt ett trauma har utsatts för ett plötsligt hot mot identiteten, självkänslan och tryggheten. De existentiella såren kan vara svåra att upptäcka och läkningsprocessen komplex. Därför är en bättre förståelse för det mänskliga lidandet adekvat och kan hjälpa sjuksköterskan att stötta den drabbade på ett professionellt sätt. Syftet var att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett livshotande trauma. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med deduktiv ansats, där nio resultatartiklar användes. Resultatet kategoriserades utifrån Rehnsfeldts teori, Framåtskridande av lidande. Teorin består av tre faser: livsförståelsemörkret – outhärdligt lidande, vändpunkt – mänskligt möte och lidandets kamp – uthärdligt lidande. Dessa faser gav en uttömmande beskrivning av upplevelserna i resultatartiklarna. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose den unika individens behov och ge adekvat krisstöd samt relevant information så att den drabbade kan utvecklas i sitt lidande och sträva fram emot ett uthärdligt lidande. Slutsatsen är att vetskap om Framåtskridande av lidande kan ge goda insikter för sjuksköterskan i vård av personer som drabbats av ett stort trauma. / People who survived a trauma are exposed to a threat to their identity, self-esteem and safety. The existential wounds can be hard to detect and the healingprocess complex. A better understanding for the human suffering can help the nurse to support the victims in a professional manner. The aim of this study was to illustrate patients’ experience of having survived a life-threatening trauma. The study was carried out as a literature review with a deductive approach and resulted in nine articles in the review. The articles in the result were categorized according to Rehnsfeldts theory, The progression of suffering. The theory consists of three phases; a darkness in understanding of life – unbearable suffering, turning point – existential caring encounter and alleviation of suffering – bearable suffering. These phases gave a rich description about experiences regarding trauma events. The nurse’s task is to provide each individual victim with appropriate support and relevant information so the victim can highlight their suffering and reach the phase of bearable suffering. The main result of this study is that knowledge about the progression of suffering can contribute to knowledge for nurses that care for trauma victims.

Hjärtstopp anses vara den vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år lider cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt och 5800 personer dör med akut hjärtinfarkt som den underliggande eller bidragande orsaken till dödsfall i Sverige. För varje minut som går efter en hjärtstopp minskar chansen att överleva med 10 procent före behandlingen, vilket innebär att en snabb start av hjärt-lungåterupplivning och hjälp av en defibrillator kan öka personens chanser att överleva. Att överleva hjärtstillestånd kan påverka mental, fysisk och kognitiv hälsa. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienternas erfarenheter av att ha överlevt en hjärtstopp. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod, baserat på 10 vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kvalitetsstudierna granskades och analyserades med Fribergs (2017) modell. Resultat: Innehållsanalysen visade att patienter som har överlevt hjärtstillestånd upplevt fysiska förändringar, känslomässiga förändringar och förändringar i vardagen. Slutsats: Att överleva en hjärtstopp väcker tankar och känslor och resulterar i att livssituationen förändras. Den nya livssituationen påverkar patientens vardag och därför är det viktigt att sjuksköterskan fångar denna patientgrupp genom kontinuerlig information, omtänksam konversationer, stöd och så bra eftervård som möjligt. Att tillgodose patienternas behov och öka deras känsla av hanterbarhet kan leda till mindre lidande och bidra till en mer positiv livssituation. Ett antal patienter ansåg att det var mycket viktigt att få tillräckligt med information och stöd från vårdpersonalen. / Cardiac arrest is considered the most common cause of death in the world. Each year, approximately 24,800 people suffer from acute myocardial infarction and 5,800 people die of acute myocardial infarction as the underlying or contributing cause of death in Sweden. For every minute following a cardiac arrest, the chance of survival is reduced by 10 percent before treatment, which means that a rapid onset of heart and lung rescue and the help of a cardiac starter can increase the chance for the person to survive. Surviving a heart failure may affect mental, physical as well as cognitive health. Nursing is the nurse's area of responsibility. Aim: The purpose of the literature study was to compile patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: The literature study was conducted with a qualitative approach, based on 10 scientific articles that were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The quality studies were reviewed and analyzed via Friberg's (2017) model. Results: The content analysis showed that patients who have survived cardiac arrest experienced physical changes, emotional changes and changes in everyday life. Conclusion: Surviving a cardiac- arrest awakens thoughts and feelings and results in a lifechanging situation. The new life- situation affects the patient's everyday life. By meeting the patient's needs and increasing their sense of manageability, this can lead to less suffering and contribute to a more positive life situation. A number of patients experienced that getting enough information and support from the healthcare staff was of great importance to them.