Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år.   Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt.   Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen. Bearbetade intervjuer har med hjälp av litteraturstudier och seminarier inom ämnet resulterat i ett antal åtgärdsförslag som syftar till att ge en förbättrad projekteringsprocess.   Några identifierade problem som är återkommande i rapporten är att det saknas en strukturerat metodisk arbetsform. Arbetsmetoderna i projekteringsarbetet bör förändras så att olika aktörer redan i ett tidigt projekteringsskede samverkar med varandra i en integrerad process En metod efterfrågas där byggnaden får växa fram tillsammans med energi- och verksamhetsbehovet. Rutiner för uppföljningsarbetet behöver förbättras, likaså målbilden av vad man vill uppnå. Förändrade verksamhetskrav tillsammans med frångående av projektmodellen för att tidigarelägga projekt ger konsekvenser. Bristande kompetens och en tydligare styrning av uppföljningsarbetet av energikravkrav är ytterligare identifierade uppmärksammade problem i projekteringen. Sammantaget ges energifrågorna en liten tyngd i projekteringen.   En förbättrad projekteringsprocess ges av en kombination av åtgärdsförslag. En integrerad samarbetsform som sätter projektet i fokus och blir ett gemensamt uppdrag föreslås vilket även präglar arbetssätet. Energilotsen har den systematiska handledning för energifrågorna som krävs och efterfrågas. Energiverifikat 09 visar ledningens mål och vilja. Verifikatet erbjuder även en systematisk process med rutiner och metoder för att säkerställa att byggnadens olika system fungerar i samverkan och att det vid strategiskt viktiga skeden sker energianalyser. Dokumentet ger även den dokumentation av energifrågorna i projektets olika skeden som efterlysts.   Beroende på vilken ambitionsnivå man väljer för byggnadens energi- och inneklimatfrågor bör åtgärdsförslagen anpassas efter teknik- och fastighetsförvaltningens möjligheter.   Verksamhetens och energifrågorna bör ges en egen punkt på dagordningen som bevakas av Energisamordnaren och verksamhetens representant. Verksamhetens och lågenergiutformningens olika förutsättningar bör mötas redan i programarbetet. / Karlstad City has agreed to participate in a global climate strategy to implement the EU's climate ambitions. One effect of this is that the municipality of Karlstad has adopted general requirements for lower energy use in facilities and buildings. It shall not exceed 80 kWh/m 2/ year.   This report has been made in cooperation with Karlstad Municipality technology and property management with the purpose to identify the problems that arise in the design process. The aim is also to propose measures to improve this process and to find out whether an energy coordinator could be part of the solution.   The basis for this report is a number of interviews with project managers on the technology and property management, and with designers that they cooperate with. Project managers at Landstingsfastigheter were interviewed in order to make a comparison how these two organizations work. During the interview process several reasons were identified why the work didn’t work satisfactionally in the construction process. Processed interviews, literature studies and seminars on the subject resulted in a number of proposed measures aimed at providing an improved planning process.   The major problem recurrent in the report is the lack of a structured work process. The work methods of the design process must be changed so that the various actors interact, at an early stage, with each other in an integrated process. There is a request for a method in which the building along with energy and business needs is simultaneously developed. Procedures to follow up and evaluate work and the objective needs to be improved. Changing business requirements and abandoning the project model to advance the project has consequences. Lack of skills and a better control of the follow-up work of energy requirements are additional requirements identified high-profile issues in the design.  Overall, energy issues are given a small weight in design.   An improved design process is provided by a combination of actions. An integrated form of cooperation which puts the project in focus and is becoming a common task is proposed which characterises the seat. The energy pilot is the systemic tutoring for energy needed and requested.  Energiverifikat 09 show management's objectives and will. Verifikatet also offers a systematic process of arrangements and procedures for ensuring that the different systems work together and that when strategically important stages takes place energy analyses. The document also provides the documentation of energy issues in various stages of the project requested. Depending on the level of ambition chosen for the building's energy and indoor climate issues action proposals should be adapted according to Technology and real estate management opportunities. Operational and energy issues should be a separate issue on the agenda that the energy coordinator and the business representative are responsible for. Operational issues and the requirements for lower energy use different conditions should be reconciled at an early stage.

Som följd av EUs direktiv om nya byggnaders energiprestanda ökar kraven på det svenska byggnadsbeståndet. Passivhusstandard är ett energiklassningssystem som kan nyttjas som verktyg för att nå energieffektiva byggnader. Att nå denna standard i små byggnader innebär dock enligt tidigare studier en utmaning och i Sveriges norra halva finns få passivhus, särskilt sådana som uppförts av egnahemsbyggare. Det gör det svårt att bedöma vad standarden innebär för den private beställaren av små enbostadshus, utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande projekt. Denna studie syftar till att öka förståelsen för utmaningar vid byggande av små enbostadshus med passivhusstandard i norra Sverige. Det övergripande målet är att ta fram rekommendationer till beställare i norr som står inför val av energiprestandanivå för sina små enbostadshus, utifrån insikter som genereras av ett studieprojekt. Vilken energiprestanda som är rimlig för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr, är en av de frågor som svar söks på. Bedömningen görs utifrån svensk klassning av passivhus från Forum för Energieffektivt byggande, FEBY 18. Vidare ställs frågan hur utmaningarna ser ut för projekt av motsvarande omfattning där passivhusstandard eftersträvas. För att besvara frågorna har ett skarpt projekt valts som studieprojekt och utgångspunkt. Studieprojektet innebär en komplementbyggnad i ett plan om 55 m2 Atemp som planeras av egnahemsbyggare i Skellefteå för totalentreprenad. I studien ingår litteraturgenomgång om passivhusteknik och dess tillämpning i projekt samt fallstudie om Studieprojektet innefattande gestaltningsförslag, anbudsförfrågan till entreprenörer och intervjuer med dem. För kompletterande insikter till det studerade området, små enbostadshus med strävan mot passivhusstandard i norra Sverige,har även samtal skett med personer med erfarenhet av liknande projekt och personer med expertkunskap om passivhusstandarden. En av utmaningarna som identifierats är de tekniska lösningar som krävs för att teoretiskt uppnå energiprestanda motsvarande passivhus, FEBY Guld. Dessa fordrar en investeringskostnad som inte bedöms vara rimlig för byggnader av så liten skala. I studiens resultat framgår att den lägre nivån FEBY Silver är en mer rimlig målsättning för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr men att även den nivån kan innebära en utmaning för beställare. Hängivenhet hos beställare till energieffektiviserande lösningar är centralt för möjligheten att nå FEBY Silver. När dessa tekniska lösningar efterfrågas från en totalentreprenör med begränsad erfarenhet av energieffektiva småhus kan det vara svårt att fånga entreprenörers intresse. Dessutom kräver entreprenadformen relativt mycket arbete av entreprenörer vid kostnadskalkylering. Här identifieras utmaningar som spåras till att entreprenören bär funktionsansvaret som totalentreprenör vilket leder det till slutsatsen att beställare bör välja utförandeentreprenad för enbostadshus under 70 m2 i norra Sverige, med strävan mot passivhusstandard. Förslag på vidare studier innefattar att jämföra förutsättningar för låg energianvändning i olika, små byggnadstyper. Ytterligare förslag är att genomföra en ny anbudsförfrågan för Studieprojektet med utgångspunkt i resultatet från denna studie, för djupare insikter i kostnadsrelaterade utmaningar. / Stricter requirements for energy performance in buildings in Sweden is a result of a directive from EU. Passive house-standard is an energy classification system which can be used as a tool to reach energy efficiency in buildings. However, achieving passive house standard for small buildings is a challenge according to previous studies. Further, passive houses are few in the northern parts of Sweden, especially those built byprivate homeowners. Therefore, it’s difficult to assess what the standard means to private buyers of small single-family homes, based on previous experiences. This study aims to increase the understanding of challenges when building small single-family homes of passive house-standard in the north of Sweden. The main goal is to make recommendations to buyers of small single-family homes in the north who are facing the decision of what energy performance level to target, based on insights generated by a study project. One of the questions asked is -What is an appropriate level of energy performance of single-family homes <70 m2 in the north? The assessment is based is based on the Swedish classification system for passive houses, FEBY 18. The second question asked is -What are the challenges facing projects of this scale, where the passive house standard is sought? To answer the questions, a real project has been chosen for study and reference point. The Study Project is a 55 m2 Atemp single-storey house which is planned by private home-owners for a turnkey contract, on a real estate with an existing residence in Skellefteå. The study includes a literature review on passive house technology and its application in projects, as well as a case study of the Study Project containing a design proposal, a request for turnkey proposals from selected contractors and further contact with these through interviews. People with experience of relevant projects and people with expert knowledge of passive house standard have been contacted to reach additional insights within the studied area. Among the identified challenges are the building solutions and techniques which are required to reach passive house-standard, “FEBY Gold”. These solutions entail an investment cost that’s not considered to be reasonable for buildings of such a small scale. The study’s result shows that the lower energy level “FEBY Silver” is an attainable objective but still, this level as target can pose a challenge to the buyer.  A buyer’s dedication to energy efficient solutions is central for the prospect of having the Silver level within reach. When these building solutions are requested from a turnkey contractor with limited experience of energy-efficient, small houses, obstacles arise in making the project attractive for contractors as relatively much work is required when calculating costs. Here, challenges are identified that relates to the contractor being responsible for the function of the finished product, the house. This leads to the conclusion that private buyers should opt for other contract types than turnkey, for single-family homes < 70 m2in northern Sweden, when aiming for passive house standard.  Suggestions for further studies includes comparing the conditions for low energy use in different, small building types. Another suggestion is to carry out a new request for proposal of the Study Project and make adaptions according to the insights given by this study and thus, investigate the cost-related challenges further.

Klimatförändringarna blir allt mer omfattande i takt med att jordens befolkning ökar. Den negativa miljöpåverkan bottnar till stor del i användandet av råvaror och energiförbrukning vid skapandet av materiella ting. Enligt energimyndigheten (2015) står byggsektorn för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att minska energianvändningen har mål både på nationell och internationell nivå skapats. Målen är tänkta att skapa större förståelse av ett mer energieffektivt byggt samhälle för samtliga aktörer inom byggbranschen. En hållbar utveckling av husbyggandet kräver förutom att värna om miljön en beaktning av de ekonomiska och sociala aspekterna.   I det här examensarbetet har det undersökts om två specifika standardhus från en småhusleverantör kan utvecklas till passivhus med bevarad arkitektonisk karaktär. Studien syftar delvis till att undersöka om begreppet passivhus kan fungera som ett hållbart koncept för byggandet av enfamiljshus. Begreppet hållbar utveckling har begränsats och en förenkling har applicerats i arbetet. Den ekologiska aspekten representeras av energiberäkningar och eventuella åtgärder för att standardhusen ska uppnå kraven för passivhus. Den ekonomiska aspekten representeras av en livscykelkostnadsanalys med hjälp av nuvärdesmetoden och återbetalningsmetoden. Den sociala aspekten representeras av en utvärdering av förändring i boendekvaliteter vid utveckling från ett standardhus till passivhus. Studien presenterar även en alternativ utformning av ett passivhus med avsikt att främja positiva boendekvaliteterna.   Standardhusen tillhör en småhusproducent, Intressanta hus, som har sitt huvudsäte i Västerås. Husen utgörs av en villa på 147 m2 i ett plan med pulpettak samt en villa på 151 m2 i två plan med sadeltak. Med anledning av Intressanta hus geografiska läge har Västerås klimat använts som utgångspunkt vid energiberäkningarna. För att addera ytterligare en utmaning har även möjligheter för utveckling till passivhus undersökts för standardhusen i ett subarktiskt klimat i Kiruna. Västerås representerar därmed klimatzon III och Kiruna klimatzon I.   Resultaten avslöjade att det är möjligt att utveckla standardhuset i två plan med sadeltak till passivhus och samtidigt bevara den arkitektoniska karaktären i de båda klimatzonerna. Standardhuset med ett plan och pulpettak är endast möjligt att anpassa till passivhus i klimatzon III med bevarad arkitektonisk karaktär. Livscykelkostnadsanalysen visar med hjälp av nuvärdesmetoden att det är ekonomiskt fördelaktigt att investera i passivhus som ett koncept för en kalkylperiod på 50 år. Den boendekvalitet som främst förändras är bostadens ljusinsläpp och för passivhuset i ett plan är skillnaden av ljusinsläpp markant i klimatzon I.   Studiens slutsats är att konceptet passivhus är en metod av husbyggnation som främjar den hållarbara utvecklingen i förenklad form. Resultaten är framförallt positiva för klimatzon III men om byggnaden har låg formfaktor kan konceptet fungera bra även i kallare klimat som återfinns i klimatzon I. / The climate changes increases as the population increases. The negative environmental impact is mostly based on the use of raw materials and energy consumption in the production of various products. According to Energimyndigheten (2015), the building sector is the cause of about 40 % of Sweden's total energy use. In order to reduce the energy use goals have been created at both national and international levels. The goals are intended to create a greater understanding of a more energy efficient society for all actors within the construction industry. In addition to create a sustainable development of the building sector one needs to also take in account the social and economic aspects.   This master thesis examined whether two specific standard houses from a small house producer can be adapted to passive houses with a preserved architectural character. The purpose of the study is partly to investigate whether the concept of passive houses can serve as a sustainable concept of building single family houses. The concept of sustainable development has been simplified. The ecological aspect is represented by the energy calculations and possible actions that the standard houses need to achieve in order to meet the requirements for passive houses. The economic aspect is represented by a life cycle cost analysis using the Net Present Value method and the Simple Payback method. The social aspect is represented by an evaluation of changes in living qualities as the standard houses develops to passive houses. The study also presents an alternative design of a passive house with the purpose of improving the accommodation qualities.   The standard houses belong to a small-house-producer, Intressanta hus, who has their main market in Västerås. The houses is represented by a 147m2 villa with one floor and a pulpit roof and a 151m2 villa with two floors and a pitched roof. Due to Intressanta hus geographic location, the typical climate for Västerås has been used in the energy calculations. To add another dimension, opportunities for developing the standard houses to passive houses have also been investigated for the typical climate in Kiruna. Therefore Västerås represents climate zone III and Kiruna represents climate zone I.   The results revealed that it is possible to adapt the standard house with two floors and a pitched roof to a passive house while preserving the architectural character in both climate zones. The standard house with one floor and a pulpit roof is only possible to adjust to a passive house in climate zone III with a preserved architectural character. The life cycle cost analysis using the Net Present Value showed that it is an economical advantage to invest in a passive house in a period of 50 years. The accommodation quality that changes the most is the incident light in the houses and for the passive house with one floor the difference of light is remarkably high in climate zone I.