Sammanfattning Den tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid. Denna intervjustudies syfte var att undersöka i vilken utsträckning teknik används i förskolans inom- och utomhusverksamhet. Vad kan påverka användandet av teknik i verksamheten? Är det praktiska förutsättningar, materialet eller inställningen hos pedagogen? Till hjälp för att genomföra vår studie skapade vi först ett arbetsmaterial i form av lärarhandledningar, som innehöll beskrivningar på några enkla övningar. Dessa delades ut i samband med intervjuer. Inspirationen till lärarhandledningarna fick vi ifrån vår utbildning och litteratur, men även ifrån våra egna familjer. Intervjuerna genomfördes med sju förskollärare, inriktningen på deras utbildning var inom matematik, teknik och naturvetenskap. Som ett komplement till intervjuerna sändes en enkät ut via e-post till samtliga deltagare, den gav oss möjlighet att fastställa om materialet blivit använt och i vilken utsträckning. Handledningar, intervjuer och enkät fick ligga som grund till våra frågor gällande inställningen hos pedagogen, praktiska förutsättningar och teknikverksamheten med barnen. Efter att ha sammanställt utskrifter av intervjuer och enkäter ser vi som resultat att praktiska förutsättningar och tillgång till material/läromedel påverkar användandet av teknik i verksamheten. Men den största betydelsen när det gäller teknikverksamhet i förskolan har pedagogens erfarenheter och inställning till teknik.

Studien syftar till att besvara frågan hur läromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssätt som läroplan och kursplan i matematik förordar. Tre läromedel i matematik för år 1-3 har undersökts, angående hur ofta och på vilket sätt kommunikation eller laboration används. Både lärarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur läroplanerna har förändrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vår läroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lärarhandledningarna gemensamt är stor betoning på hur viktig kommunikation och laboration är för elevernas lärande. Det som skiljer sig mellan läromedlen är hur kommunikationen och laborationen sker i klassrummet och den största skillnaden i jämförelsen mellan elevens bok och lärarhandledningen.

Syftet med det här arbetet har varit att utforma ett undervisningsmaterial med berättelser till årskurs 4-6 om död och sorg. Undervisningsmaterialet riktar sig till både mellanstadielärare och mellanstadieelever. Arbetet är grundat på kvalitativa intervjuer, fokusgruppssamtal och marknadsanalys. Utgångspunkter i det här arbetet har varit att man inte arbetar med död och sorg i grundskolan och att elever bör få uttrycka erfarenheter och funderingar kring död och sorg. Resultatet från intervjuerna har bekräftat att man inte arbetar med död och sorg djupgående i grundskolan. Resultatet av marknadsanalysen visade att det inte fanns något material att tillgå för den lärare som vill ha en konkret handledning i ämnet. Det här arbetet har resulterat i ett förslag på ett undervisningsmaterial. Ett material som konkret och med stöd från nya läroplanen (Lgr 11) hjälper läraren att arbeta med död och sorg.

Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlätta för pedagoger som känner sig obekväma eller illa till mods vid tanken på att arbeta med matematik. Materialet, som består av handledning, arbetsmaterial och ett formulär togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet är tänkt att hjälpa pedagoger att få syn på de fem grundläggande principerna hos barn som behövs för att bli bra på aritmetik. De fem principerna är ramsräkning, sifferkunskap, antalsräkning, ordinaltalsräkning och spontan antalsuppfattning. Materialet testades av tre pedagoger. Deras svar analyserades och bedömdes efter i förväg utvalda kriterier. Några kriterier uppfylldes medan andra kräver en omarbetning av materialet för att uppfyllas. Till sist togs nya kriterier fram för att kunna förbättra produkten i ett nästa skede. Examensarbetet visar att det inte behöver vara krångligt och svårt att arbeta med matematik i förskolan även om matematik kan upplevas som krångliga ekvationer, väcka obehags känslor eller upplevs kräva mycket förberdelser.

Det är inte ovanligt att förskollärare har en pessimistisk inställning till och känner en osäkerhet inför matematikämnet samtidigt som barns kunskaper i matematik har blivit allt sämre. Det krävs en förändring för att barn ska få möjlighet att utveckla grundläggande kunskaper inom ämnet. Syftet med studien är att skapa en produkt som kan stödja det matematiska lärandet inom samtliga innehållsområden som förskolans läroplan förespråkar, detta för att kunna ge ett bidrag till förskolan. Produkten består av två böcker, en barnbok och en lärarhandledning, som utgör ett arbetsmaterial för de äldre barnen på förskolan. Studien består av en produktutveckling i tre steg. Först har materialet utformats med stor hänsyn till förskolans läroplan, Bishops sex matematiska aktiviteter men också vetenskapligt granskade metoder för undervisning i matematik. Därefter har en enkätstudie utförts genom att materialet delats ut till personer som har koppling till barns lärande i förskolan. Det sista steget består av tolkning av insamlade data och korrigeringar i böckerna efter respondenternas åsikter och kritik angående produkten. Resultatet består av två böcker, vilka finns tillgängliga i PDF-format samt att utdrag ur dessa finns tillgängliga som bilagor i detta arbete. Slutsatsen är att materialet kan stödja barns lärande inom samtliga matematiska innehållsområden som förskolans läroplan förespråkar.

Biologiundervisningen syftar i stora delar på att ge eleverna en förståelse samt kunskaper kring naturen och människan. Med människan som utgångspunkt syftar detta arbete till att skapa en produkt i form av en lärarhandledning i ämnet biologi, idrott och hälsa samt hemoch konsumentkunskap där ämnet hälsa står i fokus. Lärarhandledningen avser att motivera lärare att arbeta ämnesövergripande samt att ge elever verktyg att ta egna beslut gällande deras egen hälsa. Med hjälp av Skolverkets läroplaner och forskning om hälsa har lärarhandledningen utformats med hälsa som grund. Den blivande produkten har under arbetes gång utvärderas utifrån intervjuer med pedagoger. Slutsatsen av arbetet visar att lärarhandledningen går att använda, samt att den är flexibel vilket också medför ett mervärde till lärare som undervisar i ämnena biologi, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.

Syftet med studien är att undersöka om och hur undervisningen lärare i f-3 beskriver att de genomför, skiljer sig beroende på vilket läromedel de använder. Studiens metod utgår ifrån en kvalitativ ansats med personliga intervjuer. Teorin som presenteras är läroplansteori och den används för att se hur lärare realiserar läroplanen genom sitt läromedel. Studiens resultat indikerar att undervisningen kan se olika ut beroende på vilket läromedel som används och även att lärare som är ny på läromedel följer gärna manus när de undervisar. Slutsatsen av studien är att de olika läromedlen möjliggör olika typer av undervisningssätt. Rik matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av interaktiva genomgångar och kooperativt arbete för eleverna medan Favorit matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av ett mer traditionellt sätt som individuell räkning för eleverna.

I den här studien har vi undersökt hur tre lärarhandledningar inom matematik för årskurs ett stödjer läraren i genomförandet av en differentierad undervisning. Analysen har utgått från de tre olika områdena samarbetsformer, representationsformer och nivåanpassningar. Samarbetsformer inbegriper hur elevarbete kan ske enskilt, par, grupp eller helklass. Representationsformerna har analyserats utifrån tanketavlans olika begrepp bild, symbol, konkret och ord. Inom nivåanpassning har studien undersökt vilka olika differentieringar som förekommer på individnivå genom förenklingar eller utmaningar. Resultatet visar på att samtliga områden är synliga i lärarhandledningarna, dock på olika sätt. Två av lärarhandledningarna var uppbyggda på traditionellt undervisningssätt och en där undervisningen är uppbyggt på ett för läraren flexibelt sätt.

Läroboken är den mest använda artefakten i matematikundervisning världen över och används ofta av lärare som en garant för att läroplanens mål uppfylls. I Sverige finns sedan 1991 ingen kontroll på huruvida läroböcker följer läroplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur heltäckande befintliga läromedel är när det kommer till vilket matematiskt innehåll som undervisningen ska behandla enligt den nya läroplanen, Lgr22, som tillämpas från och med höstterminen 2022. Tre olika läromedel analyserades utifrån läroplanens centrala innehåll och resultatet visade att de undersökta läroböckerna tog upp de flesta av läroplanens punkter, dock saknades innehåll för några punkter i samtliga läromedel. Slutsatsen blir således att lärare som undervisar i matematik i årskurs 1–3 inte helt kan förlita sig på att befintliga läromedel behandlar alla delar i läroplanen utan behöver komplettera vissa delar på annat sätt.