På grund av hårt skogsbruk har den generella skogsstrukturen i Sverige förändrats, vilket har påverkat ljusklimatet i skogsvattendrag. Övergången från gammal skog till yngre produktiv skog i kantzonen längs vattendrag har lett till ett strukturellt skifte mot mer enskiktade krontak som förmodligen lämnar lite utrymmer för ljus att tränga igenom. Ljus är en fundamental faktor som möjliggör många ekologiska processer i skogsvattendrag, vilket gör det till en viktig aspekt att undersöka för att kunna upprätthålla ett hållbart skogsbruk. Denna studie avsåg att undersöka ljusklimatet i skogsvattendrag, med syftet att utreda om det fanns skillnader i förhållande till skogens ålder. Studien utfördes i augusti 2020 i Stockholms län, och innefattade fem vattendrag i medelåldrig skog (40 – 80 år) samt fem i gammal skog (>140 år). Krontakstäckning uppskattades genom hemisfäriska foton tagna med en fish-eye lins vid åtta punkter i varje provlokal, och analyserades med hjälp av en mobilapplikation (GLAMA). En inventering av träd i kantzonerna utfördes enligt point-centered quarter method, och datan användes för att beräkna träddensitet, artrikedom samt absolut densitet för varje påträffad art. Resultaten visade en liten men icke-signifikant skillnad i krontakstäckning mellan ålderskategorierna, med en något högre medelprocent i gammal skog. Både medelåldrig och gammal skog dominerades av gran, och artsammansättningen var lika oavsett ålderskategori. Träddensiteten skilde sig något mellan kategorierna, med indikationer på en högre medeldensitet i gammal skog. Ytterligare studier krävs för att minska osäkerheter samt vidare öka kunskaperna om skogsbrukets effekter för att kunna bevara de akvatiska och terrestra miljöerna i skogsekosystem. / Due to intensive forestry, the general stand structure in Swedish forests has changed, which in turn has affected light availability in forest streams. The transformation from old growth to younger productive forests in the riparian zone has led to a structural shift towards a higher density and single-leveled canopies that limits light penetration. Light is a fundamental factor promoting many ecological processes in forest streams, which makes it an important feature to examine in a sustainable forestry context. This study investigated the light climate in forest streams, with the purpose to look for differences in relation to forest age. The study was conducted in August 2020 in Stockholm County, and consisted of five streams in middle stage forests (40 – 80 years) and five in old growth forests (>140 years). Canopy closure was estimated using hemispherical photos taken with a fish-eye lens at eight sample points within each site and analyzed with a mobile app (GLAMA). An inventory of trees in the riparian zone was carried out according to the point-centered quarter method, and the data were used to measure tree density, species richness and absolute density of each observed species. The results showed small non-significant differences in canopy closure between age categories, with a higher mean percentage in old growth forests. Both middle stage and old growth forests were dominated by spruce, and the species richness was the same regardless of age category. The tree density differed slightly between categories, with a tendency for a higher mean density in old growth forests. Further research is needed to reduce uncertainty and expand on the effects of forestry if we are to sustain the aquatic and terrestrial environments in forest ecosystems.

Clear-cut logging is the most widely practised forestry method in Sweden. This often conflicts with nature conservation and leads to issues where economic interests are pitted against ecological values. Bryophytes are a group of organisms commonly used as indicators of change in the environment, and several species of this group are also used as tools for assessing conservation values in the habitats they occur in. These are termed indicator or signal species, as they demand certain prerequisites regarding for example climate or substrate that are characteristic for the specific habitat type. In this thesis, the effects of clear-cut logging on five Red-Listed bryophyte species specialised in old-growth forests were tested, to see if they can survive such an intervention. This was done in ArcGIS, by overlaying layers containing 13 years of species observations from Artportalen.se and spatio-temporally matched clear-cut areas from the Swedish Forest Agency. There were 229 logged areas containing a total of 401 observations of the selected bryophyte species, of which 25 were found post-logging. Additionally, 64 % of the post-logged findings were located within a 10 m buffer strip along the edge of the logged areas. The results provide strong evidence that clear-cut logging does impact these species negatively. At the same time the data suggest that developing adequate mitigation measures, for example retention patches along the edges, and evaluating those already in use, can help these species to some extent, by mitigating the negative impact. This is the most important implication from this study, because forestry will continue to be a necessary contribution to the ongoing transition towards a fossil free society. Therefore, the practice needs to shift towards a more biodiversity-friendly management, where alternative forestry methods that are less destructive, are promoted and used to a wider extent. Furthermore, the weight of these species as indicators of high conservation value for the habitats they grow in requires special caution when planning for logging such areas. Otherwise, there is risk of losing species to regional extinction, with specialist species like the ones in this study being of greatest concern. / Den vanligast förekommande skogsbruksmetoden i Sverige är idag trakthyggesbruket. Denna metod är inte alltid kompatibel med naturvårdsintressen och leder ofta till konflikter mellan ekonomiska och ekologiska värden. En organismgrupp som ofta används som indikatorer på förändringar i naturmiljön är mossor. Flertalet mossarter är dessutom så kallade signalarter, vilket betyder att de kan användas som ett mått på naturvärden i den biotop de förekommer i, då de har artspecifika krav på särskilda förutsättningar, som till exempel klimat och substrat. I den här studien testades därför hur slutavverkning påverkar fem Rödlistade mossarter strikt knutna till äldre kontinuitetsskogar. Syftet var att undersöka om de överhuvudtaget kan överleva ett sådant ingrepp. Detta utfördes genom att analysera rumsligt matchade geodatalager i ArcGIS, innehållande 13 års artobservationer från Artportalen.se samt utförda avverkningar från Skogsstyrelsen. Det fanns 229 avverkade områden med totalt 401 artobservationer, varav 25 var funna efter utförd avverkning. Av dessa 25 fynd var 64 % observerade inom en 10 m bred buffertzon utmed det avverkade områdets kant. Resultaten visar tydligt att slutavverkning påverkar dessa arter negativt, men pekar samtidigt på att utvecklingen av lämpliga metoder för naturvårdshänsyn (till exempel hänsynsytor längs med avverkningsområdenas kantzoner) och utvärdering av de metoder som redan används kan mildra problemet. Detta är därmed den viktigaste slutsatsen från denna studie, då skogsnäringen även fortsättningsvis kommer att vara ett viktigt bidrag till den pågående gröna omställningen och det är därför nödvändigt att främja även andra, mindre destruktiva, skogsbruksmetoder för att bibehålla och stärka ekologiska värden, som biodiversitet. Dessutom bör de här arternas värde som signalarter väga tungt vid planering av avverkning i dessa områden, då de ju visar att habitaten har höga naturvårdsvärden. Annars är det risk att vissa arter dör ut, i synnerhet sådana arter som är specialiserade på de miljöer som är mål för exploatering.