Läromedel används mycket i undervisning och kan ses som en påverkansfaktor för undervisningens utformning och elevers lärande. Undervisning i skriftspråkande ska förbereda eleverna att uttrycka sig för olika syften och i olika sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som ett läromedel för årskurs 1 erbjuder för skriftspråksundervisning. Två forskningsfrågor formulerades: (1) Vilken skriftspråksunder-visning beskrivs i läromedlets lärarhandledning? (2) Vilken skriftspråksundervisning erbjuds genom läromedlets lektionsförslag? Utifrån ett socialt perspektiv på skriftspråksutveckling och med Four Resources Model som analytiskt ramverk genomförs en kvalitativ innehållsanalys av ett läromedel. Resultatet tyder på att det finns en viss skillnad mellan den undervisning som beskrivs i lärarhandledningen och som erbjuds genom läromedlets lektionsförslag. I synnerhet erbjuder läromedlet en skriftspråksundervisning som innehåller arbete med bokstäver och läsförståelsestrategier, vilket stödjer kodning och skapande av mening.

Läromedel används mycket i undervisning och kan ses som en påverkansfaktor för undervisningens utformning och elevers lärande. Undervisning i skriftspråkande ska förbereda eleverna att uttrycka sig för olika syften och i olika sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som ett läromedel för årskurs 1 erbjuder för skriftspråksundervisning. Två forskningsfrågor formulerades: (1) Vilken skriftspråksunder-visning beskrivs i läromedlets lärarhandledning? (2) Vilken skriftspråksundervisning erbjuds genom läromedlets lektionsförslag? Utifrån ett socialt perspektiv på skriftspråksutveckling och med Four Resources Model som analytiskt ramverk genomförs en kvalitativ innehållsanalys av ett läromedel. Resultatet tyder på att det finns en viss skillnad mellan den undervisning som beskrivs i lärarhandledningen och som erbjuds genom läromedlets lektionsförslag. I synnerhet erbjuder läromedlet en skriftspråksundervisning som innehåller arbete med bokstäver och läsförståelsestrategier, vilket stödjer kodning och skapande av mening.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.

Preparing all teachers to work with culturally and linguistically diverse (CLD) populations is essential in teacher education (Banks, Cochran-Smith, Moll, Richert, Zeichner, LePage, Darling-Hammond, Duffy, & MacDonald, 2005). Simultaneously, current literacy policy serves to dictate how teachers teach literacy; requiring specific curricula and assessments, particularly in urban and low performing school districts (Woodside-Jiron & Gehsmann, 2009). As new teachers enter classrooms, they are forced to negotiate the realities of teaching in urban, diverse schools with what they learned in their preparation programs (Achinstein & Ogawa, 2006). The purpose of this study was to understand the literacy teaching experiences of three beginning teachers, graduates of an alternative teacher preparation program, who teach at the same CLD, Professional Development School. This naturalistic inquiry explored the intersection of these constructs through the questions; (1)What instructional decisions, resources, and strategies do alternatively certified beginning teachers enact when teaching CLD students? and (2) What are the contextual factors that influence beginning teachers’ literacy pedagogy? Luke and Freebody’s (1999) Four Resources Model, critical theory (McLaren, 1995), sociocultural views of literacy (Street, 1995), and constructivism (Savery & Duffy, 2001) served as theoretical lenses. Data collection took place over nine months and included interviews, observations, questionnaires, and teacher debriefs. The data was analyzed using a constant comparative approach (Merriam, 1998) and elements of Grounded Theory methodology (Strauss & Corbin, 1998). These beginning teachers struggled to negotiate the prescriptive literacy mandates from the county and school. The context of the school challenged many of the theories and strategies teachers learned in their preparation program and caused tension between what they espoused about literacy and their enacted practices. Teachers felt that they were not adequately prepared to work with English Language Learners in particular, thus, they chose to adhere closely to the prescriptive curriculum. Decontextualized literacy activities dominated instruction and constrained CLD students’ opportunities for critical literacy learning. These findings suggest that teachers should be better prepared to work with ELLs and educated about the research behind current literacy policies. A Professional Development School model offers opportunities for continued learning in these areas.

Preparing all teachers to work with culturally and linguistically diverse (CLD) populations is essential in teacher education (Banks, Cochran-Smith, Moll, Richert, Zeichner, LePage, Darling-Hammond, Duffy, & MacDonald, 2005). Simultaneously, current literacy policy serves to dictate how teachers teach literacy; requiring specific curricula and assessments, particularly in urban and low performing school districts (Woodside-Jiron & Gehsmann, 2009). As new teachers enter classrooms, they are forced to negotiate the realities of teaching in urban, diverse schools with what they learned in their preparation programs (Achinstein & Ogawa, 2006). The purpose of this study was to understand the literacy teaching experiences of three beginning teachers, graduates of an alternative teacher preparation program, who teach at the same CLD, Professional Development School. This naturalistic inquiry explored the intersection of these constructs through the questions; (1)What instructional decisions, resources, and strategies do alternatively certified beginning teachers enact when teaching CLD students? and (2) What are the contextual factors that influence beginning teachers’ literacy pedagogy? Luke and Freebody’s (1999) Four Resources Model, critical theory (McLaren, 1995), sociocultural views of literacy (Street, 1995), and constructivism (Savery & Duffy, 2001) served as theoretical lenses. Data collection took place over nine months and included interviews, observations, questionnaires, and teacher debriefs. The data was analyzed using a constant comparative approach (Merriam, 1998) and elements of Grounded Theory methodology (Strauss & Corbin, 1998). These beginning teachers struggled to negotiate the prescriptive literacy mandates from the county and school. The context of the school challenged many of the theories and strategies teachers learned in their preparation program and caused tension between what they espoused about literacy and their enacted practices. Teachers felt that they were not adequately prepared to work with English Language Learners in particular, thus, they chose to adhere closely to the prescriptive curriculum. Decontextualized literacy activities dominated instruction and constrained CLD students’ opportunities for critical literacy learning. These findings suggest that teachers should be better prepared to work with ELLs and educated about the research behind current literacy policies. A Professional Development School model offers opportunities for continued learning in these areas.

The purpose of this study is to investigate preschool staff’s perceptions of early literacy in preschool and their practical work to promote children's literacy development. The theoretical framework for this study is the socio-cultural perspective and the four resources model of literacy. Data was collected through a semi-structured web survey sent to preschool staff in a medium-sized municipality in central Sweden. Data were analyzed using descriptive statistics method. The results show a tension between emergent literacy and reading readiness perspectives among the staff. All the four resources, namely code breaking, text participation, text use and text analysis, are understood as moderately important by the preschool staff. However, there is more emphasis on decoding abilities, in particular phonological awareness. In the practical work, activities that can support children in their role as critical analyst are the least common. Reading aloud, songs, rhymes and language games are the most common literacy activities in preschool. The study shows the need to put these common literacy events in a larger social and learning context to promote a comprehensive literacy development in children. / Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om tidig litteracitet i förskolan samt deras praktiska arbete för att främja barns lit-teracitetsutveckling. Den teoretiska ståndpunkten för denna undersökning är det sociokulturella perspektivet samt repertoarmodellen (the four resources model). Empirin genererades genom semistrukturerad webbenkät som skicka-des ut till förskolepersonal i en medelstor kommun i Mellansverige. Data ana-lyserades med hjälp av deskriptiv statistik metod. Resultatet visar en spänning mellan det emergent- och läsfärdighetsperspektivet bland personalen. Alla re-pertoarer av förmågor, således kodknäckande, textdeltagande, textbruk och textanalys, förstås som relativt viktiga av förskolepersonalen men det framträ-der mer betoning på avkodningsförmågor, i synnerhet fonologisk medvetenhet. I det praktiska arbetet är praktiker som stödjer barn i sin roll som kritisk ana-lytiker minst förekommande. Högläsning, sånger, rim och ramsor och språk-lekar är de mest förekommande litteracitetsaktiviteterna i förskolan. Studien visar behovet av att ställa dessa vanligt förekommande litteracitetshändelser i ett större socialt sammanhang för att främja en allsidig litteracitetsutveckling hos barnen.Nyckelord:

Syftet med studien är att undersöka lågstadielärares syn på och erfarenheter av multimodala texter i svenskundervisningen. Med detta menas hur kombinationer av flera olika uttrycksformer används i utformningen av text. I och med samhällets utveckling av digitala tekniker medför detta en större tillgänglighet av multimodala texter i elevernas vardag. Detta för med sig att ett multimodalt lärande som behandlar förmågan att läsa, skriva, analysera och tolka multimodal text har fått en väsentlig roll i elevernas undervisning. De forskningsfrågor som besvaras är: Hur beskriver lärarna att de uppfattar begreppet multimodala texter och dess roll i svenskundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder och arbetar med multimodala texter? Hur beskriver lärarna att de använder sig av digitala verktyg i svenskundervisningen? Dessa frågor besvaras genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare. Deltagarnas svar analyserades sedan med en tematisk analys och resultatet diskuterades genom resursmodellen som Freebody och Luke utvecklat. Resultatet visar att lärarna uppfattar de multimodala texterna som något positivt och att olika uttrycksformer används som ett komplement och stöttande hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. Därutöver visar resultatet att digitala verktyg i undervisningen kan vara positivt om dessa noggrant planeras utefter ett tydligt syfte. Lärarna beskriver även de digitala verktygen som ett hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. / The purpose of the study is to investigate primary school teachers' views on and experiences with multimodal texts when teaching literacy. This refers to how a combination of different forms of expression are used designing texts. Due to the development of society and digital technologies, this leads to a larger number of multimodal texts in students' everyday life. This means that multimodal learning, including the ability to read, write, analyze, and interpret multimodal texts, has been given an essential role in students' education. The research questions answered are: How do teachers describe their perception of the concept of multimodal texts and their role in teaching literacy? How do teachers describe that they use and work with multimodal texts? How do teachers describe their use of digital tools when teaching Swedish? These questions have been answered through semi-structured interviews with primary school teachers. The teachers' responses were then analyzed with thematic analysis and the result discussed through The Four Resources Model developed by Freebody and Luke. The result shows that the teachers perceive multimodal texts as something positive and that different forms of expression are used as a complement and supporting aid in literacy instruction. In addition, the results shows digital tools in teaching can be positive if these are carefully planned with a clear purpose. The results also show that the digital tools are described as an aid when teaching reading and writing.

Syftet med studien är att undersöka hur estetiska lärprocesser kan bidra till en inkluderande undervisning i elevers utvecklande av literacy. Frågeställningarna berör begreppet estetiska lärprocesser, hur lärare beskriver att estetiska arbetsformer integreras med literacyhändelser och vilka möjligheter lärare ser i sådan undervisning ur ett inkluderande perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av New Studies Literacy och empirin analyseras utifrån The four Literacy Model, resursmodellen (Freebody & Luuk, 1990). Studien är baserad på intervjuer med semistrukturerade forskningsfrågor. Fem lärare, med olika erfarenhet av estetiska lärprocesser som berättade fritt utifrån frågorna, intervjuades. Det huvudsakliga resultatet av studien synliggör hur elever, i literacyhändelser med estetiska arbetsformer, kan erbjudas praktiker som stödjer de fyra delarna i att utveckla literacy samt de möjligheter lärare ser i undervisning med estetiska lärprocesser, ur ett inkluderande perspektiv. / The purpose of the study is to investigate how aesthetic learning processes can contribute to an inclusive teaching in students' development of literacy. The questions concern the concept of aesthetic learning processes, how teachers describe that aesthetic forms of work are integrated with literacy events and what opportunities teachers see in such teaching from an inclusive perspective. The theoretical framework of the study consists of New Studies Literacy and the empirics are analyzed on the basis of The four Literacy Model (Freebody & Luuk, 1990). Five teachers were interviewed. The main result of the study shows how students, in literacy events with aesthetic forms of work, can be offered practice that support the four parts of developing literacy and the opportunities teachers see from an inclusive perspective.

The changing role of literacy in primary education, with its emphasis on the acknowledgement of the learner’s values, beliefs, culture, background and language is the focus of this study. The research was concerned with understanding the literacy practices of Foundation Phase Grade 3 teachers who are able to intentionally promote and mediate literacy acquisition among their learners. A qualitative design was used to describe the approaches of effective literacy teachers. The research study discovered that while the teachers made use of a number of teaching methods that underpinned a de-contextualised and constructivist approach, a socio-cultural approach to literacy was lacking. The results call for a broadening of the definition of literacy; one that acknowledges the socio-cultural background of the learners in developing a literacy disposition that prepares learners for a changing world. / Educational Studies / M. Ed. (Didactics)