I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur de anställdas motstånd kan relateras till ledningens olika val av kontrollstrategier. För att kunna uppnå syftet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts på två olika företag, Högskolan och Restaurangen. Organisationerna är verksamma inom olika kontexter med avseende på deras kontrollstrategier. Med tanke på begreppet motstånd och dess komplexitet har studien utgått från följande definition: självmedvetet regelbrytande. Studiens resultat tyder på att Högskolan leds med kontrollstrategin frihet under ansvar medan Restaurangen leds med direkt kontroll. Förklaringarna till det ligger bland annat i att Högskolan är en offentlig verksamhet och har inte samma vinstintresse som Restaurangen. En annan förklaring till valet av kontrollstrategi ligger i företagens vitt skilda arbetsprocesser. På Högskolan ägnar sig de anställda åt forskning och undervisning i huvudsak. Det handlar om att skaffa sig ny kunskap samt att förmedla denna vidare till studenter. Denna arbetsprocess kräver därmed en stor frihet och självständighet för att den ska fungera korrekt. Arbetsprocessen på Restaurangen ser helt annorlunda ut. Där handlar det om att snabbproducera mat och det finns ett mycket tydligt fokus på effektivitet och produktivitet. Det behovet har Restaurangen för att kunna överleva och stå sig konkurrenskraftigt. Arbetsprocessen är på så sätt upplagt för en annan kontrollstrategi i form av direkt kontroll, där de anställda leds med mycket regler och tydlig arbetsdelning. Det får också till följd att handlingsfriheten hos de anställda är mycket begränsad. Resultaten pekar på både för- och nackdelar med den stora friheten som de anställda på Högskolan tilldelas. De anställda hävdar att det är bekvämt och skönt med så stor frihet men att det också kan vara jobbigt med för mycket ansvar. Resultaten visar också på att de anställda känner värdighet i arbetet. På Restaurangen uttrycker de anställda ett stort missnöje över de stressiga arbetsvillkor som råder. Det poängteras att ledningens överdrivna vinstintresse och besparingar i personalkostnader har lett till orimliga nivåer i arbetsbelastningen. Det har lett till att de anställda känner en brist på värdighet vilket är en bidragande orsak till ett ökat motstånd från de anställda. Motståndet beror bland annat på ett allmänt missnöje över arbetsvillkoren men de anställda har poängterat att det är den höga stressen som har medfört att de ibland inte följer de regler som gäller på arbetsplatsen, just på grund av att de inte hinner följa alla regler.