Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fått konkurrens från TV- och dataspel. Många familjer bor i städer, med begränsad tillgång till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likaså ro och mental återhämtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i åldrarna 5-12 år.Metod: Tio mödrar intervjuades angående sina barns samspel med naturen. Grupp 1 bestod av fem mammor med barn som hade regelbunden naturkontakt, och grupp 2 bestod av fem mammor med barn som inte hade regelbunden naturkontakt.Resultat: Mödrar som bodde på landet och mödrar som var engagerade i en friluftsorganisation hade barn med regelbunden naturkontakt, medan mödrar som bodde i stadsmiljö gav färre möjligheter till naturkontakt till sina barn. Mödrar som hade regelbunden naturkontakt som barn var mer benägna att ha ett naturintresse som vuxna. Naturkontakt var mest vanlig under sommarhalvåret.Diskussion: Bostadssammanhang och föräldrarnas engagemang var viktiga när det kom till frågan om barnen hade regelbunden naturkontakt eller inte. / Introduction: A sedentary lifestyle is getting more common among children, and outdoor play today is challenged by television and computer games. Many families live in cities with limited access to nature. Nature provides spontaneous physical activities as well as it offers mental recovery. Children who experience early exposure to nature often demonstrate an interested in nature as adults. This study examines the possibilities of access to nature for Swedish children aged 5-12 years.Methods: Ten mothers were interviewed about their children’s interaction with nature. Group 1 included five mothers with children who had regular contact with nature, and group 2 included five mothers with children who didn’t have regular contact with nature.Results: The children of mothers who lived in the countryside and mothers who were involved with nature related associations had regular access to nature, while mothers who lived in urban areas ended up giving their children less opportunities to access to nature. Mothers who had regular access to nature as children were more likely to enjoy nature as adults. Contact with nature was more frequent during the summer months.Discussion: Residential context and parents commitment were important in relation to the aspect of whether children had regular nature contact or not.

I den här uppsatsen i ämnet bildpedagogik förenas konst, natur och frågan om hållbar utveckling. Uppsatsens utgångspunkt är att miljöfrågor är aktuella i vår tid. Barn som växer upp idag lever främst i urbana miljöer med liten naturkontakt. I uppsatsen beskrivs att naturkontakten tycks kunna ha betydelse för miljöengagemang. Genom intervjuer med forskare, konstnärer och lärare undersöks frågan om konstbaserat lärande tillsammans med fördjupad naturkontakt kan lyfta miljöfrågor. Intervjusvaren visar varierande exempel på hur detta kan se ut. Exempelvis beskrivs hur man kan fördjupa sitt seende genom konstnärligt arbete i naturen och bli mer sensitiv för den. Resultatet av intervjuerna tolkas mot en litteraturbakgrund som bla beskriver utomhuspedagogik, naturkontaktens idéhistoria samt nutida konstinriktningar som ryms inom begreppet ”Environmental art”. Där lyfts miljöfrågor fram och skapandet är platsrelaterat och utgår från naturmaterial. Några av de intervjuade framhåller också möjligheten att bearbeta känslor och hantera paradoxer kring miljöfrågor med hjälp av konstnärligt skapande.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung. Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig. Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort. Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen. Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen. Medelvärdet på KASAM hos kvinnorna var 71,46 av maxvärdet 91. Dock visade sig att samtliga kvinnor i studien bodde mindre än 2 km från ett grönområde och 75 % av dem hade mindre än 300 meter till närmaste grönområde.

Det senaste året har många inom förskolans verksamhet varit ute mer än någonsin på grund  av Covid-19 situationen. Utomhuspedagogiken har även en stark närvaro i den svenska förskolan. Detta gjorde att vi blev intresserade av att se hur utomhuspedagogiken kan påverka barns välmående. Är det verkligen så bra att vara ute som det påstås? Syftet med denna studie är att se hur förskollärare använder utomhuspedagogik och hur deras engagemang påverkar barns välmående. Vi har sökt på forskning från hela världen för att få relevant kunskap för att ta vår egna studie vidare. Metoderna som vi har använt för insamling av data är intervjuer samt enkäter. Både barn och förskollärare på en förskola i mellansverige har intervjuats. Enkäterna skickades ut till förskolepersonal över hela landet. Så som vi tolkade resultatet kan kunniga, intresserade och engagerade förskollärare skapa en positiv naturupplevelse för barnen. Tidigare forskning visar på att det är en viktig del för barnens fortsatta naturintresse.  Vi kom fram till att en positiv naturupplevelse är en viktig del för barns fortsatta naturintresse. Vidare kom vi fram till att engagerade och kunniga förskollärare har större möjlighet att påverka barns intresse för naturen och deras välmående.

Malmö stad planerar att förtäta innerstaden ytterligare för att skapa kortare resvägar vilket skulle bidra till minskade föroreningar samtidigt som man undviker att värdefull mark utanför stadsgränsen exploateras. Studien har sin utgångspunkt i att närmare granska förskolebarns i möjligheter till kontinuerlig kontakt med gröna inslag i Malmö. Genom kvalitativa undersökningar har tre förskolor och deras utomhusverksamhet närmare studerats och hur dessa påverkas av den pågående förtätningsprocessen i Malmö. I studien är förskolornas friytor centrala och hur de tillsammans med förskolornas närområde används för att stimulera barns kontakt med gröna inslag samt hur friytornas beskaffenhet möjliggör för identitetsskapande lek. Resultaten från undersökningarna tyder på att samtliga tre förskolors utomhusverksamhet och därmed barnens möjlighet till kontinuerlig naturkontakt på olika sätt begränsas av Malmö stads pågående förtätningsarbete. / The city of Malmö is in the process of planning further densification of the city center in order to develop efficient movement patterns thus mitigating pollution and avoid further exploitation of valuable land in rural areas. This study focuses on the children of Malmö and their possibilities for nature-based experiences. Through qualitative assessments, this study aimed to understand how outdoor activities of preschools might get affected by the densification process, how preschools use their yards and surrounding areas to stimulate children's’ relations with nature and how the physical function of preschool yards might encourage identity-building play. Our results show that outdoor activities at three examined preschools’ have been adversely affected by the ongoing densification in the city of Malmö, and thus limiting children's opportunity for continuous contact with nature.

Studien undersöker vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt hur den kunskapen kan användas för att öka miljöengagemanget i samhället. Fyra miljöaktivister med olika bakgrund har medverkat i kvalitativa intervjuer som kodades i teman. Intervjuerna analyserades i relation till ett flertal teorier inom bland annat miljöpsykologi. Resultatet visade på fyra övergripande teman, vilka var naturens betydelse, social påverkan, utbildningens påverkan och individens ansvar i samhället, som haft en avgörande inverkan på miljöaktivisternas engagemang. För att öka miljöengagemanget i samhället bör naturkontakt ske i en pedagogisk kontext som lyfter fram förståelsen av att vara en del av naturen, baserat på biosfäriska värden. / The study investigates what has impacted the environmental dedication of environmental activists and how that knowledge can be used to increase the environmental engagement in society. Four environmentalists with different backgrounds participated in qualitative interviews which were subsequently encoded in themes. The interviews were analyzed in relation to theories within, among others, environmental psychology. The results shows four main themes which were impact of nature, social impact, the impact of education and the individual's responsibility in society, that had a decisive impact on the environmental activists commitment. In order to increase environmental engagement in society, nature contact should take place in an educational context that emphasizes understanding of being part of nature, based on biospheric values.

Malmö stad ökar snabbt i population och planerar därför att fortsätta den pågående tätbebyggelsen innanför Yttre Ringvägen för att tillgodose boende och arbetstillfällen. Planeringen skapar en osäker framtid för grönytor i Malmö som redan idag har ett av Sveriges lägsta grönyta per capita. Att ha tillgång till kvalitativa grönområden omfattas bland annat av Globala målen. Stadsrum av grönska är många människors vanligaste interaktioner med naturen och är därför viktiga för människans naturkontakt. Studien undersöker arbetet med och åsikter kring att införliva mer vild stadsnatur för syftet att förbättra kvaliteten på Malmös natur i form av biologisk mångfald för att vild stadsnatur ska bidra till en ökad naturkontakt i staden. Arbetet med och åsikter om vild stadsnatur undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med invånare och stadsutvecklare i Malmö. Studien presenterar fyra teman som uppkommit vid intervjuerna om vild stadsnatur samt om möjligheten att knyta an till naturen i staden: naturkontakt, miljörättvisa, risk samt människans ambivalens gentemot naturen. Resultaten visar att konflikterna kring hur en stadsnatur får se ut samt huruvida en vild stadsnatur är farlig eller inte präglar diskussionen kring hur vi kan skapa en hållbar stadsutveckling om naturen inte får ta plats. Vidare visar diskussionen att man borde utöka arbetet inom stadsplanering med att främja naturkontakt för att den kan leda till miljövänligt beteende som främjar en hållbar stadsutveckling. Kunskapsförmedling om fördelar med vild stadsnatur bör även kommuniceras vidare till invånare för att öka en förståelse och acceptans till vild stadsnatur. / The city of Malmö is rapidly increasing in population and therefore plans to continue the ongoing dense development within the Yttre Ringvägen to accommodate housing and work opportunities. This development creates an uncertain future for green areas in Malmö, which already today has one of Sweden's lowest green areas per capita. Having access to qualitative green areas is covered by the Global Goals, among other things. Urban spaces of greenery are many people's most frequent interactions with nature and are therefore important for people's nature connectedness. The study examines the work with, and opinions about, incorporating more wild urban nature for the purpose of improving the quality of Malmö's nature in the form of biological diversity so that wild urban nature will contribute to increased nature connectedness in the city. The work with and opinions about wild urban nature were investigated through semi-structured interviews with residents and urban developers in Malmö. The study presents four themes that arose during the interviews about wild urban nature and the possibility of connecting with nature in the city: nature connectedness, environmental justice, risk and human ambivalence towards nature. The results show that the conflicts around what an urban nature is allowed to look like and whether a wild urban nature is dangerous or not characterize the discussion about how we can create sustainable urban development if nature is not allowed to take its place. Furthermore, the discussion shows that one should expand the work in urban planning to promote nature connectedness because it can lead to environmentally friendly behavior that promotes sustainable urban development. Knowledge transfer about the benefits of wild urban nature should also be communicated to residents to increase understanding and acceptance of wild urban nature.