I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur de anställdas motstånd kan relateras till ledningens olika val av kontrollstrategier. För att kunna uppnå syftet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts på två olika företag, Högskolan och Restaurangen. Organisationerna är verksamma inom olika kontexter med avseende på deras kontrollstrategier. Med tanke på begreppet motstånd och dess komplexitet har studien utgått från följande definition: självmedvetet regelbrytande. Studiens resultat tyder på att Högskolan leds med kontrollstrategin frihet under ansvar medan Restaurangen leds med direkt kontroll. Förklaringarna till det ligger bland annat i att Högskolan är en offentlig verksamhet och har inte samma vinstintresse som Restaurangen. En annan förklaring till valet av kontrollstrategi ligger i företagens vitt skilda arbetsprocesser. På Högskolan ägnar sig de anställda åt forskning och undervisning i huvudsak. Det handlar om att skaffa sig ny kunskap samt att förmedla denna vidare till studenter. Denna arbetsprocess kräver därmed en stor frihet och självständighet för att den ska fungera korrekt. Arbetsprocessen på Restaurangen ser helt annorlunda ut. Där handlar det om att snabbproducera mat och det finns ett mycket tydligt fokus på effektivitet och produktivitet. Det behovet har Restaurangen för att kunna överleva och stå sig konkurrenskraftigt. Arbetsprocessen är på så sätt upplagt för en annan kontrollstrategi i form av direkt kontroll, där de anställda leds med mycket regler och tydlig arbetsdelning. Det får också till följd att handlingsfriheten hos de anställda är mycket begränsad. Resultaten pekar på både för- och nackdelar med den stora friheten som de anställda på Högskolan tilldelas. De anställda hävdar att det är bekvämt och skönt med så stor frihet men att det också kan vara jobbigt med för mycket ansvar. Resultaten visar också på att de anställda känner värdighet i arbetet. På Restaurangen uttrycker de anställda ett stort missnöje över de stressiga arbetsvillkor som råder. Det poängteras att ledningens överdrivna vinstintresse och besparingar i personalkostnader har lett till orimliga nivåer i arbetsbelastningen. Det har lett till att de anställda känner en brist på värdighet vilket är en bidragande orsak till ett ökat motstånd från de anställda. Motståndet beror bland annat på ett allmänt missnöje över arbetsvillkoren men de anställda har poängterat att det är den höga stressen som har medfört att de ibland inte följer de regler som gäller på arbetsplatsen, just på grund av att de inte hinner följa alla regler.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra. Vi har analyserat vårt material med våra socialpsykologiska teorier, George Mead, Moira Von Wright och Johan Asplund. Resultatet från analysen visar även att en viktig del är att pedagogerna växelverkar mellan sitt eget och barnets perspektiv, att det sker en dialog mellan pedagoger och barn och att barnen i en omgivning där de bemöts av äkta gensvar stimuleras till självmedvetenhet. Sålunda är vår slutsats att montessoripedagogernas bemötande stimulerar ett mer relationsorienterat perspektiv.

Studien syftar till att se chefers förhållningssätt till privata angelägenheter på jobbet samt se om det finns en skillnad i synsättet hos cheferna inom tjänstemanna- och arbetarsektorn. Hur cheferna förhåller sig till de privata angelägenheterna är en viktig aspekt när det kommer till att få en inblick i dagens arbetsliv. Studien grundar sig i de båda sektorernas chefers perspektiv genom åtta kvalitativa intervjuer, intervjuerna har sedan tolkas med hjälp av vår teoretiska referensram där vi har kopplat samman intervjusvaren med teori. För att ta reda på chefernas förhållningssätt och dess skillnader så har vi använt oss av teorier inom ledarskap, personlighetsteorier, samt teorier kring tillit och kontroll vilket har genererat en inblick i hur cheferna förhåller sig.   Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de olika sektorernas förhållningssätt till privata angelägenheter där frihet under ansvar är en central faktor framförallt inom tjänstemannasektorn. Studien visar på att det är mer accepterat med privata angelägenheter på tjänstemannasidan, framförallt om det rör sig om en högpresterande medarbetare. Arbetarsektorn präglas däremot av mindre autonomi och acceptansen för privata angelägenheter likaså. Vidare kunde vi inte se en alltför tydlig likhet mellan en chefs ledarskap och dess syn på privata angelägenheter. Istället kunde vi se att saker som arbetsflöde och hur arbetsuppgifterna är strukturerat spelade en större roll i både synen på privata angelägenheter och möjligheten att utföra dessa.

Skogen är en mångfacetterad resurs och är nödvändig i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den agerar kolsänka och producerar träd vilket ses som en förnyelsebar resurs. Intresset för förnyelsebara resurser ökar vilket medför att allt fler tarskogen i anspråk. Sverige är ett av Europas skogrikaste länder med 28 miljoner hektar skog vilkentäcker två tredjedelar av landets yta. Syftet med att skydda skog är att värna om naturmiljöer med ett betydelsefullt värde för djur, växter och människor. Drygt 13procent av Sveriges produktiva skogsmark är skyddad. Gävleborgs län är ett av delänen med minst skyddad skog och är samtidigt ett av Sveriges skogstätaste län. Avden produktiva skogsmarken är åtta procent skyddad. Syftet med studien var att undersöka enskilda skogsägares attityd till skyddad skogoch identifiera miljönyttan med ökad mängd skyddad skog i Gävleborg. För att besvara studiens syfte och frågeställning har en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie utförts för att identifiera enskilda skogsägares attityder till insatser inom hållbartskogsbruk. Hälften av respondenterna ansåg att skogen gör störst klimatnytta genom att agerakolsänka. Dock var intresset att avsätta ytterligare arealer skog inte in de enskildaägarnas intresse. Inställningen till att skydda mer skog kan öka genom ekonomiskkompensation. Att skydda större områden i den svenska skogen skulle ha betydandeeffekter. Det skulle gynna ekosystemen, flertalet av Sveriges miljömål och Gävleborgs miljömål. Det skulle också vara ett effektivt verktyg mot klimatförändringar.

I denna socialpsykologiska uppsats har jag undersökt effektiviteten inom globala virtuella team. Ämnet är relevant att studera då dagens föränderliga arbetsvillkor ställer höga krav på anställningsbarhet och globala virtuella team är ett ökande arbetssätt. Detta arbetssätt är komplext och ställer höga krav på teammedlemmar. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts och grundande teori använts som metodval. Datamaterialet samlades in genom intervjuer som grundligt analyserats och genererat följande kategorier: Frihet under ansvar, Individuellt ansvar, När en arbetsdag börjar på måndagsmorgon och slutar på fredagskväll, Kommunikation genom digitala kanaler, Anta aldrig – fråga alltid, och Kulturella utmaningar. Resultatet visar att det är ett stort individuellt ansvar att vara del av ett globalt virtuellt team. Det individuella ansvaret innefattar att självständigt planera, utföra och redovisa ett resultat, att hålla tät kommunikation med sitt team, att hantera språkliga och kulturella barriärer, samarbeta med kunder som är globalt utspridda, samt att ansvara för att teknisk utrustning fungerar. Allt detta sker digitalt och i sociala avskildhet från sitt team. Detta individuella ansvar kan likställas med att driva ett eget företag. Nyckelord: Grundande teori, globalt virtuellt team, effektivitet, individuellt ansvar, frihet under ansvar / Abstract This social psychology paper aims to clarify the effectiveness of global virtual teams. The subject is relevant for study as todays ever changing work requirements raises the bar for employability and global virtual teams is growing way of working. This work force requirement is complex and sets a high standard on the team members. The results are based on a qualitative study with grounded theory as the method of choice. The data collection was made through interviews that were thoroughly analyzed and yielded the following categories: Freedom with responsibility, Individual responsibility, The workday starts on Monday morning and ends on Friday evening, Communication through digital channels, never assume – always ask, and cultural challenges. The overarching results show that there is a large individual responsibility required to be part of a global virtual team. The individual responsibility entails independent planning, execute, and render results, keep constant communication with the team, navigate language and cultural barriers, engage with a global customer base, and take responsibility that the technical equipment is functional. All of this happens digitally and in social seclusion from the team. The individual responsibility can be compared to that of running your own business. Key words: Grounding theory, global virtual team, efficiency, individual reasonability, freedom with responsibility

The Bachelor thesis ”Freedom under responsibility” is based on the work of the foundation Fryshuset in Stockholm, Hammarby Sjöstad (HS) on the 8th floor. The foundation runs its operations in Sweden as well as internationally with the main focus being personal- growth and development of the youth. High trust levels in combination with holding great responsibilities enable the people of the foundation agility in their planning and execution in order to meet their objectives in a highly dynamic environment. This way of working is called freedom under responsibility and is greatly appreciated by the employees, however, lack of direction, accountability, and communication has been raised as an issue. The purpose of the study is to identify and clarify the problems that exist in the Fryshuset´s HS in the 8th floor 'Freedom under responsibility', in order to be able to improve and develop the working method.This thesis aims to analyze and evaluate the operation management strategies, leadership, and communication regarding direction, objective setting, planning, execution, and evaluation. The last part of the thesis contains recommendations for improvements of the operations of the foundation. The thesis result is based on data collected from Fryshuset's HS on the 8th floor documentation, interviews and survey. The result shows that one of the major problems in ‘Freedom under responsibility’ is the daily operations from the operation management. The recommendations for improvements is:• Improve the work to form the annual objective setting • Improve followup meetings / Examensarbetet ’Frihet under ansvar’ är inriktad på stiftelsen Fryshuset i Stockholm, Hammarby Sjöstad (HS) på våning 8. Fryshuset är en stiftelse som bedriver verksamhet i Sverige men även internationellt. Fokus ligger på unga och deras chans att utvecklas och växa. Medarbetarna på Fryshuset HS våning 8 har mycket ansvar med stor handlingsfrihet, de arbetar mycket självständigt och styr sig själva i arbetet. Medarbetarna uppskattar detta arbetssätt, som en del kallar ‘Frihet under ansvar’ men önskar en ökad styrning och bättre kommunikation från chef- och ledarskapet. Syftet med studien är att identifiera och klargöra vilka problem som finns i Fryshuset HS våning 8 arbetssätt ‘Frihet under ansvar’, för att sedan kunna förbättra och utveckla arbetssättet. Det som har undersökts i arbetssättet ‘Frihet under ansvar’ är Fryshusets HS våning 8 organisationsstyrning, specifikt ledarskapets styrning och kommunikation gällande målformulering, planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Resultatet baseras på data som har samlats in från Fryshusets HS våning 8 befintliga dokumentation, genomförda intervjuer och utskickad enkät. Resultatet tillsammans med analys visar att det råder problem i Fryshuset HS våning 8 dagliga styrning som i sin tur skapar problem i arbetssättet ’Frihet under ansvar’. Rekommendationen är att Fryshuset HS våning 8 möter problemet genom att förbättra upprättandet av den årliga verksamhetsplanen samt förbättra avstämningsmöten som hålls med medarbetarna.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister. Detta innebär att antalet utgångar ökar. En solcellsanläggning genererar all elektricitet och gör byggnaden självförsörjande. Byggnadens varmvatten och värme står solfångare för. I takt med bostadsutvecklingen blir även behovet av förskolor större. Att skaffa kunskap och erfarenheter om energieffektivt byggande är idag en god idé eftersom alla byggnader på sikt måste vara så energieffektiva som möjligt. En av hörnpelarna med att bygga passivhus är att låta ett genomtänkt och energieffektivt byggnadsskal ersätta ett konventionellt värmeförsörjningssystem. Genom att förbättra konstruktioner och hålla koll på byggprocessen kan andra delar av byggnaden förenklas och i vissa fall helt ersättas. Det som fördyrar i ena änden kan leda till en god investering i den andra. Utmaningen med passivhus är att systematisera, se helheter och sammanhang och framför allt eftersträva det enkla. Enkla system ger låga drift- och underhållningskostnader och risken för driftstörningar minskar. Den största delen av värmen är gratis. Den kommer från instrålande sol, värme från människor och spillvärme från apparater och matlagning. Grundkravet är att byggnaden har ett värmeeffektbehov under 10 W per kvadratmeter vid +20ºC inomhus på årets kallaste dag, definierat av dimensionerande utetemperatur. Byggnaden får max läcka 0,3 l/s, m² oms vid +/- 50 Pa tryckskillnad. För att uppnå god komfort krävs välisolerade väggar, solavskärmningar, energieffektiva fönster och dörrar, små köldbryggor och ett bra ventilationssystem där värmen från insidan av huset återvinns. Antalet passivhus i Sverige ökar snabbt, men det är fortfarande småhusen som dominerar. Att bygga en förskola som passivhus är en god idé ur flera synvinklar; Bland annat för att de täta och välisolerade väggarna stänger ute buller och oljud. Även mellanväggar isoleras och bidrar till en extra tyst byggnad. Dessutom blir barnen miljömedvetna eftersom de får vara delaktiga i energieffektivisering. -En viktig aspekt för framtiden. Barnen bidrar själva till uppvärmning av lokalerna genom kroppsvärmen. Undersökningar har bland annat visat att barn som får vistas utomhus är friskare, mer självgående, mer kreativa och klokare. Det ultimata är att använda sig av utemiljöer som ett extra rum för förskolan. Detta leder till minskad byggnadsarea och mindre byggmaterial krävs. Pedagogiken Reggio Emilia använder sig just utav detta begreppet "Uterummet som ett extra rum för verksamheten". Barnen får därmed röra sig fritt i utemiljö, utveckla sina sinnen i en rik fantasivärld, inspireras och samverka med natur och hållbarhet. / Daggkåpan is a preschool projected in passive house technology. The preschool is a nature preschool, which means the activity is mainly out door. It is a two floor building which gives conditions to use the area for more outdoor activities. Conditions for drive the preschool indoors is possible as well. The garden and the inside rooms are connected to each other by the exterior rooms and it is easy for the children just to take a step out to the garden from their residences. A solar cell system generates electricity to the building and makes it self-supplied. The residential development leads to the need of preschools. To obtain knowledge of energy effective constructions is a good idea as the buildings in the future have to be as energy effective as possible. One of the most important things by use the passive house technology is letting a well measured and energy- effective building shell replace a conventional heat supply. By improvement of the construction and focus on the process other parts of the building can be simplified and some can be replaced. What is expensive in one end can lead to a good investment in the other. The challenges with passive house are to systematize, see whole parts and contexts and especially to seek after the simple. Easy systems give low operations- and service-costs and reduce fear of disruptions. Most of the heat is for free. It comes from insulation, human heat and heat from cooking and technologies. Basic requirements for this type of building is a need of heat-output under 10 W per square-meter at an indoor temperature of 20 degrees on the coldest day of the year, defined of the dimensioned outdoor- temperature. The maximum of leak is 0,3 liters per second and square meter at +/- 50 Pa. To receive high comfort it claims well-isolated walls, shadings, energy-effective windows and doors, small thermal bridges and a good ventilation-system where the indoor heat recycles. The number of Passive houses increases, dominated of small houses. Building a preschool as a passive house is a good idea from several perspective; the well-isolated walls leaves out the noise, even the intermediate walls isolates and contributes to a silent building. The children get environmentally conscious as well and take notes of the energy- effectively. - A very important aspect for the future. The children contributes them self of heat to the building by their body heat. Investigations has been shown that outdoor playing children is more healthy, self-propelled, more creative and more clever. The most ultimate is so use patios as an extra room for the preschool activities. The pedagogy Reggio Emilia uses this concept. The children can consequently feel free staying outside, developing their minds in an imaginative environment, inspired of the interaction of the nature and sustainability.

No description available.