The purpose of this study is to investigate whether there are any similarities or differences between leisure-time pedagogs and primary school teachers' verbal communication with parents. Questions we ask ourselves is how the verbal contact looks like today, the desire for how it should be and the importance of verbal communication has. We chose to make a qualitative questionnaire study in the form of open questions to three leisure-time pedagogs, three primary school teachers and eleven parents were asked to answer. The results show that leisure-time pedagogs, primary school teachers and parents believe that verbal communication is important and significant. They believe that it is working well today, whether is via face to face, telephone or email. The verbal communication should be honest and straight between all parties. Parents believe it is important to know leisure-time pedagogs who take care of their children, in order to create a sense of security among parents. Furthermore, they express that security is missing from the contact with the teacher. By the teacher, they want to get more direct information and that the relationship must be open, honest and informal.

<p>Kränkande behandling och mobbning är ett stort problem i skolorna idag, något som både Skolverket (2002), Myndigheten för skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppmärksammat. Syftet med studien är, mot denna bakgrund, att undersöka några föräldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att förhindra kränkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar även till att belysa föräldrars roll som en resurs i värdegrundsarbetet generellt. I denna studie har jag därför undersökt hur två skolor i en norrlandskommun arbetat för att samverka med föräldrar till mobbade elever för att motverka kränkande behandling och mobbning. Den undersökningsmetod jag använt mig av är den kvalitativa forskningsintervjun. Jag har intervjuat fyra föräldrar som alla har upplevt hur deras barn mobbats i skolan och som därigenom har egna erfarenheter av samverkan hem och skola. Resultaten visar att de två skolorna inte har tagit föräldrarnas upplevelser och vetskap om pågående mobbning av deras barn på allvar. I samtliga fall gäller, för det första, att föräldrarna upplevt att skolan inte har velat lyssna på deras framställningar om mobbning av deras barn. För det andra visar resultaten att föräldrarna till de mobbade barnen varken upplevde samverkan eller delaktighet i skolans ålagda uppdrag att förebygga och åtgärda kränkande behandling och mobbning. Sammantaget visar denna studie, i alla fyra fallen, stora likheter med det som bland andra Forsman (2003), Andersson (2003) och Skolverket (2002a) belyst, att skolans handlingsplaner ofta är korrekt skrivna men att de inte efterlevs. Studien visar att föräldrars berättelser om kränkning och mobbning av deras barn inte tas emot förutsättningslöst utan skolan förlägger problemet hos den utsatte eleven. En slutsats som kan dras är därför att skolans samarbete med hemmet har avgörande betydelse för att kunna stoppa pågående mobbning. Vidare visar studien att kränkningar måste tas på största allvar av alla berörda på skolan för att hindra att det utvecklas till mobbing, d v s: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån.</p>

<p>Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn.</p><p>Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna. Med detta underlag har jag senare i mitt arbete försökt jämföra om jag kan se några likheter och skillnader mellan lärarnas sätt att samarbeta med föräldrarna och vidare diskuterat dessa med hjälp av litteratur och forskning.</p><p>Undersökningensresultatet visar på några likheter mellan de båda skolformernas sätt att bemöta och arbeta tillsammans med föräldrarna, men jag har även funnit på skillnader bland annat i de olika skolornas verksamheter som kan ha inverkan på hur samarbetet med föräldrarna i slutändan blir.</p>

Kränkande behandling och mobbning är ett stort problem i skolorna idag, något som både Skolverket (2002), Myndigheten för skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppmärksammat. Syftet med studien är, mot denna bakgrund, att undersöka några föräldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att förhindra kränkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar även till att belysa föräldrars roll som en resurs i värdegrundsarbetet generellt. I denna studie har jag därför undersökt hur två skolor i en norrlandskommun arbetat för att samverka med föräldrar till mobbade elever för att motverka kränkande behandling och mobbning. Den undersökningsmetod jag använt mig av är den kvalitativa forskningsintervjun. Jag har intervjuat fyra föräldrar som alla har upplevt hur deras barn mobbats i skolan och som därigenom har egna erfarenheter av samverkan hem och skola. Resultaten visar att de två skolorna inte har tagit föräldrarnas upplevelser och vetskap om pågående mobbning av deras barn på allvar. I samtliga fall gäller, för det första, att föräldrarna upplevt att skolan inte har velat lyssna på deras framställningar om mobbning av deras barn. För det andra visar resultaten att föräldrarna till de mobbade barnen varken upplevde samverkan eller delaktighet i skolans ålagda uppdrag att förebygga och åtgärda kränkande behandling och mobbning. Sammantaget visar denna studie, i alla fyra fallen, stora likheter med det som bland andra Forsman (2003), Andersson (2003) och Skolverket (2002a) belyst, att skolans handlingsplaner ofta är korrekt skrivna men att de inte efterlevs. Studien visar att föräldrars berättelser om kränkning och mobbning av deras barn inte tas emot förutsättningslöst utan skolan förlägger problemet hos den utsatte eleven. En slutsats som kan dras är därför att skolans samarbete med hemmet har avgörande betydelse för att kunna stoppa pågående mobbning. Vidare visar studien att kränkningar måste tas på största allvar av alla berörda på skolan för att hindra att det utvecklas till mobbing, d v s: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån.

Vi har undersökt hur förskollärare och grundskollärare förhåller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gällande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten står det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med föräldrarna och vi undrade vilket förhållningssätt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i så fall var mellan skolorna. För att ta reda på det gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade tre förskollärare och tre grundskollärare. Det framkom att både för- och grundskollärarna samarbetade med föräldrarna men på olika sätt. För förskollärarna låg vikten på att utveckla en öppen, tillitsfull, ärlig och nära relation med föräldrarna där dörren var öppen för föräldrarna att ha inflytande över verksamheten. För grundskollärarnas del var relationsbygget inte lika påtagligt och samarbetets fokus handlade om vad föräldern kunde hjälpa sitt barn med hemma för att nå kunskapsmålen, föräldrarna förväntades inte ha inflytande över verksamheten. Vi anser att båda skolorna behövde utveckla forum för att förbättra samarbetet med föräldrarna och där menar vi att skolorna kan ta hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att utveckla sådana forum.

I ett samhälle, där flödet av information ibland kan tyckas vara oändligt, måste pedagoger ställa sig frågan om hur nya vägar att nå fram till barnens vårdnadshavare med information om förskolans verksamhets mål och syfte ska hittas. Förskolans läroplan   (Lpfö 98, rev 2010) belyser vikten av att vårdnadshavarna dagligen ska få ta del av denna slags information. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolor samarbetar med barnens vårdnadshavare med specifikt fokus på information om förskolans mål och sätt att arbeta. För att kunna besvara syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka samarbetsformer finns det mellan förskola och vårdnadshavare? När och hur sker informationen om barnens lärande kopplat till förskolans mål och syfte? För att få svar på frågeställningarna antogs en kvalitativ metodanstats. Förskollärare intervjuades enligt en i förhand utformad intervjuguide med  semistrukturerade frågor. Endast förskollärare intervjuades då det är deras erfarenhet av föräldrasamarbete som söktes. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser att det är av stor vikt att skapa en god relation med barnens vårdnadshavare för att samarbetet ska fungera. Att ha en god relation är bra för att skapa olika slags möten där barnens vårdnadshavare kan få information om verksamhetens mål och syfte. Resultatet visar också på att förskollärarna inte skapar dessa möten dagligen men att det är något som samtliga tycker kan förbättras. Att hitta nya vägar och former för hur vårdnadshavare delges information är ett hos förskollärarna ständigt pågående arbete.

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn. Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna. Med detta underlag har jag senare i mitt arbete försökt jämföra om jag kan se några likheter och skillnader mellan lärarnas sätt att samarbeta med föräldrarna och vidare diskuterat dessa med hjälp av litteratur och forskning. Undersökningensresultatet visar på några likheter mellan de båda skolformernas sätt att bemöta och arbeta tillsammans med föräldrarna, men jag har även funnit på skillnader bland annat i de olika skolornas verksamheter som kan ha inverkan på hur samarbetet med föräldrarna i slutändan blir.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi växte fram för att motverka fascismen som rådde ilandet efter andra världskriget. Sveriges barnomsorg fick även fart underandra världskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde någonstans att förvara barnen. Från början sågverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flätas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsätt. Den Svenska läroplanenför förskolan bygger på tankar från reggioSYFTE: Vad händer med Reggio Emilias filosofi när den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehåller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi. Intervjusvaren harbehandlats kvalitativt.RESULTAT: I resultatet så går det utläsa att kulturen går som en röd tråd genomdet hela. Eftersom kultur finns i varje land så kan vi se att pedagogernaupplever att kulturen har en stor påverkan i alla aspekter avarbetet. Som pedagog kan man bli inspirerad av Reggio Emiliassynsättet på barnet och hur man tar tillvara på sin närmiljö i arbetetmed barnet. Den kultur man lever i formar hur arbetet ser ut och hurorganisationen byggs upp. I detta kan vi finna att vi har olika syner påverksamheten och vad det är som har betydelse och prioriteras. / Uppsatsnivå: C

<p>Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vårdnadshavare och syftet är att undersöka hur lärare på olika sätt kan möta vårdnadshavare som är nya för läraren och verksamheten. Arbetet jämför också lärares arbetssätt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen säger inte mycket om just den första kontakten vilket stärks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt är inskolningen i förskolan. Fokus har lagts på kommunikation och samarbete då dessa kan ses som två grundstenar i en tillfredsställande relation mellan lärare och vårdnadshavare. Utifrån dessa grunder har arbetets frågeställningar och intervjufrågor utformats.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet består av semistrukturerade intervjuer med tio lärare. Avsikten var att få veta hur lärare arbetar med den initiala kontakten. Intervjufrågorna behandlade ämnen som kommunikation, samarbete, etnicitet och genus. Ämnena etnicitet och genus valdes för att undersöka ifall det fanns någon skillnad i bemötandet rörande dessa faktorer.</p><p>Materialet har analyserat utifrån ett kommunikativt perspektiv. Utgångspunkten var att en människa kan påverka sin kommunikation som då förhoppningsvis leder fram till ett tillförlitligt och tryggt samarbete.</p><p>Undersökningen visar bland annat att informanterna ansåg att samarbete är ett givande och tagande mellan människor. För att detta ska fungera menade de att det är viktigt att våga prata med varandra. Viktiga begrepp för lärarna visade sig vara delaktighet, förtroende och att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att vara delaktiga i skolans verksamhet, därav studiens titel. Angående genus valde flertalet av lärarna att se personligheten före könet. De flesta av lärarna upplevde att de största svårigheterna i mötet med vårdnadshavare är att parterna inte förstår varandra. Detta kan bero på språkskillnader gällande både olika modersmål men även då parterna talar samma språk men har olika sociala bakgrunder.</p>

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vårdnadshavare och syftet är att undersöka hur lärare på olika sätt kan möta vårdnadshavare som är nya för läraren och verksamheten. Arbetet jämför också lärares arbetssätt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen säger inte mycket om just den första kontakten vilket stärks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt är inskolningen i förskolan. Fokus har lagts på kommunikation och samarbete då dessa kan ses som två grundstenar i en tillfredsställande relation mellan lärare och vårdnadshavare. Utifrån dessa grunder har arbetets frågeställningar och intervjufrågor utformats. Studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet består av semistrukturerade intervjuer med tio lärare. Avsikten var att få veta hur lärare arbetar med den initiala kontakten. Intervjufrågorna behandlade ämnen som kommunikation, samarbete, etnicitet och genus. Ämnena etnicitet och genus valdes för att undersöka ifall det fanns någon skillnad i bemötandet rörande dessa faktorer. Materialet har analyserat utifrån ett kommunikativt perspektiv. Utgångspunkten var att en människa kan påverka sin kommunikation som då förhoppningsvis leder fram till ett tillförlitligt och tryggt samarbete. Undersökningen visar bland annat att informanterna ansåg att samarbete är ett givande och tagande mellan människor. För att detta ska fungera menade de att det är viktigt att våga prata med varandra. Viktiga begrepp för lärarna visade sig vara delaktighet, förtroende och att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att vara delaktiga i skolans verksamhet, därav studiens titel. Angående genus valde flertalet av lärarna att se personligheten före könet. De flesta av lärarna upplevde att de största svårigheterna i mötet med vårdnadshavare är att parterna inte förstår varandra. Detta kan bero på språkskillnader gällande både olika modersmål men även då parterna talar samma språk men har olika sociala bakgrunder.