<p>Nyckelbiotoperna utgör en betydande del av skogens biologiska mångfald. Detta gör att Skogsvårdsstyrelsens arbetemed att bevara dessa är av stor vikt. Det har visat sig vara möjligt för Skogsvårdsstyrelsen att med hjälp av satellitbilder och förändringsanalysteknik följa upp vad som har hänt med de nyckelbiotoper som tidigare har inventerats. Denna studie syftar till att analysera Skogsvårdsstyrelsens nuvarande arbete med att skydda och bevara nyckelbiotoper och vidare analysera innebörden av en användning av satellitbilder i detta arbete. Studien baserades på intervjuer med fem anställda från fyra olika distriktskontor, alla tillhörande Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av helhetsanalys. </p><p>Resultatet visar hur bevarandearbetet präglas av skogspolitikens fokus på frihet, kunskap och ansvar för skogsägaren. Slutsatsen har dragits att det i och med skogspolitikens betoning på informativa styrmedel är av stor vikt att en god kontakt kan upprätthållas mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägarna. Studien visar även på att 1990-talets resursindragningar präglar Skogsvårdsstyrelsens arbetet med att bevara nyckelbiotoperna. </p><p>Vidare har slutsatsen dragits att en satellitbildsanvändning i bevarandearbetet skulle kunna öka Skogsvårdsstyrelsens möjligheter att verka för att skogsägaren genom frihet, kunskap och ansvar anstränger sig för att uppfylla de skogspolitiska målen för nyckelbiotoper. Studien visar också att en satellitbildsanvändning skulle kunna sägas effektivisera Skogsvårdsstyrelsens bevarandearbete, och kompensera för delar som minskade resurser försämrat i Skogsvårdsstyrelsens arbete med att bevara nyckelbiotoperna. En koppling har identifierats mellan indragningar i Skogsvårdsstyrelsens personalstyrka under 1990-talet och en minskning i dess kontakt med skogsägare. Slutsatsen har dragits att en satellitbildsanvändning inte skulle bidra till att öka denna kontakt mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägare utan skulle snarare riskera att reducera den ytterligare.</p>

Nyckelbiotoperna utgör en betydande del av skogens biologiska mångfald. Detta gör att Skogsvårdsstyrelsens arbetemed att bevara dessa är av stor vikt. Det har visat sig vara möjligt för Skogsvårdsstyrelsen att med hjälp av satellitbilder och förändringsanalysteknik följa upp vad som har hänt med de nyckelbiotoper som tidigare har inventerats. Denna studie syftar till att analysera Skogsvårdsstyrelsens nuvarande arbete med att skydda och bevara nyckelbiotoper och vidare analysera innebörden av en användning av satellitbilder i detta arbete. Studien baserades på intervjuer med fem anställda från fyra olika distriktskontor, alla tillhörande Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av helhetsanalys. Resultatet visar hur bevarandearbetet präglas av skogspolitikens fokus på frihet, kunskap och ansvar för skogsägaren. Slutsatsen har dragits att det i och med skogspolitikens betoning på informativa styrmedel är av stor vikt att en god kontakt kan upprätthållas mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägarna. Studien visar även på att 1990-talets resursindragningar präglar Skogsvårdsstyrelsens arbetet med att bevara nyckelbiotoperna. Vidare har slutsatsen dragits att en satellitbildsanvändning i bevarandearbetet skulle kunna öka Skogsvårdsstyrelsens möjligheter att verka för att skogsägaren genom frihet, kunskap och ansvar anstränger sig för att uppfylla de skogspolitiska målen för nyckelbiotoper. Studien visar också att en satellitbildsanvändning skulle kunna sägas effektivisera Skogsvårdsstyrelsens bevarandearbete, och kompensera för delar som minskade resurser försämrat i Skogsvårdsstyrelsens arbete med att bevara nyckelbiotoperna. En koppling har identifierats mellan indragningar i Skogsvårdsstyrelsens personalstyrka under 1990-talet och en minskning i dess kontakt med skogsägare. Slutsatsen har dragits att en satellitbildsanvändning inte skulle bidra till att öka denna kontakt mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägare utan skulle snarare riskera att reducera den ytterligare.

Den accelererande artutrotningen, orsakad av mänsklig aktivitet, hotar att eliminera 50 % av all biologisk mångfald, vilket riskerar ekologiska sammanbrott. Biologisk mångfald är kritisk för ekosystemens stabilitet och mänsklig överlevnad, vilket gör bevarandeinsatser avgörande. Internationella naturvårdsunionen (IUCN), svenska myndigheter, djurparker och ideella organisationer arbetar på olika sätt med att bevara hotade arter. Studien syftar till att identifiera faktorer som påverkar framgången i bevarandeprojekt och hur de kan förbättras. Metodologin inkluderade semi-strukturerade intervjuer med fokus på projektorganisation, samarbete samt framgång och resultat. Resultaten visar att en långsiktig och balanserad strategi är nödvändig för effektiva bevarandeinsatser. Ekonomiska utmaningar är framträdande, där resursbrist påverkar prioritering och genomförande av åtgärder. Samarbeten mellan olika aktörer är avgörande men ofta bristfälliga, vilket leder till ineffektiv resurs- och kompetensfördelning. Trots ansträngningar för att säkra finansiering kvarstår betydande resursbrister, vilket påverkar projektens hållbarhet och effektivitet. För att optimera bevarandeinsatser krävs stabil finansiering, kompetensutveckling, effektiv planering och uppföljning samt starkt samarbete mellan olika aktörer. Genom att adressera faktorerna kan bevarandeprojekt uppnå sina mål och bidra till att skydda biologisk mångfald för framtida generationer. / The accelerating species extinction, caused by human activity, threatens to eliminate 50 % of all biodiversity, risking an ecological collapse. Biodiversity is critical for ecosystem stability and human survival, making conservation efforts crucial. The International Union for Conservation of Nature (IUCN), Swedish authorities, zoos, and non-profit organizations are working in various ways to preserve endangered species. This study aims to identify factors influencing the success of conservation projects and how these can be improved. The methodology included semi-structured interviews focusing on project organization, collaboration and outcomes. The results indicate that a long-term and balanced strategy is necessary for effective conservation actions. Financial challenges are prominent, with resource shortages affecting the prioritization and implementation of measures. Collaborations between different stakeholders are crucial but often lacking, leading to inefficient distribution of resources and expertise. Despite efforts to secure funding, significant resource gaps remain, impacting the sustainability and effectiveness of projects. To optimize conservation efforts, stable funding, capacity building, effective planning and monitoring, and strong collaboration between various stakeholders are required. By addressing these factors, conservation projects can achieve their goals and contribute to protecting biodiversity for future generations.

Jordbruket står inför många utmaningar. Grödorna behöver bland annat anpassas till ett förändrat klimat. Här är grödornas vilda släktingar, kulturväxtsläktingar viktiga, då de bär på stor genetisk variation. För att kulturväxtsläktingarna ska kunna användas i arbetet med att anpassa och utveckla dagens grödor är det av största vikt att de bevaras. Denna litteraturstudie syftar till att göra en kartläggning av bevarandearbetet som gjorts och behöver göras samt presentera Sveriges bevarandearbete. Litteraturstudien visar att flera internationella konventioner, bevarandestrategier och samarbeten har haft betydelse för bevarandearbetet. Vissa stora fröinsamlingsprojekt har gjorts och på vissa platser har skyddade områden för kulturväxtsläktingar upprättats. Dock krävs fortfarande ett omfattande bevarandearbete. Planer måste omsättas i praktiken, projekt finansieras och politiskt engagemang öka. I Sverige är arbetet på ett tidigt stadie, men vissa framsteg har gjorts och arbete pågår. Att öka kännedomen om kulturväxtsläktingar kan vara ett sätt att ge bevarandearbetet högre status och mer resurser. Där kan biologilärare göra en viktig insats genom att inkludera kulturväxtsläktingar och dess betydelse i undervisningen, till exempel att eleverna får arbeta med frågor om hur framtidens mattillgång kan säkras. / Agriculture is facing several great challenges. The crops need, among other things, to be adapted to a changing climate. Here, the wild relatives of the crops, the crop wild relatives, are important since they carry a vast amount of genetic diversity. For the crop wild relatives to be used in the process of adapting and improving today’s crops, it is essential that they are conserved. This literature review aims to make a survey of the previous conservation efforts and the work that remains, as well as presenting the conservation efforts in Sweden. The review shows that several international conventions, conservation strategies, and collaborations have been significant for the conservation efforts. Some large seed collecting projects have been completed and, in some places, protected areas for crop wild relatives have been established. However, extensive conservation efforts are still required. Plans need to be actualized, projects funded, and political incentive increased. The Swedish conservation efforts are still at an early stage, but some progress has been made and work is in ongoing. Increasing awareness about crop wild relatives could result in their conservation receiving a higher status and increased funds. Biology teachers can make an important contribution to this by including crop wild relatives and their significance in class, for example by letting students work with questions concerning the security of the futures food production.