This thesis investigates how teachers in political science work with global issues in their teaching. It investigates the implementation within a specific area. Implementation is a problematic concept and in debate it is often accused of not working. This thesis finds out whether dissatisfaction exists among teachers when it comes to how municipal schools work with global issues. The investigation consists of three interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools, in three different cities. The result shows that dissatisfaction exists among the teachers. Lack of time and lack of dialogue between the teachers and the principles are described as the main hindrances to reach the goals of the implementation. The implementation is however, in a broad outline, depicted positively.

Vårt syfte med denna studie är att utreda på vilket sätt eleverna i skolår 4 använder miniräknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Vi vill undersöka elevernas uppfattning om när de använder miniräknare, men vi vill också belysa hur de undervisande lärarna använder miniräknaren. Undersökningen utgår från intentioner i skolans läroplan och kursplan i matematik. Vi väljer att intervjua elever och lärare om hur de använder miniräknaren i klassrummet. Eleverna får visa hur de använder miniräknaren genom att utföra ett test i matematik, med miniräknaren som hjälpmedel. Undersökningen visar på osäkerhet bland de utfrågade lärarna. De anser att miniräknaren ska finnas med i matematikundervisningen, men de upplever att det är matematikmaterielen som styr vad miniräknaren används till och när den används. Eleverna vi intervjuade och observerade i skolår 4 har kunskap om miniräknaren när det är addition som tillämpas. I övriga räknesätt finns osäkerhet hur miniräknaren ska användas.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.

Under våra VFU – perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion är lågt. Syftet med denna studie är att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lågt. I studien undersöks också hur elever uppfattar lärarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsåskådningar och etik. Med utgångspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för läraren, nya förhållningssätt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lärande. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, gjorda på sex elever på gymnasienivå. Det vi fann i undersökningen sammanställdes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhållande till teorier. Resultatet av denna studie påvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan. Dock visar det sig att eleverna snarare ser att religionsundervisningen är essentiell, även om intresset inte alltid är det största. En engagerad, kunnig och bestämd lärare är en aspekt som kan påverka att eleverna uppfattar ämnet som positivt.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring arbetet med femåringars skrivande. Överensstämmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans läroplan [Lpfö98]. Våra frågeställningar fokuserar på hur femåringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter någon speciell skriftspråklig metod samt på hur pedagogerna tänker kring femåringarnas skrivande inför övergången till förskoleklassen. I teori och tidigare forskning fokuseras på förskolans läroplan, skriftspråklig miljö samt pedagogens förhållningssätt. För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger på olika förskolor i en medelstor stad i Sverige. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna är även medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara på barns eget visade intresse och initiativ för skriftspråkliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femåringarnas skriftspråkliga utveckling. Detta kan ske genom ett uttalat skriftspråkligt syfte med såväl de skriftspråkliga aktiviteterna som med den pedagogiska miljön.

Studiens syfte är att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn på naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frågeställningar vi vill ha svar på är: Hur ser skolcheferna och pedagogerna på naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? På vilket sätt är skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strävansmålen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar på frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger fördelade på fyra förskolor uppdelat i två kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap. Pedagogernas tankar om naturvetenskap handlar mest om arbetsområdet biologi, medan arbetsområdena kemi och fysik anses vara svårare och synliggörs inte lika mycket i verksamheten enligt pedagogerna. Skolcheferna och pedagogerna ansåg också att metoder såsom utforskande och experimenterande passar bra för barnen i förskolan. Både skolchefer och pedagoger är medvetna om de nya strävansmålen i Lpfö-98, rev. 2010 och tycker att det är bra med ett tydligt ansvar för förskollärarna.Resultatet av studien visar att pedagogernas intresse och kunskaper inom naturvetenskap är den naturvetenskap, alltså biologi som de förmedlar till barnen i sin verksamhet på förskolan. Hälften av de intervjuade pedagogerna ansåg sig ha ett behov av utbildning inom det naturvetenskapliga ämnet, för att själva kunna bli säkrare och använda flera naturvetenskapliga begrepp i sitt rätta sammanhang.

<p>Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring arbetet med femåringars skrivande. Överensstämmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans läroplan [Lpfö98]. Våra frågeställningar fokuserar på hur femåringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter någon speciell skriftspråklig metod samt på hur pedagogerna tänker kring femåringarnas skrivande inför övergången till förskoleklassen.</p><p>I teori och tidigare forskning fokuseras på förskolans läroplan, skriftspråklig miljö samt pedagogens förhållningssätt.</p><p>För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger på olika förskolor i en medelstor stad i Sverige.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna är även medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara på barns eget visade intresse och initiativ för skriftspråkliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femåringarnas skriftspråkliga utveckling. Detta kan ske genom ett uttalat skriftspråkligt syfte med såväl de skriftspråkliga aktiviteterna som med den pedagogiska miljön.</p><p> </p>

<p>This thesis investigates how teachers in political science work with global issues in their teaching. It investigates the implementation within a specific area. Implementation is a problematic concept and in debate it is often accused of not working.</p><p>This thesis finds out whether dissatisfaction exists among teachers when it comes to how municipal schools work with global issues.</p><p>The investigation consists of three interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools, in three different cities.</p><p>The result shows that dissatisfaction exists among the teachers. Lack of time and lack of dialogue between the teachers and the principles are described as the main hindrances to reach the goals of the implementation. The implementation is however, in a broad outline, depicted positively.</p>

<h1>Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten.</h1><h1>En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.</h1>

<p>Vårt syfte med denna studie är att utreda på vilket sätt eleverna i skolår 4 använder miniräknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Vi vill undersöka elevernas uppfattning om när de använder miniräknare, men vi vill också belysa hur de undervisande lärarna använder miniräknaren. Undersökningen utgår från intentioner i skolans läroplan och kursplan i matematik.</p><p>Vi väljer att intervjua elever och lärare om hur de använder miniräknaren i klassrummet. Eleverna får visa hur de använder miniräknaren genom att utföra ett test i matematik, med miniräknaren som hjälpmedel.</p><p>Undersökningen visar på osäkerhet bland de utfrågade lärarna. De anser att miniräknaren ska finnas med i matematikundervisningen, men de upplever att det är matematikmaterielen som styr vad miniräknaren</p><p>används till och när den används. Eleverna vi intervjuade och observerade i skolår 4 har kunskap om miniräknaren när det är addition som tillämpas. I övriga räknesätt finns osäkerhet hur miniräknaren ska användas.</p>