I ett samhälle, där flödet av information ibland kan tyckas vara oändligt, måste pedagoger ställa sig frågan om hur nya vägar att nå fram till barnens vårdnadshavare med information om förskolans verksamhets mål och syfte ska hittas. Förskolans läroplan   (Lpfö 98, rev 2010) belyser vikten av att vårdnadshavarna dagligen ska få ta del av denna slags information. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolor samarbetar med barnens vårdnadshavare med specifikt fokus på information om förskolans mål och sätt att arbeta. För att kunna besvara syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka samarbetsformer finns det mellan förskola och vårdnadshavare? När och hur sker informationen om barnens lärande kopplat till förskolans mål och syfte? För att få svar på frågeställningarna antogs en kvalitativ metodanstats. Förskollärare intervjuades enligt en i förhand utformad intervjuguide med  semistrukturerade frågor. Endast förskollärare intervjuades då det är deras erfarenhet av föräldrasamarbete som söktes. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser att det är av stor vikt att skapa en god relation med barnens vårdnadshavare för att samarbetet ska fungera. Att ha en god relation är bra för att skapa olika slags möten där barnens vårdnadshavare kan få information om verksamhetens mål och syfte. Resultatet visar också på att förskollärarna inte skapar dessa möten dagligen men att det är något som samtliga tycker kan förbättras. Att hitta nya vägar och former för hur vårdnadshavare delges information är ett hos förskollärarna ständigt pågående arbete.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka några utvalda föräldrars kännedom om förskolans läroplan men också i vilken utsträckning de känner till dess innehåll. Dessutom är syftet också att undersöka vad de tänker kring begreppen omsorg, fostran och lärande och hur dessa värderas i relation till förskolan. Enkäter till och intervjuer med föräldrar utgör det empiriska material som besvarar följande frågeställningar: Känner föräldrarna till att förskolan har en läroplan, och i vilken utsträckning känner de till innehållet i den, samt hur värderar och tolkar föräldrarna begreppen omsorg, fostran och lärande? Vår undersökning visar att föräldrar såväl har kännedom om förskolans läroplan som dess innehåll, liksom att de tycker den är viktig då den utgör en tydlig struktur för förskolan. Likaså visar undersökningen att föräldrar värderar omsorgsbegreppet högst av dessa tre ovan. Omsorgsbegreppet likställs med trygghet, trivsel, tillit och fysiskt omvårdnad. Begreppet lärande kopplas av föräldrarna samman med skolan i den meningen att lärande i förskolan inte får bli för mycket skola, liksom det sätts i relation till färdigheter kopplat till ett område, exempelvis att kunna räkna eller kunna färgerna. Vad det gäller begreppet fostran kopplas detta främst samman med att förskolan kan ses som en arena för social gruppfostran.

Läroplaner har länge väglett kring skolans utlärning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehåll, kunskapskrav och ungefärliga mått kring vad som ska prioriteras inom det specifika ämnet. De senaste upplagorna av läroplanerna för såväl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhållande till tidigare läroplaner. Skolverket önskar därmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan på barns utveckling, koncentrationsförmåga och välbefinnande. Denna undersökning syftar till att studera huruvida läroplanens riktlinjer, vad gäller friluftsliv, efterföljs och hur detta prioriteras bland lärare inom olika åldrar/stadier. Detta har även behandlats i relation till elevers motivation, inlärning och ålder. Studien har en hermeneutisk ansats och baseras på sex intervjuer varav två med förskollärare, två med idrottslärare på mellanstadiet samt två idrottslärare på gymnasienivå. Resultatet visar att en viss variation och skillnad kring hur skolor och lärare arbetar med friluftsliv i idrott- och hälsaundervisningen kan skönjas. Till viss del baseras frekvensen av friluftslivsvistelse bland eleverna på lärarens eget intresse samt dess tolkning av läroplanen. De visar även att de flesta av respondenterna föredrar samarbetsinlärning eller kognitivistisk inlärning i friluftslivssammanhang. Detta då de ser elevernas utbyte med varandra och dess inlärning baserat på dess tidigare kunskapsbas, som viktiga aspekter för att skapa och upprätthålla elevers intresse för friluftsliv.

The study´s purpose is to investigate the underlying norms of how the concepts of language development and learning, used in the preschool curriculum. Knowledge of the concepts underlying norms can help to make visible what approach preschool teacher is expected to have to children's language, in relation to development and learning. The results of the study may in turn provide a picture of societal norms on children in preschool and a deeper understanding of the importance of preschool to review and analyze the content of the curriculum, then it is not a foregone conclusion. Theoretical basis is curriculum theory, which involves studying curricula in order to create a knowledge of a society and its cultural, social and economic demands. Norman Faircloughs critical discourse analysis is used as a method, in order to achieve the study´s intention and answer the questions at issues in the study. The critical discourse analysis considers that the discourse is creating the social world through language. The results of the study show that there is a language in the curriculum as normatively may influence preschool teacher. It is the concept of communication that sets the language in relation with development and learning. Communication should be seen as both method and content of preschool aim to give children a development and learning. Pre-school teachers must possess an attitude that says that all communication, both verbal and non-verbal, is important to give children a development and learning.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What’s the problem represented to be?”-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte. Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för. Gällande representation för de olika könen visar undersökningen att kvinnor har fått en större möjlighet att påverka de senare läroplanerna, därmed har en kvinnlig synvinkel på läroplanen varit underrepresenterat i de första läroplanerna. Även om problematiken om ett icke jämställt samhälle har berörts i de tidigare läroplanerna, har inga konkreta förslag lämnats på hur denna problematik ska lösas. Skolan har alltid speglat arbetsmarknadens genom dess normer och antagande hur individen ska vara en god medborgare. Därför är det av stor vikt att skolan synliggör de genusmönster som minskar möjligheterna till jämställdhet i samhället. Slutsatsen är att skolans läroplaner har ändrats i syfte att öka jämställdhet mellan könen och för att motverka stereotypa antagande som kränker individen. Normen ska vara att respektera individen beslut, även om det bryter könsmönster och uppmuntra till val som inte enbart bekräftar stereotyper.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares kunskap, synsätt, erfarenhet och vilket arbetssätt det genererar i arbetet med alla barns språkutveckling efter förskolans reviderade läroplans införande (1998; 2010) gällande det förtydligade målet språk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att få en förståelse för förskolan och det förändrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring på vilket sätt det görs och om det förändrats gällande alla barns språkutveckling och vissa barns språksvårigheter i och med att förskolan fått förtydligade mål, där ett av målen gäller språk och kommunikation.             Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av åtta yrkesverksamma förskollärare i en kommun. Följande frågeställningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssätt använder sig förskollärare av i förskolan för att möta alla barns språkutveckling? Vilken kunskap har förskollärare om barns generella språkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollärare om vilka faktorer som kan påverka att ett barn kan få språksvårigheter? Vilket synsätt har förskollärare om barns generella språkutveckling? Hur tolkar förskollärare begreppet undervisning?   Resultatet visar att den viktigaste språkutvecklande faktorn i den här studien är vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benämna, uppmuntra förtydliga och bekräfta.

Syftet med vår studie är att visa på hur lärares syn på ämnesintegrerad undervisning ser ut. Vår studie visar vad som kan ses som för- och nackdelar gällande ämnesintegrering samt hur lärare kan ämnesintegrera i undervisningen. Tidigare forskning ställs mot lärarnas aktuella åsikter i verksamheten gällande ämnesintegrering. Sexton lärare i årskurs 1-5 från två olika verksamheter blev tillfrågade, att delta i en ostrukturerad enkät undersökning gällande deras syn på ämnesintegrering. I vår studie väljer vi att samla empiri genom en kvalitativ forskningsmetod för att förstå och förklara ämnesintegrering. För att ge svar på frågeställningarna utformar vi ett frågeformulär med totalt tio frågor kring ämnet. Åtta lärare deltar i undersökningen och deras resultat är analyserat och ställt mot tidigare forskning för att skapa förståelse för varför verksamheten ser ut och fungerar som den gör. Resultatet visar att alla åtta lärare har en positiv syn på ämnesintegrering. Trots den positiva inställningen väljer lärare ibland bort ämnesintegrering pga. organisation, bedömning eller tidsbrist. En central faktor som visar sig i resultatet och kan ses både som en för- och nackdel gällande ämnesintegrering är tid. Vidare visar resultatet att lärare arbetar med ämnesintegrering på flera olika sätt. Det vanligaste arbetssättet som man använder är teman och projekt under perioder.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på huruvida basläromedel är tillräckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnående av läroplanens kunskapskrav i läs- och skrivundervisningen samt om det ger lärare möjlighet att arbeta utifrån aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie då vi har observerat två undervisningstillfällen, intervjuat två lärare och sex elever på två olika skolor i årskurs två samt analyserat de båda basläromedlen Språkdax 2 och Piratresan. Slutsatsen i arbetet blev att basläromedlet inte uppfyller läroplanens samtliga krav eller möjliggör att läraren undervisar utifrån aktuell läs- och skrivutvecklingsforskning. Utifrån intervjuerna och observationerna kunde vi däremot dra slutsatsen att det är möjligt att nå kunskapskraven och arbeta utifrån aktuell forskning beroende på lärarens didaktiska val i arbetet med basläromedlet.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade. Detta kan bero på att kursen i naturkunskap blivit mindre omfattade på yrkesprogrammen med den nya läroplanen. Betygen fick dessutom en större spridning för hela den observerade gruppen. Lärarna som intervjuades var positiva till den ökade spridningen och nyanseringen av betygen, men negativa till hur betygskriterierna utformats och kursupplägget. Risken för betygsinflation ansågs av lärarna inte vara över. Slutsatsen blev att den här studien inte kunde visa om regeringens mål uppfyllts med det nya betygssystemet, och att det behövs ytterligare studier för att visa om så kommer att ske. Lärarna i studien efterlyste dessutom bättre utformade styrdokument för en mer rättvis och likvärdig bedömning.