Vilket mindset en person har kan ha en stor inverkan på hur den tar sig an ny kunskap och utvecklas i skolan. Detta kan i sin tur innebära svårigheter för de lärare som förväntas förmedla kunskap och utbilda elever. Denna studie har som syfte att ta reda på vilket sätt lärare uppger att de arbetar för att öka motivationen hos elever i matematikundervisningen samt vilka svårigheter som kan uppstå i detta arbete. Vidare är syftet att förstå hur lärarens arbetssätt går att förstå utifrån begreppet dynamiskt mindset. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts via intervjuer på sju lärare i årskurs 1. Den insamlade datan har analyserats och tolkats utifrån teorin om mindset och SDT. Resultatet visar att lärare aktivt använder sig av arbetssätt som stärker elevers motivation och dynamiska mindset. Däremot visar studien även att många utmaningar kan uppstå i detta arbete.

Syftet med studien är att tillföra kunskap om hur dynamiska matematikprogram kan användas av lärare i lågstadiet (årskurs 2) för att utveckla elevers förståelse för fyrhörningar. Vi ämnade också ta reda på vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utformningen av en undervisningsaktivitet likt denna. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ designbaserad forskningsansats, med tre interventioner som planerats, analyserats och reviderats. 17 elever deltog i studien.Resultaten visar att GeoGebra i samband med undervisningen före aktiviteten har utvecklat elevernas förståelse för fyrhörningar. Eleverna fick möjlighet att manipulera de olika formerna på ett sätt de inte tidigare testat vilket i samband med diskussionerna ledde till att de utvecklade en förståelse för namn, begrepp samt egenskaper hos fyrhörningarna. Vad som kunde konstateras var att formernas inbördes relationer fortfarande efter aktiviteten var svåra att förstå. Viktiga faktorer vid utformningen visade sig vara hur frågorna är formulerade samt att undervisningen före aktiviteten uppmärksammar kritiska drag hos lärandeobjektet för att eleverna ska ges möjlighet att urskilja dessa. / The aim of this study is to add knowledge about how dynamic mathematics software can be used by teachers in primary school (grade 2) to develop students' understanding of quadrilaterals. We also intended to find out which factors are important to consider when designing a teaching activity like this. To answer the purpose of the study, we have chosen a qualitative design-based research approach, with three interventions that were planned, analyzed and revised. 17 students participated in the study.The results show that GeoGebra together with the teaching before the activity has developed the students' understanding of quadrilaterals. The students were given the opportunity to manipulate the different shapes in a way they had not previously tested, which in connection with the discussions led to them developing an understanding of the names, concepts and properties of the quadrilaterals. What could be ascertained was that the mutual relations of the forms were still difficult to understand after the activity. Important factors in the design turn out to be how the questions are formulated and that the teaching priorto the activity draws attention to critical features of the learning object so that the students are given the opportunity to distinguish these.

Genom denna kunskapsöversikt ämnar vi skapa en djupare förståelse för begreppet matematiksvårigheter och de utmaningar matematiksvårigheter medför i undervisningen med ett fokus på elever på lågstadiet. Arbetet är grundat i forskningsartiklar med relevans för problemområdet med både nationellt och internationellt perspektiv för att få ett stort underlag. Bearbetning av artiklarna mynnade ut i tre huvudområden där vi beskriver hur matematiksvårigheter definieras, vilka undervisningsformer som används för att stötta elever i matematiksvårigheter samt vad som krävs av läraren för att stötta elever i matematiksvårigheter. Den första slutsatsen som drogs var att det finns flera olika begrepp som definierar elever i matematiksvårigheter och att det därmed finns olika förklaringar till matematiksvårigheter. Den andra slutsatsen som drogs var att det finns olika arbetsformer som är effektiva för elever i matematiksvårigheter men att det viktigaste är att undervisningen utgår från elevens individuella behov. Vid framtida examensarbete skulle vi kunna tänka oss att undersöka hur arbetet ser ut för att inkludera elever i matematiksvårigheter i undervisningen.

Kunskapsöversikten syftar till att undersöka gynnande undervisningsmetoder för elever med svårigheter i matematik. Genom att granska befintlig forskning identifieras olika pedagogiska tillvägagångssätt som stödjer dessa elevers lärande. Vi har använt systematiska sökningar i databaser och valt ut relevanta artiklar för analys. Dessa artiklar har genomgått en tematisk granskning och resulterat i identifierade undervisningsmetoder: aktiv undervisning, autentisk undervisning, kooperativt lärande, samundervisning och undervisning med visuellt stöd. Genom att svara på frågeställningen På vilka sätt kan olika undervisningsmetoder gynna elever i matematiksvårigheter? bidrar denna studie till att vägleda pedagogiska val för att stödja olika elevers inlärning i matematik på lågstadiet. Kunskapsöversikten utforskar flera undervisningsmetoder för att hjälpa elever med matematiksvårigheter. Resultaten visar att aktiv undervisning ökar motivation och prestation. Autentiskt lärande kopplar matematik till verkliga situationer och förbättrar förståelsen. Kooperativt lärande förbättrar problemlösningsförmågan och inkludering av elever med olika kunskapsnivåer. Samundervisning ger ökade matematikresultat, men det finns diskussion kring dess generella effektivitet. Slutligen, visuellt stöd i undervisningen visar på ökad elevprestation och intresse genom användning av visuella verktyg i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie är att presentera hur användningen av läromedel i matematikundervisningen ser ut på lågstadiet samt i vilken utsträckning det finns faktorer som begränsar valet av läromedel i matematikundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Detta gjordes med en kvantitativ ansats där insamlingsmetoden var webbenkät. Lärare har idag en annan frihet än för trettio år sedan när de planerar sin undervisning, vilket i praktiken leder till att lärare väljer olika arbetssätt och läromedel i matematikundervisningen. Samtidigt motiverar lärarna dessa didaktiska val på olika sätt. Svenska elevers matematikkunskaper ligger under genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Samtidigt visar forskning att de svenska eleverna inte får den undervisning som de har rätt till i matematik och att matematikundervisningen är väldigt läroboksstyrd, vilket både har fördelar och nackdelar. De förutsätts att lärare kan göra professionella val när de ska välja läromedel till sin undervisning. Det är därför aktuellt att undersöka hur användningen av läromedel ser ut på lågstadiet samt lärarnas motiveringar till deras val av läromedel. Tidigare forskning har visat att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel. Utgångspunkten i denna studie var därför ramfaktorteorin, där vi undersöker i vilken utsträckning lärare upplever att olika faktorer begränsar deras val av läromedel i matematik.  I denna studie undersöktes lärarnas egna upplevelser av deras användning av läromedel, deras motiveringar och faktorer som begränsar deras val av läromedel i matematikundervisningen. Urvalet var ett slumpmässigt obundet urval, vilket innebär att alla verksamma F-3 lärare i Sverige har haft samma chans att komma med i studien. Resultatet visar att de flesta av lärarna planerar sin matematikundervisning utifrån en lärarhandledning och lärobok. De vanligaste motiveringarna till valet av läromedel var att läromedlet baseras på läroplanen följt av att läromedlet erbjuder olika svårighetsgrader. Ramfaktorerna är faktorer som begränsar lärares val av läromedel där de organisatoriska ramarna begränsar mest och de konstitutionella och fysiska begränsar i relativt låg utsträckning. De flesta lärarna i denna studie visar en positiv inställning till läroboken och alla utom en lärare använder läroboken regelbundet eller så gott som varje lektion i matematik. Det finns en trend att ju högre årskurs läraren arbetar i, desto mer används läroboken. Resultatet av denna studie stämmer överens med tidigare forskning och bekräftar att läroboken är det centrala läromedlet i matematik, dock i något högre utsträckning än tidigare forskning. Denna studie bekräftar även att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel i matematik.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om utomhuspedagogik i stadsmiljö inom ämnet biologi. Examensarbete undersöker hur verksamma F-3 lärare på tre stadsskolor i en mellanstor stad i västsverige upplever stadsmiljön och dess påverkan på implementering av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Det är en kvalitativ metod och informationen har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av den fenomenologiska teorin gjordes en innehållsanalys. Resultatet visade att stadsmiljön uppfattas både som en begränsning och möjligheter bland lärarna i studien. Långt avstånd till skogsområden upplevs som ett hinder på två av tre skolor när det kommer till undervisning av organismer och växter. Vid undervisning om kroppen och hälsan uppfattas stadsmiljön som en möjlighet bland samtliga informanter. Alla tre skolorna upplever att utomhuspedagogik i biologi är en konkret undervisningsmetod eftersom eleverna får möjlighet att skapa sina egna upplevelser av naturen. I resultatet framkommer det även hur lärarnas motivation och uppfattning kan påverka utomhuspedagogiken och platsens betydelse.

Föreliggande studie handlar om hur läroböcker kan bidra till utveckling av historiemedvetande. I studien definieras begreppet historiemedvetande som en medvetenhet om historicitet, det vill säga medvetenhet om att historia är skapat i tid och rum och därför är kontextberoende, vilket kan betraktas som det övergripande målet med all historieundervisning i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken potential läroböcker i historia för årskurs 1-3 har att utveckla elevers historiemedvetande. För att uppfylla detta syfte används frågeställningarna Hur syns olika narrativ i lärobokstexterna? och På vilket sätt inbjuder lärobokstexterna till reflektion om historicitet?. Studiens teoretiska utgångspunkter är historiedidaktik, historiemedvetande, historicitet och narrativ. Historiedidaktiken, som handlar om hur historia förmedlas och förstås, fungerar som ett övergripande tankesätt som genomsyrar hela studien. Historiemedvetande, historicitet och narrativ utgör de perspektiv genom vilka studiens resultat genereras. Studiens empiri utgörs av textstycken från läroböckerna Boken om SO, PULS SO-boken, PULS Historia Forntiden, Hitta historien och Nyfiken på historiens familjer. Dessa valdes genom ett målstyrt icke-sekventiellt urval. Vidare genomfördes analysen med en deduktiv ansats eftersom empirin analyserades utifrån ett förutbestämt ramverk. Detta ramverk togs fram genom en operationalisering av begreppen historicitet och narrativ, vilka i sin tur genererade två typer av narrativ som eftersöktes i läroböckerna. Studiens resultat visar att läroböckerna på egen hand har begränsad potential att utveckla elevers historiemedvetande då det finns få inslag som inbjuder till elevers reflektion om tillkomst och perspektiv i historiska narrativ. Tidigare forskning inom området både bekräftar och motsäger denna studies resultat. Från studiens resultat dras slutsatsen att läraren har en avgörande roll för om läroböcker ska kunna bidra till utvecklingen av historiemedvetande, då det är läraren som måste lyfta fram de begränsade inslag som kan bidra till detta.

I dagens skola är läsläxan vanligt förekommande och skickas hem veckovis till elever. Då läsläxor inte står skrivet i några styrdokument finns därmed inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till för skolor och lärare. Detta innebär i sin tur att det är upp till varje enskild lärare att utforma en läsläxa som är relevant för elevens kunskapsnivå och kopplad till skolans styrdokument. Litteraturstudien utgår från en systematisk forskningsöversikt över vetenskapliga artiklar som samlats in dels genom kedjesökning, dels genom sökord i databaser. Forskningen har därefter analyserats genom tematisk struktur. Resultatet visar att läsläxan främjar en likvärdig läsutveckling först när lärare arbetar med framgångsrika faktorer i form av stödstrukturer som innefattar respons och individualisering. För att läsläxan vidare ska främja en likvärdig läsutveckling behöver den också integreras i skolans undervisning. Resultatet visar även att lärare behöver besitta en medvetenhet om elevernas varierade hemförhållanden för att läsläxan ska generera en samverkan som gynnar den tidiga läsutvecklingen. Slutsatsen blir därför att läsläxan först genererar läsutveckling när lärare utformar den utifrån pedagogiska och didaktiska kunskaper som främjar läslust, motivation och likvärdighet i undervisningen.

Bakgrund: Att ha en positiv attityd till matematikämnet är något som mäts i stora undersökningar vilket också talar för att attityden till ämnet är viktig. Flertalet forskning har gjorts på elever i de högre årskurserna. Syfte: Utifrån ett lärarperspektiv söker denna studie ta del av vilken roll läraren har i att främja en positiv attityd hos elever i tidiga skolår och, lärares resonemang av elevers attityder till ämnet. Metod: För att nå syftet med studien valde jag att använda kvalitativ intervju som metod. Totalt har 5 lärare intervjuats och det insamlade materialet har transkriberats, bearbetats och analyserats.  Resultat: I studien framkom det att lärarna uttryckte sig att elever i lågstadiet upplevs ha en positiv attityd till ämnet och om inte så är elevernas attityder relativt formbara. Ett annat resultat i studien var att lärarna beskriver att faktorer som påverkar elevernas attityder kommer hemifrån, från föräldrar och syskon men också från lärarna själva. Det sista resultatet kopplat till frågeställningarna som framkom var att lärarna sade sig arbeta konkret och koppla ämnet till vardagsföreställningar som är nära eleverna för att utveckla en positiv attityd gentemot ämnet.

Syftet med studien var att undersöka lågstadielärares inställning till och erfarenhet av utomhusundervisning i naturvetenskap. Vidare undersöktes det även vilka motiv lärarna har för att inkludera eller exkludera sådan undervisning.   För att ta reda på detta utfördes semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare som alla undervisar i ämnet naturvetenskap. Intervjuerna ägde rum fysiskt, antingen på lärarnas skolor eller på Högskolan i Borås, där vi båda deltog i samtliga intervjuer för att få en klar bild över lärarnas förhållningssätt. Resultatet som går att uttolka utifrån lärarnas intervjusvar är att de gärna vill bedriva utomhusundervisning i naturvetenskap på grund av de didaktiska fördelar som finns av arbetssättet. Dessa är bland annat att arbetssättet är verklighetsbaserat, konkret, praktiskt samt möjliggör att eleverna får lära sig genom flera sinnen. Det i sin tur kan leda till ett ökat intresse för de naturvetenskapliga ämnena hos eleverna. Det beskrivs dock att det finns  olika faktorer som hindrar sådan undervisning såsom resursbrist, tidsbrist, dåliga väderförhållanden, risker, skolans placering samt lärarens egen och andras negativa inställning till utomhuspedagogik. Ytterligare ett resultat är att lärarna anser det vara lättare att bedriva undervisning utomhus i biologiämnet jämfört med kemi- och fysikämnena.