Skogen räknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten. Genom kvalitativa intervjuer med skogsförvaltare av olika storlekar och kompositioner har deras värderingar av skogen och skogsbruket lyfts fram och format 5 perspektiv. I dessa kan vi se hur de förhåller sig till dessa investeringsproblem och vad som driver dem att sköta skogen hållbart. Här kan vi bl.a. se att det finns en stark känsla av återplantering som en naturlig del i skogsbrukandet, men att andra problem mellan avkastning och hållbarhet istället kan uppstå. Avvägningar mellan detaljbevarandefrågor och hög produktion är ett exempel. / Forests are a renewable resource, but still deforestation can occur even in the most forested areas. Deforestation cause emissions of carbon dioxide and a loss of ecosystem services. With reforestation a new forest can compensate for the emissions and it shows that a sustainable forestry can favor both this generation and future generations. Investment costs in the forest may seem big for this generation when future generations will get the benefit. In Sweden this is controlled by a law of silviculture (1979:429) and in this study the focus ends up on the obligation to reforest. Through interviews with forest owners of different sizes and compositions their valuation of the forest and forestry has been enthroned through 5 perspectives. In these we can se how they relate to these investment problems and what drives them in keeping the forestry sustainable. Here we can se that forest owners experience reforestation as a natural part of forestry but that other problems between yield and sustainability can occur. Trade-offs between detailed conservation and high production is an example.

Skogen är en mångfacetterad resurs och är nödvändig i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den agerar kolsänka och producerar träd vilket ses som en förnyelsebar resurs. Intresset för förnyelsebara resurser ökar vilket medför att allt fler tarskogen i anspråk. Sverige är ett av Europas skogrikaste länder med 28 miljoner hektar skog vilkentäcker två tredjedelar av landets yta. Syftet med att skydda skog är att värna om naturmiljöer med ett betydelsefullt värde för djur, växter och människor. Drygt 13procent av Sveriges produktiva skogsmark är skyddad. Gävleborgs län är ett av delänen med minst skyddad skog och är samtidigt ett av Sveriges skogstätaste län. Avden produktiva skogsmarken är åtta procent skyddad. Syftet med studien var att undersöka enskilda skogsägares attityd till skyddad skogoch identifiera miljönyttan med ökad mängd skyddad skog i Gävleborg. För att besvara studiens syfte och frågeställning har en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie utförts för att identifiera enskilda skogsägares attityder till insatser inom hållbartskogsbruk. Hälften av respondenterna ansåg att skogen gör störst klimatnytta genom att agerakolsänka. Dock var intresset att avsätta ytterligare arealer skog inte in de enskildaägarnas intresse. Inställningen till att skydda mer skog kan öka genom ekonomiskkompensation. Att skydda större områden i den svenska skogen skulle ha betydandeeffekter. Det skulle gynna ekosystemen, flertalet av Sveriges miljömål och Gävleborgs miljömål. Det skulle också vara ett effektivt verktyg mot klimatförändringar.

Skogen är en viktig resurs, både ekonomiskt och miljömässigt, därför är det viktigt att den brukas på ett ansvarsfullt sätt på både kort och lång sikt. Ett sätt att bidra till ett hållbart skogsbruk är att använda dess restprodukter till gödning av skogsmarken och på så sätt sluta kretsloppet och bidra till en cirkulär ekonomi. När skogen avverkas och brukas tas viktiga makronäringsämnen bort från skogsmarken, ett sätt att återföra dessa viktiga ämnen är genom skogsindustriell aska. Forskning pågår där det undersöks om aska kan återföras i kombination med hydrokol, båda från skogsindustrin. Förhoppningen är att hydrokolen ska binda en del av tungmetallerna som finns i askan för att förhindra att dessa sprider sig i mark och vattendrag. Tanken är att askan och hydrokolen kan användas som gödsel som samtidigt binder tungmetaller och fungerar som koldioxidsänka.  Målet med studien är att ta reda på hur spår- och makronäringsämnena sprids i marken beroende på jordart och om återföringen sker med pelleterad eller pulverformig aska och hydrokol. Detta undersöks genom att under 8 veckor bevattna jordprover med regnvatten. Jordproverna består av endera sand eller torv samt olika kombinationer av aska och hydrokol, totalt 10st olika jordprover. Tester tas på vattnet som lakas ur jordproverna under hela studiens gång. Halten ämnen på olika djup i jordproverna analyseras med hjälp av en XRF varje vecka för att ta reda på hur ämnena transporteras vertikalt i jorden över tid.  Resultatet påvisade att transporten av spår- och makronäringsämnena var högre i sand än i torv. Joner som spår- och makronäringsämnen men även salter och andra ämnen lakades snabbare och i större utsträckning ur sand än torv där högre halt spår- och makronäringsämnen adsorberades till organiska ämnen. I lakvattnet från sandmarken gav pulverformig aska ett höjt pH-värde och högre alkaliniteten. Den pelleterade askan och hydrokolen gav ingen signifikant effekt på lakvattnet i någon av jordarterna. I torv sågs förhöjda halter spår- och makronäringsämnen i slutet jämfört med i början av studien där pelletsen spridits. Vid askåterföring visar studien att det är fördelaktigt att sprida askan pelleterad med hydrokol då detta resulterat i lägre halt tungmetaller i översta marklagret direkt vid spridning. En XRF visade sig ge en god indikation om halter spår- och makronäringsämnen i jordproverna med hög noggrannhet. Däremot fanns svårigheter med att uppnå helt homogena jordprover från vecka till vecka. / The forest is an important resource, both financially and environmentally, therefor it is important that it is used responsibly both short -and long term. One way to contribute to sustainable forestry is to use its residual products to fertilize the forest and thus close the cycle and contribute to circular economy. When the deforestation takes place, important macronutrients are removed from the forest land, one way of returning these important substances is through forest industrial ash. Research is ongoing where it is investigated whether ash can be recycled in combination with hydrochar, also from the forest industry. The hypothesis is that the hydrochar will adsorb some of the heavy metals present in the ash to prevent them from spreading in soil and groundwater. The idea is that the ash and biochar can be used as fertilizer that simultaneously binds heavy metals and acts as a carbon dioxide sink. The aim of the study is to find out how trace- and macronutrient substances are spread in the soil, depending on the soil type and whether the recycling takes place with pelleted or powdered ash and hydrochar. This is investigated by irrigating soil samples with rainwater for 8 weeks. The soil samples consist of either sand or peat as well as different combinations of ash and hydrocarbon, a total of ten different soil samples is studied. Tests are taken on the water that is leached from the soil samples throughout the study. The content of substances at different depths in the soil samples is analyzed using an XRF every week to find out how the substances are vertically transported in the soil over time. The results showed that the transport of trace and macronutrients was higher in sand than in peat. Ions such as trace and macronutrients but also salts and other substances were leached faster and to a greater extent from sand than peat where higher levels of trace and macronutrients were adsorbed to organic substances. In the leachate from the sandy soil, powdered ash gave a higher pH value and higher alkalinity. The pelleted ash and hydrocarbon did not have a significant effect on the leachate in any of the soils. In peat, elevated levels of trace and macronutrient substances were seen at the end compared with the beginning of the study where the pellets were spread. In the case of ash recycling, the study shows that it is advantageous to spread the ash pelleted with hydrocarbon as this has resulted in a lower content of heavy metals in the top soil layer after spreading. An XRF was found to give a good indication of trace and macronutrient levels in the soil samples with high accuracy. However, there were difficulties in obtaining completely homogeneous soil samples from week to week.

Climate change will gradually change the current risk picture in the forestry, the forest is also expected to play a key role in Sweden's transition to a circular bio-based bio-economy as the area of ​​use of the forest raw material is large. The forest also has the benefit of being able to bind and store carbon dioxide. Since 1993, the production target has been equated with the environmental goals and this means that production in the forest must increase, at the same time as an increased environmental consideration is sought from the decision makers to achieve the environmental goals. The forest owners see several opportunities in the future of the forest industry but at the same time, they are concerned about a short-term view from politics. About 50% of the Swedish forest is owned by private owners and the Swedish model of freedom under responsibility gives the forest owner a great opportunity to manage the forest to a large extent. Which also means that the group of private forest owners are important players to achieve both production goals and environmental goals. The changed picture of risk also makes it relevant to investigate the forest owners risk perception and the result shows that forest owners experience risk different due to different factors. The result also shows that there is an awareness among forest owners of risk mitigation measures. / Klimatförändringarna kommer succesivt att förändra den nuvarande riskbilden inom skogsbruket. Skogen förväntas få en nyckelroll i Sveriges omställning till en cirkulär biobaserad bioekonomi då användningsområdet för skogsråvaran är stor. Skogen har dessutom nyttan av att kunna binda och lagra koldioxid. Sedan 1993 är produktionsmålet jämställt med miljömålen och det innebär att produktionen i skogen ska öka, samtidigt som en ökad miljöhänsyn eftersträvas från beslutsfattarnas sida för att uppnå miljömålen. Skogsägarna ser flera möjligheter inför framtiden inom skogsbruket men oroar sig samtidigt för kortsiktighet från politikens sida. Eftersom Sveriges skogsmark ägs till 50% av privata enskilda skogsägare och den svenska modellen med frihet under ansvar ger skogsägaren möjlighet till att i stor uträckning förvalta skogen. Det innebär också att gruppen av privata skogsägare är viktiga aktörer för att både produktionsmål och miljömål ska uppnås. Den förändrade riskbilden gör det också aktuellt att undersöka skogsägares riskperception och resultatet visar att skogsägare upplever risker olika, beroende på vilka faktorer som påverkar. Resultatet visar också att det finns en medvetenhet hos skogsägare om riskminskande åtgärder.

Clear-cut logging is the most widely practised forestry method in Sweden. This often conflicts with nature conservation and leads to issues where economic interests are pitted against ecological values. Bryophytes are a group of organisms commonly used as indicators of change in the environment, and several species of this group are also used as tools for assessing conservation values in the habitats they occur in. These are termed indicator or signal species, as they demand certain prerequisites regarding for example climate or substrate that are characteristic for the specific habitat type. In this thesis, the effects of clear-cut logging on five Red-Listed bryophyte species specialised in old-growth forests were tested, to see if they can survive such an intervention. This was done in ArcGIS, by overlaying layers containing 13 years of species observations from Artportalen.se and spatio-temporally matched clear-cut areas from the Swedish Forest Agency. There were 229 logged areas containing a total of 401 observations of the selected bryophyte species, of which 25 were found post-logging. Additionally, 64 % of the post-logged findings were located within a 10 m buffer strip along the edge of the logged areas. The results provide strong evidence that clear-cut logging does impact these species negatively. At the same time the data suggest that developing adequate mitigation measures, for example retention patches along the edges, and evaluating those already in use, can help these species to some extent, by mitigating the negative impact. This is the most important implication from this study, because forestry will continue to be a necessary contribution to the ongoing transition towards a fossil free society. Therefore, the practice needs to shift towards a more biodiversity-friendly management, where alternative forestry methods that are less destructive, are promoted and used to a wider extent. Furthermore, the weight of these species as indicators of high conservation value for the habitats they grow in requires special caution when planning for logging such areas. Otherwise, there is risk of losing species to regional extinction, with specialist species like the ones in this study being of greatest concern. / Den vanligast förekommande skogsbruksmetoden i Sverige är idag trakthyggesbruket. Denna metod är inte alltid kompatibel med naturvårdsintressen och leder ofta till konflikter mellan ekonomiska och ekologiska värden. En organismgrupp som ofta används som indikatorer på förändringar i naturmiljön är mossor. Flertalet mossarter är dessutom så kallade signalarter, vilket betyder att de kan användas som ett mått på naturvärden i den biotop de förekommer i, då de har artspecifika krav på särskilda förutsättningar, som till exempel klimat och substrat. I den här studien testades därför hur slutavverkning påverkar fem Rödlistade mossarter strikt knutna till äldre kontinuitetsskogar. Syftet var att undersöka om de överhuvudtaget kan överleva ett sådant ingrepp. Detta utfördes genom att analysera rumsligt matchade geodatalager i ArcGIS, innehållande 13 års artobservationer från Artportalen.se samt utförda avverkningar från Skogsstyrelsen. Det fanns 229 avverkade områden med totalt 401 artobservationer, varav 25 var funna efter utförd avverkning. Av dessa 25 fynd var 64 % observerade inom en 10 m bred buffertzon utmed det avverkade områdets kant. Resultaten visar tydligt att slutavverkning påverkar dessa arter negativt, men pekar samtidigt på att utvecklingen av lämpliga metoder för naturvårdshänsyn (till exempel hänsynsytor längs med avverkningsområdenas kantzoner) och utvärdering av de metoder som redan används kan mildra problemet. Detta är därmed den viktigaste slutsatsen från denna studie, då skogsnäringen även fortsättningsvis kommer att vara ett viktigt bidrag till den pågående gröna omställningen och det är därför nödvändigt att främja även andra, mindre destruktiva, skogsbruksmetoder för att bibehålla och stärka ekologiska värden, som biodiversitet. Dessutom bör de här arternas värde som signalarter väga tungt vid planering av avverkning i dessa områden, då de ju visar att habitaten har höga naturvårdsvärden. Annars är det risk att vissa arter dör ut, i synnerhet sådana arter som är specialiserade på de miljöer som är mål för exploatering.

This study intends to investigate how different demographic groups among individual forest owners in Sweden view issues related to sustainable forestry. The study also intends to investigate what different individual forest owners perceive as positive/negative aspects in terms of species protection and policy changes. It also investigates in what way individual forest owners' views and forestry relate to decided goals and what previous research defines as sustainable forestry. To investigate this, a survey has been conducted where the survey was distributed to individual forest owners around the country through various online communication channels such as social media and online forums. The survey resulted in a total of 226 respondents spread across most parts of the country. The results that emerged from the study shows demographic differences and similarities, where we for example can see that there is a greater proportion of women than men who believe that Swedish forestry is not sustainable today. At the same time, we can observe that the majority believe that it is sustainable within all demographic groups. Incidentally, we can see that there is a dividing line between authorities and the interests of individual forest owners. Views on sustainable forestry vary and many forest owners strive for less government intervention in their forestry and property rights are central. We see a willingness to compromise if the forest owner receive financial compensation, in terms of protected areas. We can also see goal conflicts between forest owners' views and uses and authorities' directives and goals.