<p>Sammanfattning</p><p>Jag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte. Pedagogernas inställning till bild och musik varierade, men undersökningen gav ett tydligt svar då nästan ingen av lärarna integrerade de estetiska ämnena i sin undervisning. Pedagogernas bristande intresse och/eller kompetens visar sig vara en av anledningarna till detta. Detta kan medföra att barnen inte får möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på och därmed inte få möjlighet att förmedla sina tankar på det sätt som lämpar sig bäst för individen.</p> / <p>Abstract</p><p>I have in my study investigated if teachers in the earlier years of school use integration of the aesthetics subjects picture and music in their sciences- and biology tutoring. The delimitation to picture and music predicate in the non-complication with the integration. Litterateur studies in the chosen subject have contributed to a deeper knowledge about the aesthetic subjects in combination with the school. I have interviewed six teachers that are working in lower school and in intermediary school. There has been shone that the teachers competence and personal views about picture and music influenced the choice of integration ore not. The pedagogues attitude to picture and music vary, but the investigation gave a lucidly answer as almost none of the teachers integrated the aesthetic subjects in there tutoring. The pedagogues’ lack of interest and/ore competence appears to be the reason to this. This can cause that the children not gets the opportunity to envelop different ways to express theme serfs and consequently not gets the opportunity to put across there thoughts in the way that are most adapt for the individual.</p>

Sammanfattning Jag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte. Pedagogernas inställning till bild och musik varierade, men undersökningen gav ett tydligt svar då nästan ingen av lärarna integrerade de estetiska ämnena i sin undervisning. Pedagogernas bristande intresse och/eller kompetens visar sig vara en av anledningarna till detta. Detta kan medföra att barnen inte får möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på och därmed inte få möjlighet att förmedla sina tankar på det sätt som lämpar sig bäst för individen. / Abstract I have in my study investigated if teachers in the earlier years of school use integration of the aesthetics subjects picture and music in their sciences- and biology tutoring. The delimitation to picture and music predicate in the non-complication with the integration. Litterateur studies in the chosen subject have contributed to a deeper knowledge about the aesthetic subjects in combination with the school. I have interviewed six teachers that are working in lower school and in intermediary school. There has been shone that the teachers competence and personal views about picture and music influenced the choice of integration ore not. The pedagogues attitude to picture and music vary, but the investigation gave a lucidly answer as almost none of the teachers integrated the aesthetic subjects in there tutoring. The pedagogues’ lack of interest and/ore competence appears to be the reason to this. This can cause that the children not gets the opportunity to envelop different ways to express theme serfs and consequently not gets the opportunity to put across there thoughts in the way that are most adapt for the individual.

Abstract This study is about preschool teachers' perceptions of biology teaching in preschool. The study examines three questions based on the purpose of the study that focus on preschool teachers 'perceptions of biology teaching in preschool, the child's perspective as a starting point in biology teaching and preschool teachers' reasoning about the importance of the outdoor environment as a learning environment for biology teaching. The study is based on previous research results that highlight preschool teachers' lack of subject knowledge and uncertainty in science teaching at preschool. In addition, both the preschool curriculum and research studies emphasize the child's perspective in teaching. Learning environment in the form of both indoor and outdoor environment in accordance with previous research studies is a contributing factor in children's learning and development. In this study, the learning environment is highlighted as an outdoor environment in the form of the forest, nature walks and the preschool yard. The study results are based on empirical data collected based on semi-structured interviews with six preschool teachers in two different municipalities in western Sweden. Interviews are then analyzed based on a phenomenographic methodological approach. The results show that preschool teachers' perceptions of the subject of biology and its teaching in preschool are mostly linked to nature, animals, plants, and the human body. The results also show in different ways where the preschool teachers take care of children's questions and perspectives and set it as a starting point in the planning of biology teaching. This is done by planning the teaching with the children where the children get a chance to talk about what they want to learn and do in preschool. Finally, the preschool teachers explained that the learning and teaching environment as an outdoor environment in the form of the forest, walks and the preschool yard has an important role in children's learning in biology.

Digitala verktygs användning i skolor och av lärare ökar stadigt. Det är därför viktigt att kunnaredogöra för hur och när dessa digitala verktyg kan användas på ett didaktiskt sätt för att maximeraderas effektivitet. För att kunna göra detta är ett nödvändigt första steg att identifiera de didaktiskasyften lärare använder digitala verktyg för. Ett fokus på dom didaktiska hur-, vad- och varför-frågornahar legat till grund för studiens analys. Åtta gymnasielärare i biologi i Stockholm har kvalitativtintervjuats. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med en tematisk analys. Resultatetvisade att lärarnas didaktiska syften till stor del fokuserade på hur-frågan och hur undervisningenkunde tillgängliggöras för eleverna med hjälp av bilder, animationer, kommunikationsverktyg ochsimuleringar. Tidigare studier har visat att ökad kunskap och självförtroende hos lärare vidanvändningen av digitala verktyg kan öka verktygens effektivitet och motivationsförmåga hoseleverna. Denna studie kan ses som ett första steg i vart och hur en vidareutveckling av didaktisk ochdigital kompetens i användandet av digitala verktyg hos skolor och lärare kan se ut.

En term som används för att beskriva samband mellan sammansatta, integrerande nätverk är komplexa system. I dagens samhälle är det nödvändigt att kunna navigera  i dessa så kallade komplexa system för att förstå sin omvärld och i denna kunna fatta beslut eller analysera problem. Komplexa system ingår i skolans biologiundervisning och har setts vara ett problematiskt område för eleverna. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap om hur lärare beskriver sin undervisning om komplexa system. Det är därmed lärares erfarenhet utav sin undervisning samt deras uppfattning av huruvida eleverna influeras av den som blir utgångspunkten för studien. Studien  undersöker lärarnas uppfattning utav dessa system i anknytning till biologins ekologiområde genom intervjuer och en fenomenologisk ansats. Resultatet presenterar en beskrivning utav lärares upplevelse av deras undervisning och vilka möjligheter och svårigheter som uppkommer i inlärningen av ekologins komplexa system. Lärarna vittnar om ett teoritungt område med stor mängd begrepp, men ser möjligheter till ett gott resultat hos elever i att använda upplevelser samt variera arbetssätt i nära anknytning till naturen. Slutsatsen av studien kunde se ett samband mellan den didaktiska forskningen och lärares erfarenheter. / A term used to describe connections between composite, integrative networks is complex systems. In today's society it’s necessary to be able to navigate these so- called complex systems in order to understand our surroundings and thus be able to make decisions or analyse problems. Complex systems are part of the school's biology subject and have been seen as a problematic area for students. The purpose of this research is to contribute with more knowledge about how teachers describe their teaching about complex systems. It is thus the teachers' experience of their teaching and their perception of whether the students are influenced by it that becomes the starting point for the study. The study examines teachers' perceptions of these systems within the field of ecology as part of biology education through interviews with a phenomenological approach. The result shows a description of teachers' experience of their teaching and what opportunities and difficulties arise in learning the complex systems of ecology. In this study the teachers experience the area of ecology to have many theories and concepts to learn. But see opportunities for good student results by using experiences and varying working methods in close connection with nature. The study concludes by making connections between the science education research and the teachers' experiences as depicted in this study.

Allt mer naturvetenskapsdidaktisk forskning intresserar sig för systemtänkande och elevers utvecklande av förmågor som att förstå, förklara och tolka komplexa och dynamiska system. I detta ingår identifikation av fenomen på olika biologiska organisationsnivåer och relationerna dem emellan. Kolets kretslopp är exempel på ett komplext system som innefattar komponenter och processer på flera olika mikro- och makronivåer. Denna studie undersöker elevers uppfattning och användning av olika biologiska organisationsnivåer vid förklaring av kolets kretslopp med hjälp av en interaktiv visualisering. För datainsamlingen användes think aloud-intervjuer med gymnasieelever som, indelade i par, genomförde en övning i visualiseringen och med hjälp av den förklarade kolets kretslopp. I analysen kategoriserades elevernas uttalanden till olika organisationsnivåer (molekyl, cell, organism, ekosystem och global) och beskrivningar av nivåerna upprättades utifrån kodning. Resultatet visar att eleverna framförallt förklarar kolets kretslopp på organism- och ekosystemnivå, men också att samtliga fem utvalda organisationsnivåer behandlas. Dessutom består resultatet av beskrivningar av, och exempel på, organisationsnivåerna utifrån elevers användande av dem, vilka kan fungera som stöd för biologilärare i utveckling av elevers systemtänkande. / An increasing amount of science education research concerns systems thinking and the development of students’ ability to understand, explain and interpret complex and dynamic systems. This includes the identification of phenomena on different biological levels of organisation, as well as their interrelationships. The carbon cycle constitutes a complex system including components and processes on several micro- and macrolevels. This study investigates students’ perception and use of different biological levels of organisation in explaining the carbon cycle through an interactive visualisation. Data collection was carried out through think aloud-interviews with Swedish upper secondary school students divided into pairs. The students performed an exercise in the visualisation and used it for explaining the carbon cycle. In the analysis students’ expressions were categorised according to five selected levels of organisation (molecule, cell, organism, ecosystem and global). Coding of the expressions was performed to characterise each level of organisation. The result shows that the students primarily explained the carbon cycle through the organismal and ecosystem levels, but that all five of the selected levels of organisation were used. Additionally, the results contain descriptions and examples of the levels of organisation based on students’ use. This can serve to support biology teachers in developing students’ systems thinking.

Könsbestämning hos vertebrater är ett komplext område som har intresserat forskare under en lång tid, trots detta är det i dagens forskningsläge inte helt självklart vad det är som avgör kön. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och sammanställa kunskap om avgörande könsbestämningsmekanismer utifrån det aktuella forskningsläget. I samband med detta kommer arbetet undersöka hur exempel från könsbestämningssystem hos vertebrater kan användas och tillämpas i biologiundervisning på gymnasiet. Arbetet kom fram till att det är flera gener och proteiner som deltar i könsbestämningen, samt att många av dessa konserverats genom evolutionen. Dock betyder inte detta att alla grupper har samma könsbestämningsmekanismer utan det fanns en stor variation mellan vertebratgrupper. Jämförelser av könsbestämningssystemen visade på nya evolutionära samband mellan genetisk och miljöbetingad könsbestämning. Avslutningsvis konstateras möjliga tillämpningar i biologiundervisningen på gymnasiet. Exempel från olika könsbestämningssystem hos vertebrater kan eventuellt användas för att ge elever nya naturvetenskapliga perspektiv på könsbestämning och utveckla biologilärarens arbete med sexualitet, samtycke och relationer. / Sex-determination in vertebrates is a complex area of research that has interested researchers for a long time, still to this day it is not entirely clear what determines sex. The purpose of this literature review is to identify and summarize knowledge about crucial sex-determining mechanisms based on the current state of research. Regarding this review it will investigate how examples from the sex determination system in vertebrates can be used and applied in biology education at high school. The work concludes that there are several genes and proteins that are a part of the sex-determination, and that many of these have been conserved during evolution. However, this does not mean that all the vertebrates have the same sex-determining systems; rather there is a large variance within the vertebrates. Comparison of the sex-determining systems revealed new evolutionary relationships between the genetical- and the environmental sex-determining system. Finally, possible applications in biology education in high school were discussed. Examples from different sex-determining systems in vertebrates could potentially be used to provide students a new scientific perspective of sex-determination and develop the teacher’s work with sexuality, consent and relationships.

Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education. The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims.   The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.

Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education. The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims.   The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.

Jordbruket står inför många utmaningar. Grödorna behöver bland annat anpassas till ett förändrat klimat. Här är grödornas vilda släktingar, kulturväxtsläktingar viktiga, då de bär på stor genetisk variation. För att kulturväxtsläktingarna ska kunna användas i arbetet med att anpassa och utveckla dagens grödor är det av största vikt att de bevaras. Denna litteraturstudie syftar till att göra en kartläggning av bevarandearbetet som gjorts och behöver göras samt presentera Sveriges bevarandearbete. Litteraturstudien visar att flera internationella konventioner, bevarandestrategier och samarbeten har haft betydelse för bevarandearbetet. Vissa stora fröinsamlingsprojekt har gjorts och på vissa platser har skyddade områden för kulturväxtsläktingar upprättats. Dock krävs fortfarande ett omfattande bevarandearbete. Planer måste omsättas i praktiken, projekt finansieras och politiskt engagemang öka. I Sverige är arbetet på ett tidigt stadie, men vissa framsteg har gjorts och arbete pågår. Att öka kännedomen om kulturväxtsläktingar kan vara ett sätt att ge bevarandearbetet högre status och mer resurser. Där kan biologilärare göra en viktig insats genom att inkludera kulturväxtsläktingar och dess betydelse i undervisningen, till exempel att eleverna får arbeta med frågor om hur framtidens mattillgång kan säkras. / Agriculture is facing several great challenges. The crops need, among other things, to be adapted to a changing climate. Here, the wild relatives of the crops, the crop wild relatives, are important since they carry a vast amount of genetic diversity. For the crop wild relatives to be used in the process of adapting and improving today’s crops, it is essential that they are conserved. This literature review aims to make a survey of the previous conservation efforts and the work that remains, as well as presenting the conservation efforts in Sweden. The review shows that several international conventions, conservation strategies, and collaborations have been significant for the conservation efforts. Some large seed collecting projects have been completed and, in some places, protected areas for crop wild relatives have been established. However, extensive conservation efforts are still required. Plans need to be actualized, projects funded, and political incentive increased. The Swedish conservation efforts are still at an early stage, but some progress has been made and work is in ongoing. Increasing awareness about crop wild relatives could result in their conservation receiving a higher status and increased funds. Biology teachers can make an important contribution to this by including crop wild relatives and their significance in class, for example by letting students work with questions concerning the security of the futures food production.