Bakgrund: Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret rapporterade år 2019 att 1532 personer överlevt hjärtstopp. Vid en sådan händelse är larmning, hjärt- och lungräddning samt tidig strömstöt från hjärtstartare viktig för ökad chans till överlevnad. De sjuksköterskor som ställs inför dessa situationer har en betydande roll i mötet med dessa patienter och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att överleva hjärtstopp under de första 6 åren efter händelsen.Metod: En beskrivande litteraturstudie med en tematisk analysmetod baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet av denna litteraturstudie visade förändringar och utmaningar både fysiskt, psykiskt samt emotionellt. Överlevarna uttryckte en stor tacksamhet till en andra chans i livet, men även ångest och oro för att våga lita på sin kropp igen. De beskrev minnesförluster efter händelsen där många av dem hade behov av att fylla dessa minnesluckor. Det var en stor omställning att gå från tryggheten på sjukhuset med all personal, till att behöva klara sig själv när det var dags att åka hem. Väl hemma var det en utmaning att vänja sig vid ett nytt liv och finna sin nya identitet. Slutsats: Att uppleva ett hjärtstopp väckte många känslor kring liv och död. Hjärtstoppet gav överlevarna en påminnelse om att livet är skört samt en känsla av tacksamhet för en andra chans i livet. Händelsen efterlämnar mycket ångest och rädslor inför framtiden samt en känsla av att inte vara densamma varken fysiskt eller psykiskt. Med bättre stöd för de komplikationer som hjärtstoppsöverlevarna drabbats av, kan den individuella livskvalitén samt upplevda hälsan öka. / Background: The Swedish Heart- and Lung register reported in 2019 that 1532 people survived cardiac arrest. In such an occurrence, early warning, cardiopulmonary resuscitation (CPR) and early electric chock from defibrillation are important for increasing the chance of survival. The nurses who face these situations have a significant role in meeting these patients and their relatives. Aim: To describe people's experiences after surviving a cardiac arrest during the first 6 years after the occurrence.Method: A descriptive literature review with a thematic analysis method based on 12 scientific articles. Main Result: The result of this review showed changes and challenges both physically, mentally, and emotionally. Cardiac arrest survivors expressed gratitude for a second chance in life, but also anxiety and worry about trusting their body again. They describe memory loss after the occurrence where many of them felt the need to fill these memory gaps. It was a big change to go from the safety of the hospital with all the staff, to having to take care of themselves when it was time to go home. Once they were home, it was a challenge to get used to a new life and find their new identity. Conclusion: Experiencing a cardiac arrest evokes many feelings about life and death. The cardiac arrest reminded the survivors that life is fragile, and gave a feeling of gratitude for a second chance at life. The event leaves a lot of anxiety and fears for the future as well as a feeling of not being the same, either physically or mentally. With better support for the complications suffered by cardiac arrest survivors, the individual quality of life and perceived health can increase.

Bakgrund: Under 1980-talet förespråkades anhörigas närvaro vid Hjärt- och lungräddning (HLR), det tänktes vara givande för de anhöriga. Idag är det mer vanligt för anhöriga att närvara vid HLR-processen, dock kan detta påverka sjuksköterskors arbete genom att anhöriga kan störa processen. Situationen är känsloladdad för både anhöriga och vårdpersonal. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att veta hur de ska handha anhöriga vid denna krissituation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna hittades i två olika databaser, PubMed och CINAHL. Studierna granskades och genomgick en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem olika teman framkom efter analys av samtliga studier vilka bestod av sjuksköterskors erfarenheter där sjuksköterskor upplevde både fördelar och nackdelar vid anhörigas närvaro, sjuksköterskors rädslor, stöd till anhöriga och sorgeprocessen. Sjuksköterskors upplevelser baseras på erfarenheter, yrkesvana och självförtroende. Konklusion: Mer utbildning inom området krävs kontinuerligt. Tydligare riktlinjer och personal som stödjer anhöriga behövs för att underlätta arbetet vid anhörigas närvaro under HLR. / Background: It was advocated in the 1980’s that the presence of relatives in cardiopulmonary resuscitation (CPR), was thought to be rewarding for the relatives. Today, it is more common for relatives to attend the CPR process, however their presence may affect the work of nurses by means of interference with the process. The situation is emotionally charged for both relatives and healthcare professionals. Therefore, it is important for nurses to know how to manage relatives during this crisis situation. Aim: The aim was to highlight nurses’ experiences of family presence during cardiopulmonary resuscitation. Method: A Literature-review study based on 10 scientific studies with qualitative approach. The studies were retrieved from two different databases, PubMed and CINAHL. The studies have been surveyed and undergone a qualitative content analysis. Results: Five different themes emerged after analysis of all studies, consisting of nurses' experience, nurses’ fears, support for relatives and the grief process. Conclusion: It was found that more education in the field is required continuously. Clearer guidelines and staff supporting relatives are needed to facilitate the work for the presence of family during CPR.

Hjärtstopp anses vara den vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år lider cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt och 5800 personer dör med akut hjärtinfarkt som den underliggande eller bidragande orsaken till dödsfall i Sverige. För varje minut som går efter en hjärtstopp minskar chansen att överleva med 10 procent före behandlingen, vilket innebär att en snabb start av hjärt-lungåterupplivning och hjälp av en defibrillator kan öka personens chanser att överleva. Att överleva hjärtstillestånd kan påverka mental, fysisk och kognitiv hälsa. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienternas erfarenheter av att ha överlevt en hjärtstopp. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod, baserat på 10 vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kvalitetsstudierna granskades och analyserades med Fribergs (2017) modell. Resultat: Innehållsanalysen visade att patienter som har överlevt hjärtstillestånd upplevt fysiska förändringar, känslomässiga förändringar och förändringar i vardagen. Slutsats: Att överleva en hjärtstopp väcker tankar och känslor och resulterar i att livssituationen förändras. Den nya livssituationen påverkar patientens vardag och därför är det viktigt att sjuksköterskan fångar denna patientgrupp genom kontinuerlig information, omtänksam konversationer, stöd och så bra eftervård som möjligt. Att tillgodose patienternas behov och öka deras känsla av hanterbarhet kan leda till mindre lidande och bidra till en mer positiv livssituation. Ett antal patienter ansåg att det var mycket viktigt att få tillräckligt med information och stöd från vårdpersonalen. / Cardiac arrest is considered the most common cause of death in the world. Each year, approximately 24,800 people suffer from acute myocardial infarction and 5,800 people die of acute myocardial infarction as the underlying or contributing cause of death in Sweden. For every minute following a cardiac arrest, the chance of survival is reduced by 10 percent before treatment, which means that a rapid onset of heart and lung rescue and the help of a cardiac starter can increase the chance for the person to survive. Surviving a heart failure may affect mental, physical as well as cognitive health. Nursing is the nurse's area of responsibility. Aim: The purpose of the literature study was to compile patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: The literature study was conducted with a qualitative approach, based on 10 scientific articles that were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The quality studies were reviewed and analyzed via Friberg's (2017) model. Results: The content analysis showed that patients who have survived cardiac arrest experienced physical changes, emotional changes and changes in everyday life. Conclusion: Surviving a cardiac- arrest awakens thoughts and feelings and results in a lifechanging situation. The new life- situation affects the patient's everyday life. By meeting the patient's needs and increasing their sense of manageability, this can lead to less suffering and contribute to a more positive life situation. A number of patients experienced that getting enough information and support from the healthcare staff was of great importance to them.