Studien ämnar utreda vilket förhållande elever i gymnasiets tredje årskurs har till läro- och kursplanerna samt hur de upplever det egna ansvaret i uppföljningen av de tillhörande målen. I studien vägs, förutom aktuell forskning om elevrelaterat ansvar, Giddens sociologiska teoribildning in. Detta görs för att sammanlänka skolsystemet med det omgivande samhälle det är en del av. Eftersom eleverna är den sista årskullen som tar studenten enligt Lpo 94 är det också den läroplanen som i arbetet fokuseras. Eleverna utgör på så vis också det yttersta beviset på hur läroplanens ideal har förankrats i den konkreta verksamheten. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två gymnasieskolor. Studien visar att elever i mycket liten utsträckning har någon alls uppfattning om läro- och kursplanerna och därför inte heller har någon åsikt om dem. I fråga om det ansvar som ålagts eleverna finner de det ofrånkomligt och självkart, men ofta stressande. De poängterar också att de är de själva som har det absoluta ansvaret för sina betyg och att läraren endast är ett hjälpmedel i strävan efter önskvärda resultat. Ställt i relation till Giddens diskuteras hur de centralt styrda skoldokumenten kan ses som abstrakta system som vilar på sociologiska tillitsmekanismer. Detta ger en fördjupad bild av elevernas ansvarstyngda situation ur ett större samhällsperspektiv.