As a result of directives from EU, with the ambition to reach environmetal goals, The German organisation Passivhaus Institut has defined a passive house. A passive house is a building that is very energy efficient and makes a small impact on the environment. The energy from the inhabitants as well as the appliances & fixtures in the building should equal the energy that is required to heat the building. A Swedish version of the passive house definition has been defined, taking into account the climate conditions and the difference in building regulations. This thesis is a request from Skanska on how it can improve and develop an ongoing passive house project, involving an infant school. The intention of this thesis is to identify difficulties & display potential development areas for infant schools. The method of research conducted is as follows: interviews of clients, ventilation consultant, consultant for heating system and an energy calculation consultant, an inspection of the infant shcool in process, investigation of completed infant schools and a study of relevant literature. From this research it was found that it is difficult for infant schools to pass the criteria for passive houses. The conclusion of this thesis provide several guidelines on how to improve the outcome of existing projects & the steps needed to be taken for future development in this area.

This thesis conducted at the University of Uppsala investigateshow well a prefabricated building component from the manufacturerMasonite Lättelement AB can be incorporated into ahouse projected to accomplish the demanding criteria of a passivehouse. The thesis is organized as a comparison betweenthe prefabricated elements and an on-site built component fromthe passive house area of Oxtorget in Värnamo, Sweden. Theaspects investigated were air leakage, energy, moisture, economyand noise conditions.Results of the comparative analyzes shows that the prefabricatedproducts were capable of accomplishing the requirementsof passive houses and therefore this thesis should beviewed as a basis to confirm that the technology of prefabricatedbuilding components today in Sweden are mature enoughto be a significant part of the passive houses that are to be builtin the near future. The development of prefabricated technologyis of crucial significance if we are to accomplish the goalsof reduced energy consumption by the year 2020.

<p>This report will present an energy efficient building in the centre of Kalmar city. It will</p><p>become energy efficient because of the worldwide goal to reduce our energy using in our</p><p>buildings.</p><p>The values of architecture have been given a great part in this report. The building is supposed to be placed in Kvarnholmen in a unique environment in centre of Kalmar city.</p><p>Because of the placement it is very important to show respect to the surroundings and the history of Kalmar.</p>

This report will present an energy efficient building in the centre of Kalmar city. It will become energy efficient because of the worldwide goal to reduce our energy using in our buildings. The values of architecture have been given a great part in this report. The building is supposed to be placed in Kvarnholmen in a unique environment in centre of Kalmar city. Because of the placement it is very important to show respect to the surroundings and the history of Kalmar.

This report aims to examine the design of a passive house. The design addresses the selection of material, sizing and selection of both building services systems and building technical features such as load-bearing framework and moisture control. Interior layout is designed for a family of two adults and one child. A big part of the report is devoted to an in-depth comparison of three different wall constructions of passive house standard. The structures that have been compared are a lightweight timber structure, a heavier concrete structure and a sandwich wall of the brand Weber Leca. The report covers various aspects such as air flow, wall thickness, the risks associated with the construction, U-value, thermal bridges, power consumption, price, and assembly costs. The purpose is to decide what kind of wall that would be the best option for the house. To give a satisfactory answer to this, two other questions first needed to be answered; "what is a passive house?" and "what is the difference between a passive and an ordinary house?" . It doesn´t exist a clear definition of what a passive house is, however, Forum för energieffektiva byggnader (roughly translated in to the Forum for energy efficient buildings , referred to in the text as: FEBY) has developed a specification for low energy houses. The specification contains specific numbers on how much power and energy a house can consume and still be called a passive house. The main difference between an ordinary house, and a passive house turned out to be precisely those numbers. It is worth noting that no specific requirements, except requirements for U-values of windows, is required by the design itself to be called a passive house as long as you meet the energy and power specification (Erlandsson et al., 2009). The final analysis for the three wall structures were made using a weighting table and the result was that the concrete wall was the best suited for this purpose. When the house was planned with this wall structure it manage to accomplish the FEBY requirements that have been addressed in this report and thus can be presented as "projected for Passive Houses accorded to FEBY" (Erlandsson et al., 2009).

Ett passivhus är en byggnad som passivt värms upp av återvunnen värme som kommer från ventilationssystem, solen samt interna värmevinster. En kostnadsökning för att bygga passivhus uppstår på grund av den tjocka isoleringen och högre kvalitet på fönstren. Forum för energieffektivt byggande (FEBY) har olika klassningar på passivhus, nämligen Guld, Silver och Brons. Hur byggnaden klassas beror bland annat på hur mycket levererad el som går åt till byggnaden för uppvärmning, varmvatten och fastighetsenergi. För att byggnaden ska nå de krav som krävs för ett passivhus krävs dock en merinvestering. Denna merinvestering brukar kunna ligga på allt mellan 2–9 % av grundpriset. Syftet med denna studie är att ta reda på om den extra kostnad som uppstår är försvarbar ur ett ekonomiskt perspektiv. Studien kommer att med offentliga data, elpriser från Statistiska Centralbyrån (SCB) och husmodeller från tre olika hustillverkare göra uträkningar. Uträkningarna visar kostnad på tillförd energi per år för ett konventionellt hus och ett passivhus. Studien fortsätter sedan med att beräkna avkastningstiden för respektive FEBY-kategori. Avkastningstiden hamnar mellan 8 – 68 år. Det stora spannet beror på typ av FEBY-klassning och storlek på investeringskostnad. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll vilken typ av FEBY-kategori byggherren väljer att utgå ifrån. För samtliga husmodeller är investeringspåslaget för passivhuset den avgörande variabeln. / A passive house is a building using recycled heat from a ventilation system, the sun and internal heat gains. A cost increase for building a passive house originates from the use of thicker insulation and better-quality windows. Forum for energy-efficient building (FEBY) has different classifications for low energy houses, namely Gold, Silver and Bronze. How the building is classified partly depends on how much delivered electricity is required for heating, tap water heat and real estate energy. For the building to reach the requirements there is additional investment needed. This additional investment is usually around 2-9 % of the base price. The purpose of this study is to find out if the investment that arises is defensible from an economical perspective. In the study, calculations using public data, electricity prices from Statistics Sweden (SCB) and house models from three different house manufacturers are used to find out the cost of annual added energy for a conventionally built house and a passive house. The calculations show the pay back-time for the respective FEBY category. The pay back-time ends up between 8-68 years. The big gap depends on the FEBY-classification used and the size of investment. Results show that the FEBY-classification chosen by the developer has no real impact. For every house model the surcharge for the passive house is the crucial variable. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

I dag sätts flera åtgärder in för att bromsa klimatförändringarna, både inom Sverige och på internationell nivå. ‘Forum för energieffektivt byggande’, FEBY, är en organisation som arbetar med att driva utvecklingen av lågenergibyggnader framåt. FEBY har tagit fram ett certifieringssystem som ska hjälpa byggherrar uppföra byggnader med lägre energianvändning. För att en byggnad ska bli certifierad krävs det att den uppfyller vissa krav, bland annat på värmeförlusttal. Sedan starten 2008 har ca 50 småhus certifierats enligt systemet, vilket väcker frågan om varför så få småhus har certifierats och om detta kan bero på hur kraven är ställda.Syftet med rapporten är att undersöka om de krav som FEBY ställer på värmeförlusttal är rimliga vid byggande av ett småhus oavsett vart i Sverige det är placerat. Undersökningen har gjorts för tre orter i olika delar av Sverige; Lund, Falun och Boden. Byggnadens utformning är densamma på alla tre orter, med undantag för isolertjocklek i ytterväggen. Parametrarna fönsterglasarea, U-värde på fönster, luftläckning och köldbrygga varierades i beräkningarna för att få ett bredare och mer trovärdigt resultat.Undersökningen görs enligt de beräkningar som FEBY hänvisar till i dokumentet FEBY18 med utgångspunkt i krav för värmeförlusttal på nivå FEBY Guld.Rapporten avgränsas till en enplansvilla på 100 m2 uppvärmd golvarea. Ingen hänsyn tas till faktorer så som ljud, sol, fukt, årsvärmefaktor eller värmebalans för luftvärmd byggnad. Inte heller beaktas bärförmåga, motstånd mot brand eller fönstrens läge.Resultatet visar att negativa U-värden uppstår vid flera parametervariationer i Boden och Falun. Negativa U-värden indikerar att ytterväggen måste producera värme, vilket i det här fallet inte är möjligt. I flera fall i Falun och Boden förekommer även så pass låga U-värden att isoleringen behöver anta en tjocklek på över en meter medan isolertjockleken i Lund aldrig överstiger 500 mm. Vid de mest gynnsamma förutsättningarna visar resultatet att det fortfarande är svårt att nå en rimlig isolertjocklek, eller ett positivt U-värde, i Boden och delvis Falun.Slutsatsen är att det går att konstruera en byggnad som når kraven för nivå FEBY Guld i södra Sverige, men att det blir svårare ju längre upp i landet som byggnaden ska uppföras. Tjockare isolering verkar inte göra kraven uppnåeliga i Sveriges norra delar utan med de förutsättningar som undersöks skulle väggen behöva skapa värme om värmeförlusttalet för FEBY Guld ska nås. / In the current political climate, several measures are implemented to prevent climate change both in Sweden and internationally. ‘Forum för Energieffektict Byggande’, FEBY, is an 6rganization that aims to contribute to the development and expansion of low-energy buildings. To this end, FEBY has created a certification scheme to help contractors develop buildings with lower energy consumption. To certify a building, the contractor must ensure that certain requirements are met, for example heat loss figures. Since the conception of the certification, only about 50 small houses have been certified. This raises the question of why so few small houses have been certified, and whether this is due to how the requirements are set.The purpose of this report is to investigate whether the heat loss figures that features in FEBY’s certification are reasonable in reference to the construction of small houses regardless of its location in Sweden. To examine this, this study features small house construction in Lund, Falun, and Boden. The overall building design is the same in all three locations, apart from the insulation thickness in the outer wall. The examined parameters for this study include window glass area, U-value of windows, air leakage, and thermal bridges varied in the calculations to ensure a more relevant and reliable result.This study is based on the calculations referred to in the document named FEBY18 which is based on the requirements for heat loss figures according to the FEBY Gold level.The report is limited to a single-floor house of 100 m2 of heated floor area. Factors such as sound, sun, moisture, annual heat factor, or heat balance for air-heated buildings are not considered. Nor is bearing capacity, resistance to fire, or the position of the windows, considered within the study.The result shows that negative U-values occur in several parameter variations in Boden and Falun. Negative U-values indicate that the outer wall must produce heat, which is not possible due to the construction of the wall. In several cases in Falun and Boden the U-values were so low that the insulation would need a thickness of more than one meter, while the insulation thickness in Lund never has to exceed 500 mm. Even during the most favorable conditions, the results still show the difficulty of achieving reasonable insulation thickness, as well as a positive U-value. This is especially true with regards to Boden, but in part also Falun.In conclusion, while it is possible to construct a small house that meet the requirements for the level FEBY Gold in the south of Sweden, it is increasingly challenging the further north you attempt to construct such a building. Even using thicker insulation, the requirements are difficult, if not impossible, to achieve in the north of Sweden. Under current conditions, the wall would need to generate its own heat to meat the heat loss figure demanded by the FEBY Gold standard.

Som följd av EUs direktiv om nya byggnaders energiprestanda ökar kraven på det svenska byggnadsbeståndet. Passivhusstandard är ett energiklassningssystem som kan nyttjas som verktyg för att nå energieffektiva byggnader. Att nå denna standard i små byggnader innebär dock enligt tidigare studier en utmaning och i Sveriges norra halva finns få passivhus, särskilt sådana som uppförts av egnahemsbyggare. Det gör det svårt att bedöma vad standarden innebär för den private beställaren av små enbostadshus, utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande projekt. Denna studie syftar till att öka förståelsen för utmaningar vid byggande av små enbostadshus med passivhusstandard i norra Sverige. Det övergripande målet är att ta fram rekommendationer till beställare i norr som står inför val av energiprestandanivå för sina små enbostadshus, utifrån insikter som genereras av ett studieprojekt. Vilken energiprestanda som är rimlig för enbostadsbyggnader &lt; 70 m2 i norr, är en av de frågor som svar söks på. Bedömningen görs utifrån svensk klassning av passivhus från Forum för Energieffektivt byggande, FEBY 18. Vidare ställs frågan hur utmaningarna ser ut för projekt av motsvarande omfattning där passivhusstandard eftersträvas. För att besvara frågorna har ett skarpt projekt valts som studieprojekt och utgångspunkt. Studieprojektet innebär en komplementbyggnad i ett plan om 55 m2 Atemp som planeras av egnahemsbyggare i Skellefteå för totalentreprenad. I studien ingår litteraturgenomgång om passivhusteknik och dess tillämpning i projekt samt fallstudie om Studieprojektet innefattande gestaltningsförslag, anbudsförfrågan till entreprenörer och intervjuer med dem. För kompletterande insikter till det studerade området, små enbostadshus med strävan mot passivhusstandard i norra Sverige,har även samtal skett med personer med erfarenhet av liknande projekt och personer med expertkunskap om passivhusstandarden. En av utmaningarna som identifierats är de tekniska lösningar som krävs för att teoretiskt uppnå energiprestanda motsvarande passivhus, FEBY Guld. Dessa fordrar en investeringskostnad som inte bedöms vara rimlig för byggnader av så liten skala. I studiens resultat framgår att den lägre nivån FEBY Silver är en mer rimlig målsättning för enbostadsbyggnader &lt; 70 m2 i norr men att även den nivån kan innebära en utmaning för beställare. Hängivenhet hos beställare till energieffektiviserande lösningar är centralt för möjligheten att nå FEBY Silver. När dessa tekniska lösningar efterfrågas från en totalentreprenör med begränsad erfarenhet av energieffektiva småhus kan det vara svårt att fånga entreprenörers intresse. Dessutom kräver entreprenadformen relativt mycket arbete av entreprenörer vid kostnadskalkylering. Här identifieras utmaningar som spåras till att entreprenören bär funktionsansvaret som totalentreprenör vilket leder det till slutsatsen att beställare bör välja utförandeentreprenad för enbostadshus under 70 m2 i norra Sverige, med strävan mot passivhusstandard. Förslag på vidare studier innefattar att jämföra förutsättningar för låg energianvändning i olika, små byggnadstyper. Ytterligare förslag är att genomföra en ny anbudsförfrågan för Studieprojektet med utgångspunkt i resultatet från denna studie, för djupare insikter i kostnadsrelaterade utmaningar. / Stricter requirements for energy performance in buildings in Sweden is a result of a directive from EU. Passive house-standard is an energy classification system which can be used as a tool to reach energy efficiency in buildings. However, achieving passive house standard for small buildings is a challenge according to previous studies. Further, passive houses are few in the northern parts of Sweden, especially those built byprivate homeowners. Therefore, it’s difficult to assess what the standard means to private buyers of small single-family homes, based on previous experiences. This study aims to increase the understanding of challenges when building small single-family homes of passive house-standard in the north of Sweden. The main goal is to make recommendations to buyers of small single-family homes in the north who are facing the decision of what energy performance level to target, based on insights generated by a study project. One of the questions asked is -What is an appropriate level of energy performance of single-family homes &lt;70 m2 in the north? The assessment is based is based on the Swedish classification system for passive houses, FEBY 18. The second question asked is -What are the challenges facing projects of this scale, where the passive house standard is sought? To answer the questions, a real project has been chosen for study and reference point. The Study Project is a 55 m2 Atemp single-storey house which is planned by private home-owners for a turnkey contract, on a real estate with an existing residence in Skellefteå. The study includes a literature review on passive house technology and its application in projects, as well as a case study of the Study Project containing a design proposal, a request for turnkey proposals from selected contractors and further contact with these through interviews. People with experience of relevant projects and people with expert knowledge of passive house standard have been contacted to reach additional insights within the studied area. Among the identified challenges are the building solutions and techniques which are required to reach passive house-standard, “FEBY Gold”. These solutions entail an investment cost that’s not considered to be reasonable for buildings of such a small scale. The study’s result shows that the lower energy level “FEBY Silver” is an attainable objective but still, this level as target can pose a challenge to the buyer.  A buyer’s dedication to energy efficient solutions is central for the prospect of having the Silver level within reach. When these building solutions are requested from a turnkey contractor with limited experience of energy-efficient, small houses, obstacles arise in making the project attractive for contractors as relatively much work is required when calculating costs. Here, challenges are identified that relates to the contractor being responsible for the function of the finished product, the house. This leads to the conclusion that private buyers should opt for other contract types than turnkey, for single-family homes &lt; 70 m2in northern Sweden, when aiming for passive house standard.  Suggestions for further studies includes comparing the conditions for low energy use in different, small building types. Another suggestion is to carry out a new request for proposal of the Study Project and make adaptions according to the insights given by this study and thus, investigate the cost-related challenges further.

Uppvärmning av bostäder och lokaler står för en stor del av energianvändningen i Sverige. Energieffektiva byggnader som exempelvis passivhus bidrar till att sänka energianvändningen. Det nya bostadsområdet Vikaholm i Växjö kommun strävar efter en långsiktig och hållbar utveckling, där byggandet av passivhus uppmuntras. För att säkerställa att passivhus byggts krävs en verifieringsmetod som garanterar att villkoren i kravspecifikationen FEBY12 följts. Syftet med denna studie är att föreslå en metod för verifiering av passivhus för Växjö kommun. Om metoden fungerar väl kan även andra kommuner nyttja metoden i framtiden.

År 2017 stod sektorn bostäder och service för 39 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Det behövs en minskad energianvändning och en energitillförsel med låg miljöpåverkan för att klara miljökvalitetsmålen på längre sikt. Energi för uppvärmning av lokaler och byggnader står för 74% av den totala energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn. Passivhus är en byggnad som är mer isolerad och tätare än en vanlig byggnad. Kraven är höga på material, konstruktion och genomförande för att uppnå så låg energianvändning som möjligt. Syftet med detta projekt är att studera förändringar i BBR28:s nya nybyggnadskrav och kraven för certifiering av passivhus FEBY18 samt att undersöka hur BBR:s och FEBY:s nya krav påverkar passivhus i fråga om kostnaden vid ett respektive två plan och olika typer av vanliga värmekällor. Målet är att beräkna och jämföra bygg- och uppvärmningskostnader för referensvillor som uppnår BBR:s nybyggnadskrav respektive villor som uppnår FEBY:s nya passivhuskrav. Villorna kommer också jämföras mellan fjärrvärme respektive luft/vattenvärmepump som uppvärmningskälla samt skillnaderna mellan en- respektive tvåplansvilla. För att beräkna lönsamheten på passivhus kommer det att utföras tre olika fall mellan konventionella hus och passivhus. Fallen är en enplansvilla, en tvåplansvilla som båda uppvärms med fjärrvärme och en enplansvilla med luft/vattenvärmepump. De tre fallen anpassas till att klara både BBR:s krav och FEBY:s krav för att få fram hur mycket kostnaden skiljer mellan konventionella hus och passivhus. VIP-Energy kommer användas för att beräkna energiförbrukningskostnaderna på de olika fallen. Sedan används Bidcon för att beräkna material- och arbetskostnaderna. Det kommer utföras en LCC-kalkyl för att få fram hur lönsamt det är att bygga passivhus jämfört med konventionella hus. När det gäller lönsamheten på passivhus så har BBR:s och FEBY:s nya krav inte påverkat mycket förutom FEBY:s nya krav för ej eluppvärmda byggnader där lönsamheten minskar. Då FEBY-kraven inte förändrats mycket för eluppvärmda byggnader kan man säga att certifieringen inte heller har det men för ej eluppvärmda så har certifieringen blivit lättare. Enligt studien var det lättare att nå kraven med en byggnad som var elvärmd för både BBR och FEBY. FEBY-villan och BBR-villan kom långt under kraven när de hade värmepump som uppvärmningssätt. Studien visade också att en enplansvilla och tvåplansvilla inte skilde mycket gällande energivärden och gör det därför inte lättare att bygga verken passivhus eller konventionella hus. Dock blir det lite billigare att bygga passivhus med två plan.