Bakgrund: I och med den reviderade läroplanen för förskolan trycks det på att förskolan aktivt ska arbeta med teknik. I dagens förskola är tekniken ett eftersatt område som mest har reducerats till att vara bygg och konstruktion med olika material och som en del av naturkunskapen. Syfte: Vi vill med den här studien hitta hur man ska arbeta med teknik för att nå strävansmålen i den reviderade läroplanen för förskolan. Syftet är hur vi kan arbeta för att stimulera och fånga barnens intresse för teknik. Frågeställningarna är följande: (1) Hur kan man överföra didaktik från andra ämnen? (2) Hur blir barn intresserade av teknik? (3) Hur upptäcker barn vad det är som får en lampa att lysa? Metod: Det är en kvalitativ studie och metoden vi använt oss av är lärstudie som är en relativt obeprövad metod. Syftet med lärstudier är att fånga barns faktiska lärande och hur det stämmer överens med vad som var lärarens intention. Vår ambition var att studera hur de äldsta barnen i förskolan utvecklar förståelse för enkel teknik och hur de kan förbättra sin förmåga att urskilja den samt att kunna sätta ord på teknikens fenomen. Vi har valt att göra en empirisk undersökning under ett antal lärtillfällen där fokus var att studera hur barnen utvecklar förståelse för hur en ficklampa fungerar. Det gjordes ljudupptagningar och videoinspelningar vid lärtillfällena. Planering utgick från barnens förkunskaper, därför gjordes en förstudie. Därefter planerades lärandeobjekt, den kritiska aspekten och variation av den, som skulle göra det möjligt för barnen att få fatt i lärandeobjektet. Resultat: Resultatet i studien visar att arbeta med teknik i lärstudier med variationsteorin kan vara en användbar väg för att nå målen i läroplanen på ett tillfredställande sätt. Vi ser att det innebär ett demokratiskt arbetssätt som bygger på barnens tankar och idéer. Med lärstudie blir det en kontinuerlig uppföljning där barnens undersökningar och reflektioner följs upp på ett naturligt sätt med hjälp av dokumentation. Att arbeta med lärstudie som metod innebär att synliggöra vad som ska läras och hur det ska läras, vilket görs genom att variera den kritiska aspekten av lärandeobjektet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om att undervisa naturvetenskap i förskolan gällande fysikfenomenet densitet i en learning study. Frågeställningarna som behandlas i studien är:  Vilka aspekter av densitetsbegreppet är kritiska för barnens förståelse?  Hur kan learning study som modell användas för att synliggöra undervisningsinnehållet? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i fenomenografin, variationsteorin och utvecklingspedagogiken. Studien vilar på en kvalitativ ansats och utgår från en anpassad learningstudymodell i syfte att bryta ned lärandeobjektet densitet till undervisning. Learningstudymodellen används för att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material. Metoden som används för datainsamling är videoobservation, fältanteckningar samt semistrukturerade barnintervjuer. Studiens resultat visar att i koppling till de föreställningar barnen i studien gav uttryck för var: färg, storlek, vikt, material, flytförmåga samt egenskaperna: vingar, simma och drunkna, kritiska aspekter i lärandeobjektet densitet. Studiens resultat visar även att learningstudymodellen kan vara ett stöd för förskollärare i undervisningen av lärandeobjektet densitet. Vidare visar studien hur förskollärare systematiskt kan variera, bryta ned, anpassa och undervisa densitet i en learning study. Avslutningsvis visar studiens resultat att en kritisk aspekt hos lärandeobjektet densitet är att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material.