• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skötselförslag på utvalda nyckelbiotoper i Kalmar och Kronobergs län.

Edgren, Sara January 2012 (has links)
The objective of this study was to contribute with suggestions of nature preservation managements of selected forest objects of high nature values managed by the Swedish state-owned forest company Sveaskog. Many forests with high natural potential are relatively rare today due to modern forestry, where wood production is the main purpose. Sveaskog’s policy is to consider and to priority nature conservation on valuable objects. This assessment includes objects that in the future may develop into nature reserves. By identifying key objects of high nature values in the database of Sveaskog, 29 of 69 objects were selected for further field studies in the survey in the area of Hultsfred, Vimmerby and Växjö County. Finally, 19 objects were selected by various reasons. Based on the biological requirements of a number of observed vulnerable species, management strategies in order to improve the flora and fauna at the sites were proposed. From the field studies I consider the majority of the objects were in a relatively good state for preservation of high nature values. However, at a number of sites the ingrowth of spruce has to be reduced and at other sites the amounts of dead wood has to increase. Conclusively, the majority of the studied forest sites of Sveaskog are in a good state for nature preservation, although some need an improved management.
2

Avverkning av nyckelbiotoper : en studie av den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper / Cutting of Key Habitats : a Study of the Theoretical Definition of the Key Habitat Concept and its Management in Practice

Lifvergren-Kaya, Marie January 2003 (has links)
<p>Detta är en studie av de teoretiska riktlinjerna kring begrepsdefinitionen nyckelbiotop samt den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper i skogregionerna Östra Götaland, Dalarna/Gävleborg och Örebro/Värmland. Syftet med studien är att undersöka orsakerna till att nyckelbiotoper avverkas idag. Fokus ligger på om det finns en skillnad mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor och intervjufrågor till respondenter inom skogsbolag, skogsägarföreningar, stift (skogsbruken) och Skogsvårdsstyrelsen. De övergripande frågeställningarna var om det finns avvikelser mellan beslut och handling i hanteringen av nyckelbiotoper och om definitionen av nyckelbiotoper är förankrad, relevant och fungerande hos dem som planerar och avverkar inom skogssektorn. Enkät - och intervjusvaren från denna studie visar att både skogsbruken och Skogsvårdsstyrelserna anser att definitionen av nyckelbiotoper är förankrad hos dem som planerar och avverkar. Orsakerna till att det avverkas nyckelbiotoper är enligt Skogsvårdsstyrelserna att avverkningarna beror på ekonomiska faktorer vilket inte överensstämmer med skogsbrukens svar. Skogsstyrelsen menade att informationsbrist kunde vara en tänkbar orsak medan skogsbruken var delade i sin synpunkt på denna orsak. Angående definitionens relevans och fungerande i praktiken svarade Skogsvårdstyrelsen övervägande att de tyckte den var fungerande och i skogsbruken var meningarna delade om denna fråga. Av svaren framkom att den teoretiska begreppsdefinitionen ifrågasätts av främst skogsbruken men också av Skogsvårdsstyrelsen då den bland annat är så starkt kopplad till rödlistade arter. Studien visar att det finns mycket som kan och bör åtgärdas i problematiken kring avverkning av nyckelbiotoper och dess orsaker. Det är positivt att studien också visar att samtliga inom skogsbruken samt Skogsvårdsstyrelsens personal anser sig ha möjlighet att påverka inom sin organisation för att förhindra att avverkning av nyckelbiotoper sker i framtiden.</p>
3

Skogsvårdsstyrelsens arbete med att bevara nyckelbiotoper och innebörden av en satellitbildsanvändning i detta arbete / The work of the Swedish National Board of Forestry to conserve key habitats and the significance of using satellite images in this work

Werthén, Hanna January 2003 (has links)
<p>Nyckelbiotoperna utgör en betydande del av skogens biologiska mångfald. Detta gör att Skogsvårdsstyrelsens arbetemed att bevara dessa är av stor vikt. Det har visat sig vara möjligt för Skogsvårdsstyrelsen att med hjälp av satellitbilder och förändringsanalysteknik följa upp vad som har hänt med de nyckelbiotoper som tidigare har inventerats. Denna studie syftar till att analysera Skogsvårdsstyrelsens nuvarande arbete med att skydda och bevara nyckelbiotoper och vidare analysera innebörden av en användning av satellitbilder i detta arbete. Studien baserades på intervjuer med fem anställda från fyra olika distriktskontor, alla tillhörande Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av helhetsanalys. </p><p>Resultatet visar hur bevarandearbetet präglas av skogspolitikens fokus på frihet, kunskap och ansvar för skogsägaren. Slutsatsen har dragits att det i och med skogspolitikens betoning på informativa styrmedel är av stor vikt att en god kontakt kan upprätthållas mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägarna. Studien visar även på att 1990-talets resursindragningar präglar Skogsvårdsstyrelsens arbetet med att bevara nyckelbiotoperna. </p><p>Vidare har slutsatsen dragits att en satellitbildsanvändning i bevarandearbetet skulle kunna öka Skogsvårdsstyrelsens möjligheter att verka för att skogsägaren genom frihet, kunskap och ansvar anstränger sig för att uppfylla de skogspolitiska målen för nyckelbiotoper. Studien visar också att en satellitbildsanvändning skulle kunna sägas effektivisera Skogsvårdsstyrelsens bevarandearbete, och kompensera för delar som minskade resurser försämrat i Skogsvårdsstyrelsens arbete med att bevara nyckelbiotoperna. En koppling har identifierats mellan indragningar i Skogsvårdsstyrelsens personalstyrka under 1990-talet och en minskning i dess kontakt med skogsägare. Slutsatsen har dragits att en satellitbildsanvändning inte skulle bidra till att öka denna kontakt mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägare utan skulle snarare riskera att reducera den ytterligare.</p>
4

Avverkning av nyckelbiotoper : en studie av den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper / Cutting of Key Habitats : a Study of the Theoretical Definition of the Key Habitat Concept and its Management in Practice

Lifvergren-Kaya, Marie January 2003 (has links)
Detta är en studie av de teoretiska riktlinjerna kring begrepsdefinitionen nyckelbiotop samt den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper i skogregionerna Östra Götaland, Dalarna/Gävleborg och Örebro/Värmland. Syftet med studien är att undersöka orsakerna till att nyckelbiotoper avverkas idag. Fokus ligger på om det finns en skillnad mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor och intervjufrågor till respondenter inom skogsbolag, skogsägarföreningar, stift (skogsbruken) och Skogsvårdsstyrelsen. De övergripande frågeställningarna var om det finns avvikelser mellan beslut och handling i hanteringen av nyckelbiotoper och om definitionen av nyckelbiotoper är förankrad, relevant och fungerande hos dem som planerar och avverkar inom skogssektorn. Enkät - och intervjusvaren från denna studie visar att både skogsbruken och Skogsvårdsstyrelserna anser att definitionen av nyckelbiotoper är förankrad hos dem som planerar och avverkar. Orsakerna till att det avverkas nyckelbiotoper är enligt Skogsvårdsstyrelserna att avverkningarna beror på ekonomiska faktorer vilket inte överensstämmer med skogsbrukens svar. Skogsstyrelsen menade att informationsbrist kunde vara en tänkbar orsak medan skogsbruken var delade i sin synpunkt på denna orsak. Angående definitionens relevans och fungerande i praktiken svarade Skogsvårdstyrelsen övervägande att de tyckte den var fungerande och i skogsbruken var meningarna delade om denna fråga. Av svaren framkom att den teoretiska begreppsdefinitionen ifrågasätts av främst skogsbruken men också av Skogsvårdsstyrelsen då den bland annat är så starkt kopplad till rödlistade arter. Studien visar att det finns mycket som kan och bör åtgärdas i problematiken kring avverkning av nyckelbiotoper och dess orsaker. Det är positivt att studien också visar att samtliga inom skogsbruken samt Skogsvårdsstyrelsens personal anser sig ha möjlighet att påverka inom sin organisation för att förhindra att avverkning av nyckelbiotoper sker i framtiden.
5

Skogsvårdsstyrelsens arbete med att bevara nyckelbiotoper och innebörden av en satellitbildsanvändning i detta arbete / The work of the Swedish National Board of Forestry to conserve key habitats and the significance of using satellite images in this work

Werthén, Hanna January 2003 (has links)
Nyckelbiotoperna utgör en betydande del av skogens biologiska mångfald. Detta gör att Skogsvårdsstyrelsens arbetemed att bevara dessa är av stor vikt. Det har visat sig vara möjligt för Skogsvårdsstyrelsen att med hjälp av satellitbilder och förändringsanalysteknik följa upp vad som har hänt med de nyckelbiotoper som tidigare har inventerats. Denna studie syftar till att analysera Skogsvårdsstyrelsens nuvarande arbete med att skydda och bevara nyckelbiotoper och vidare analysera innebörden av en användning av satellitbilder i detta arbete. Studien baserades på intervjuer med fem anställda från fyra olika distriktskontor, alla tillhörande Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av helhetsanalys. Resultatet visar hur bevarandearbetet präglas av skogspolitikens fokus på frihet, kunskap och ansvar för skogsägaren. Slutsatsen har dragits att det i och med skogspolitikens betoning på informativa styrmedel är av stor vikt att en god kontakt kan upprätthållas mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägarna. Studien visar även på att 1990-talets resursindragningar präglar Skogsvårdsstyrelsens arbetet med att bevara nyckelbiotoperna. Vidare har slutsatsen dragits att en satellitbildsanvändning i bevarandearbetet skulle kunna öka Skogsvårdsstyrelsens möjligheter att verka för att skogsägaren genom frihet, kunskap och ansvar anstränger sig för att uppfylla de skogspolitiska målen för nyckelbiotoper. Studien visar också att en satellitbildsanvändning skulle kunna sägas effektivisera Skogsvårdsstyrelsens bevarandearbete, och kompensera för delar som minskade resurser försämrat i Skogsvårdsstyrelsens arbete med att bevara nyckelbiotoperna. En koppling har identifierats mellan indragningar i Skogsvårdsstyrelsens personalstyrka under 1990-talet och en minskning i dess kontakt med skogsägare. Slutsatsen har dragits att en satellitbildsanvändning inte skulle bidra till att öka denna kontakt mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägare utan skulle snarare riskera att reducera den ytterligare.
6

En studie om skogsägares syn på hållbart skogsbruk i Sverige : En analys av skogsägares värderingar / A study of forest owners view on sustainable forestry in Sweden : An analysis of forest owners' values

Sjösten, Emil, Eriksson, Simon January 2022 (has links)
This study intends to investigate how different demographic groups among individual forest owners in Sweden view issues related to sustainable forestry. The study also intends to investigate what different individual forest owners perceive as positive/negative aspects in terms of species protection and policy changes. It also investigates in what way individual forest owners' views and forestry relate to decided goals and what previous research defines as sustainable forestry. To investigate this, a survey has been conducted where the survey was distributed to individual forest owners around the country through various online communication channels such as social media and online forums. The survey resulted in a total of 226 respondents spread across most parts of the country. The results that emerged from the study shows demographic differences and similarities, where we for example can see that there is a greater proportion of women than men who believe that Swedish forestry is not sustainable today. At the same time, we can observe that the majority believe that it is sustainable within all demographic groups. Incidentally, we can see that there is a dividing line between authorities and the interests of individual forest owners. Views on sustainable forestry vary and many forest owners strive for less government intervention in their forestry and property rights are central. We see a willingness to compromise if the forest owner receive financial compensation, in terms of protected areas. We can also see goal conflicts between forest owners' views and uses and authorities' directives and goals.

Page generated in 0.0511 seconds