Enligt förskolans uppdrag ska verksamheten arbeta för att motverka traditionella könsmönstren. För att förskolan ska lyckas med detta krävs det att pedagogerna arbetar genusmedvetet både i inomhusmiljön och i utomhusmiljön. Barnen lär sig av den kultur och det samhälle de växer upp i vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Majoriteten av tidigare forskning som har inriktat sig på genus inom förskolan har fokuserat på barns lek i inomhusmiljön. Därför är det intressant och relevant för förskoleyrket med ökad kunskap om barnens lek utomhus ur ett genusperspektiv.   Syftet med vårt arbete var att undersöka barnens lek på fyra förskolor ur ett genusperspektiv samt att kartlägga hur pedagogerna arbetar med genus under den fria leken utomhus. För att få svar på det har vi använt oss av de kvalitativa metoderna intervju och observation.  Resultatet av undersökningen visade att det finns både likheter och skillnader i barnens lek. En av faktorerna som påverkar leken kan vara genus, andra faktorer kan vara ålder, mognad eller intresse. De yngre barnen var mer benägna att leka över könsgränserna än de äldre. När det gällde de femåriga flickorna valde de ofta att leka i mindre grupper och med barn av samma kön. I skogen framkom inga tydliga genusskillnader i barnens lek. Pedagogerna på de fyra förskolorna var oeniga gällande hur de arbetar med genus. Majoriteten av dem framhöll att de tyvärr ser sig som vakter under utevistelsen men att de önskade att de kunde vara mer aktiva. En av pedagogerna poängterade att det viktigaste är förhållningssättet.

Syftet med studien är att undersöka hur ofta och på vilket sätt några utvalda lärare använder utomhusmiljön i sin matematikundervisning. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och intervjuer med lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att många lärare ställer sig positiva till utomhusmatematik, och använder sig av den metoden en till flera gånger i månaden. Resultatet visar även att det finns olika faktorer som avgör om lärarna väljer att förlägga matematikundervisning utomhus. De faktorer som avgör är bland annat, området inom matematiken, den egna kunskapen och intresset samt elevgruppen. Trots att många lärare har en god inställning till utomhusmatematik menar de att det krävs mycket förberedelse. En hel del hänger på vilken elevgrupp man har och hur många resurser som finns tillgängliga. Har en lärare en elevgrupp som kräver extra resurs räcker inte alltid den egna kunskapen och intresset, vilket oftast leder till att man istället väljer att stanna inomhus.

Forskningen tyder på att det är fördelaktigt med utomhuspedagogik på många vis för eleverna. Men som vi uppmärksammat så har flertalet lärare oftast sin undervisning inomhus och utnyttjar inte utomhusmiljöns potential för att stärka upp teorin med praktik. Studiens syfte är att medverka till kännedom om vad som styr användandet av utomhuspedagogik. Studien är byggd på intervjuer med åtta stycken lärare undervisande i fritidshem, förskoleklass och grundskola. Resultatet av intervjuerna visar på olika hinder som kan påverka utomhuspedagogiken. Exempel på hinder kan vara lärarens inställning och erfarenhet av att undervisa utomhus, tidsbrist, skolans inställning och utformningen av utomhusmiljön. Med denna studie hoppas vi kunna bidra till forskningen med kunskap om de hinder som lärarna ser för användandet av utomhuspedagogik. Detta kan medvetandegöra att det kan behövas ett erhållande av olika medel så att hindren som idag finns kan minimeras. I sin tur kan det medverka till att utomhuspedagogikens praktiserande i framtiden kan komma att bedrivas i större omfattning än idag i skolsammanhang. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

1 januari 2020 blev konventionen om barns rättigheter till lag i Sverige. Det innebär att det intelängre handlar om man ska arbeta med barns delaktighet och inflytande, utan hur arbetet skagenomföras.Syftet med denna studie är att undersöka hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytandei utomhusmiljön i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där vi genomförtintervjuer med verksamma pedagoger i olika kommuner i Sverige. Studiens teoretiskautgångspunkt är Shires delaktighetmodell för att synliggöra barns delaktighet i förskolan.Tidigare forskning belyser att det ses som en svårighet att arbeta tillsammans med barn iutformningen och användningen av utomhusmiljön. Det ställs höga krav på så väl pedagogersom hur miljön är utformad för att det ska skapa en främjande miljö för barnen att vistas i underdagarna. Studiens resultat visar att pedagoger uttrycker en svårighet att jobba med barnsdelaktighet och inflytande i utomhusmiljön. Vissa mer än andra, detta beror oftast påpedagogens syn på barn och egna erfarenheter av utomhusmiljön. Både tidigare forskning ochresultatet i denna studie belyser att det är viktigt att ge barnen möjlighet till delaktighet ochinflytande i utomhusmiljön, men att det ses som en svårighet rent praktiskt.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärare konstruerar betydelsen av utomhusmiljön irelation till utomhusundervisning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistisktperspektiv och genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av kvalitativaintervjuer. I analysen av materialet förekommer en tematisk analys där det empiriskamaterialet har transkriberats för att sedan sorterats, reducerats och argumenteras. I studiensresultat framträder det olika teman vilka är: förskolegårdens variationer, att lämnaförskolegården, miljöns betydande roll, förutsättningar för att använda utomhusmiljön i sinundervisning samt planerad och spontan undervisning. Inom dessa teman framträder olikakonstruktioner som synliggörs i resultatet. Den konstruktionen som är mest framträdande ärvikten av ett medvetet och gemensamt förhållningssätt gällande utomhusundervisning. Istudien har förskollärares förhållningssätt varit avgörande för om undervisning ska utförasutomhus eller inte. Studien synliggör möjligheter och utmaningar relaterat tillutomhusundervisning och till skillnad från undervisning inomhus är undervisning utomhusinte en självklar del av förskolan ännu. Slutsatsen i denna studie är att en rik utomhusmiljö kan ge bra förutsättningar för att bedrivaundervisning utomhus, men det förutsätter att förskollärare ser utomhusmiljön som en möjligplats att bedriva undervisning i.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de använder utomhusmiljön som lärandemiljö. Vår studie utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna använder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lärande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lärande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lärande om odling, bygg och konstruktion men också för att barn ska få språklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lärande men också som ett sätt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptäckare eller observatörer beroende på situation och sammanhang.

I denna studie har förskollärares föreställningar om utomhusmiljön varit i fokus. Syftet har varit att undersöka hur förskollärare beskriver utomhusmiljön betydelse för barns lek och lärande. Vi har valt att fokusera på följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare barns lek och lärande i utomhusmiljön? Vilket material erbjuder förskollärare för att stimulera barns lek och lärande i utomhusmiljön? Hur ser förskollärare på sin roll i utomhusmiljön? De analysbegrepp som använts i studien har varit medierande redskap och appropriering. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer som metod med sex förskollärare på sex olika förskolor. Av resultatet framgår tre teman: Förskollärarnas beskrivningar om barns lek och lärande i utomhusmiljön, material som stimulerar barns lek och lärande i utomhusmiljön samt förskollärarens roll i utomhusmiljön. Ur resultatet hävdar förskollärarna att lek och lärande inte går att särskilja på grund av att barn lär sig samtidigt som de leker sina lekar. Förskollärarna anger att de vill erbjuda natur-rikt material som är ofärdigt som de menar ska ge barn möjligheter till att fantisera kring. De vill även erbjuda liknande material ute som inne då det bidrar till ytterligare dimensioner.  Det framgår även att förskollärarna anser att deras roll är tudelad, dels att ge barn en fri zon där de kan leka fritt eller ibland anordna mer planerade aktiviteter.

Studien har undersökt förskollärares perspektiv och hur utomhusmiljön kan nyttjas i utbildningssyfte. Datainsamlingen genomfördes genom ett kvalitativt tillvägagångssätt där semistrukturerade intervjuer användes för att undersöka åtta förskollärares perspektiv på utomhusmiljön. Underlaget från intervjuerna bearbetades utifrån en tematisk analysmetod som låg till grund för analysen och resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin. Slutligen genomfördes en diskussion utifrån tidigare forskning. I slutsatsen från vår studie framkom det att de förskollärarna som deltog var medvetna om att det mestadels var fri lek på förskolans gård. Samt att det skulle behövas mer tid och en samsyn på hur förskolans gård borde struktureras och användas för att gynna utbildningen framåt.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas syn på barns möjligheter till vila och återhämtning med ett fokus på utomhusmiljöer. Grahns (2007) modell för zoner på förskolegården kommer att används som ett reflektionsverktyg för resultat och diskussion. I studien läggs ett särskilt fokus på en av zonerna som är kallad det lugna områden. Zonen och dess karaktäristiska drag beskrivs djupgående i studien.  För att få en direkt inblick i förskollärarnas syn på vila och återhämtning har kvalitativa intervjuer utförts i samband med studien. Resultatet har sedan presenteras med grund i Grahns analytiska modell om förskolegården. Resultatet uppvisar att vilan som sker utomhus verkar inträffa mer spontant än vilan inomhus. Vidare visar resultatet att vilan som äger rum utomhus gör det på fler sätt än bara ett. Förskollärarna beskriver att de kan se att barnens vila och återhämtning är något som sker på olika platser och genom olika aktiviteter på förskolegården. Förskollärarnas syn på vila skiljer sig ifrån Grahns beskrivning av vila och återhämtning. Grahn anser att vilan främst sker på en specifik plats, zonen han kallar lugna områden.

No description available.