Skrivandet utgör ett betydelsefullt kommunikativt redskap, både i skolan och i samhället. Otillräckliga skriftspråksfärdigheter eller skrivsvårigheter kan därför innebära negativa konsekvenser för den enskilde individen. I forskningen belyses skriftspråkets komplexitet och utmaningar för elever i skrivsvårigheter samt betydelsen av att främjande metoder praktiseras i skriftspråksundervisningen. Forskning gällande skriftspråksundervisningsmetoder fokuserar emellertid på “goda skrivare”, vilket innebär att kunskapen om främjande metoder och arbetssätt för elever i skrivsvårigheter behöver ökas. Detta motiverade till denna studie, vars syfte var att undersöka lågstadielärares erfarenheter av att främja skriftspråksutveckling, i synnerhet för elever i skrivsvårigheter. För att uppnå syftet formulerades frågeställningar som innefattar lärarnas arbete med skriftspråkundervisning, de metoder och arbetssätt som lärarna upplever främjar skriftspråksutveckling samt de möjligheter och utmaningar lärarna upplever i skriftspråksundervisningen.  Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade, personliga intervjuer genomfördes. I studien deltog tio lågstadielärare som undervisade i årskurs 1-3 i kommunala grundskolor i samma kommun i Mellansverige. I syfte att synliggöra mönster och finna essensen i respondenternas erfarenheter av skriftspråksundervisning användes tematisk analys. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultaten av de tematiska analyserna går det att urskilja flera mönster. Respondenterna beskriver att elevernas känsla av delaktighet och meningsfullt skrivande är viktigt; att respondenterna arbetar med stödstrukturer och tillgänglig undervisning och att digitala verktyg har en betydande roll i skriftspråksundervisningen. Utmaningar som lyfts är brist på tid samt att kunna väcka motivation till skriftspråksutövande hos eleverna. Det framkommer av resultatet att respondenterna beskriver skriftspråkutövandet som interaktivt och att ingen ska lämnas ensam i sitt skrivande. I studiens diskussionsdel förs resonemang kring resultaten i förhållande till tidigare forskning och studiens teoretiska utgångpunkt samt förslag på vidare forskning. Studien avslutas med en konklusion.

Resultat från både PISA och PIRLS visar att svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har försämrats. År 2001 låg Sverige i topp bland de deltagande länderna. I den senaste mätningen som var gjord 2012 rankade sig Sverige totalt som 28 av 34 deltagande länder. Andreas Schleicher, chef för OECD utbildning och kompetens framhåller att Sverige måste enas om nationell utbildningsstrategi med tydligare prioriteringar och starkare ansvar för att kunna främja långsiktig kvalitet i skolan. Syftet med denna litteraturstudie har varit att få kunskaper om hur man kan arbeta med högläsning och vilka förmågor högläsning kan utveckla hos elever i grundskolans tidiga år. Frågeställningarna har besvarats genom en litteraturstudie där den utvalda litteraturen har granskats och analyserats. De databaser som har använts i studien är Summon, LIBRIS och DIVA. Vidare har manuella sökningar och sökningar på Skolverket genomförts. Resultatet visar att flertalet av de förmågor som finns i kursplanen i svenska (Lgr 2011:223-224) kan uppnås genom högläsning. / <p>svenska</p>

Stora internationella undersökningar som PISA och PIRLS har visat på sjunkande resultat gällande svenska elevers läsförståelse. Från statlig nivå har åtgärder inletts för att förbättra resultaten och Läslyftet är en av satsningarna. Läsförståelse har hamnat i blickpunkten främst de senaste åren och en mängd modeller har arbetats fram. Modellerna ska främja elevers läsförståelse genom olika strategier och flertalet har textsamtal som grundläggande utvecklingspunkt. Undersökningens syfte är att ta reda på hur lärare i årskurs F–3 använder samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse.  Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer genomförda med verksamma lärare i en mindre kommun i Mellansverige. Studien har tre undersökningsområden som berör dels hur lärare använder sig av textsamtal i undervisningen, dels hur lärare anser att textsamtal påverkar elevers läsförståelse men också om lärares utbildning och erfarenhet avspeglas i användandet av textsamtal. Frågorna utreds från ett sociokulturellt teoriperspektiv och teorin om hur habitus kan förklara erfarenheters påverkan av världsbilder, respondenternas åsikter och inställning av textsamtal står i fokus. Den har dessutom ett komparativt inslag då individers erfarenheters och utbildnings betydelse för val av undervisningsform undersöks. Studien visar att debatten om svensk skola har gjort avtryck inom forskning på språklig medvetenhet, läsförståelse och strategier som främjar läsförståelse. Den visar också att alla respondenter arbetar med någon modell eller strategi som har till syfte att främja elevers läsförståelse. Lärares inställning till textsamtal är övervägande positiv oavsett examensår. Habitus betydelse för individens agerande och uppfattning av samtal i relation till läsförståelse har betydelse, men elevers habitus visar sig påverka mer än lärarnas.

No description available.

I studien undersöker och syftar vi till att förstå hur två lärare, en i årskurs tre respektive en i årskurs sex, ställer frågor om en faktatext och vilka elevresponser detta resulterar i. För att kunna tolka elevernas responser antas ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande användes för att tolka vilket möte eleverna gör med texten i läsandet och samtalet om en faktatext. Studiens material består av videoinspelade observationer. Det videoinspelade materialet för årskurs tre är totalt 45 minuter, medan materialet för årskurs sex totalt är 60 minuter. Totalt deltog 32 elever och två lärare. Under observationerna iakttog vi hur lärarna ställde frågor om en utvald sakprosatext och vilken elevrespons lärarnas frågor resulterade i. Det insamlade materialet analyseras utifrån studiens analysverktyg, textrörlighetsmodellen. Resultatet visar att lärarna lägger mer fokus på faktatextens begrepp, än på dess innehåll och budskap. Det visar också att lärarna använder sig mer frekvent av stängda frågor istället för öppna frågor. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att lärares frågor påverkar hur elevernas resoner blir. Resultatet visar också att elevresponserna och frågorna skiljer sig åt i årskurserna eftersom lärarna väljer att lägga upp sina lektioner på olika sätt.

Denna konsumtionsuppsats är en systematiskt strukturerad litteraturstudie. Studien utgår från tre valda frågeställningar som vi besvarar genom analyser av litterärt material följt av en diskussion med avslutande slutsats. Det analyserade materialet innefattar svenska såväl som internationella studier. I dagens samhälle har i princip varje elev tillgång till sociala medier på ett eller annat sätt. Detta innebär att de på internet kan läsa om aktuella händelser, kontroversiella frågor och andra ämnen som kan komma att påverka elevernas synsätt på omvärlden. Hur tas detta in i undervisningen? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kontroversiella och aktuella frågor framställs i undervisningen på lågstadiet. Elever i låga åldrar bildar genom olika medier egna uppfattningar om sin omvärld och behöver därför ges stöd i skolan för att förstå hur samhället fungerar.

The aim of this thesis was to investigate the methods used by teachers and childrens&apos; libra­rians concerning their work with fiction at the junior school level. Based on a series of qualitative interviews and by compiling a list of short summaries of literature relevant to our thesis we wished to reflect on the manner in which the respondents see themselves in their teaching roles.We also wanted to discover what problems they had in their work and what visions they held for the future. The methods used by the teachers were mainly: reading- both aloud and individually, process-oriented writing, use of fiction in thematic studies and dramatization. The teachers&apos; aspirations for the future included a centrally situated school library and further education in children&apos;s literature. The teachers take the needs of their pupils as a starting point and build on these needs - using many years of literary teaching experience as a foundation.&quot;Booktalks&quot; for the children and intermediaries (teachers ...)and education in books and library systems are the childrens&apos; librarians main literaturepedagogic methods. To continue developing networks with &quot;important adults&quot; and working even closer with intermediaries are the librarians&apos; visions for the future. They also aspired for some education in pedagogics.

Utomhuspedagogik har haft störst genomslagskraft i matematiken. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur lärare och elever i förskoleklass och årskurs 1-3 upplever utomhusmatematik och vilken inverkan utomhusmatematik kan ha på elevers motivation. Detta har undersökts genom att samla in, analysera och granska vad tidigare forskning visar. Studierna som utgör resultatet har hämtats via UniSearch och ERIC samt genom manuell sökning. Resultatet av litteraturstudien visar på en positiv inställning hos både lärare och elever vad det gäller utomhusmatematik. Vidare visar studien att elevers motivation ökar tack vare denna undervisningsmetod.

Det har visat sig att när elever får möjlighet att resonera för sina lösningsförslag ökar deras förståelse. Forskning visar att grupparbete har god effekt i arbetet med problemlösningsuppgifter inom ämnet matematik, trots detta har grupparbete som arbetsform minskat. Ett grupparbete kan inte endast appliceras, utan ett samarbete måste också finnas för att det ska vara gynnsamt. Av den orsaken undersöker studien hur elever i årskurs 1 resonerar och samarbetar i grupp i arbetet med problemlösning i matematik. Avsaknaden av tidigare forskning som berör årskurs 1 elevers resonemang gör studien unik. Syftet med studien är att bidra till en större förståelse för hur elever i lägre åldrar samarbetar i grupp när de arbetar med problemlösningsuppgifter inom ämnet matematik. För att besvara frågeställningen: På vilket sätt använder sig elever av resonemangsförmågan i arbetet med problemlösningsuppgifter i grupp i årskurs 1? har fem grupper om fyra elever studerats. Studien har en kvalitativ ansats där olika gruppkonstellationer i årskurs 1 har observerats under fem tillfällen.  Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från fyra centrala begrepp; metanivå, objektnivå, effektiv och ineffektiv kommunikation med inspiration från Palmér och Van Bomméls (2016) analysverktyg. Det sociokulturella perspektivet har också varit en del av denna studie. Från resultatdelen framkom det att elever får större möjlighet att resonera i grupp än när de arbetar enskilt. Slutligen gav resultatet att laborativt material var ett effektivt hjälpmedel för att förstärka sitt resonemang och gav dessutom möjligheten att bygga vidare på resonemang. De didaktiska implikationerna denna studie medför är att problemlösningsarbete i grupp kräver utrymme i grundskolans tidigare år. Det möjliggör att elever får öva sin samarbets- och resonemangsförmåga från en tidig ålder. Studien synliggör hur elever använder resonemangsförmågan genom att analysera kommunikationen utifrån meta- och objektnivå. Lärdomar vi tar med oss från studien är att det är givande för elever att arbeta i grupp redan i årskurs ett, och få chansen att öva och utveckla samarbets- och resonemangsförmågan. Ett exempel på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur laborativa hjälpmedel bidrar när elever resonerar i grupp i arbetet med problemlösningsuppgifter i ämnet matematik.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskaperna i den individuella läsningens funktion i årskurs 1–3 samt de möjligheter och svårigheter momentet kan föra med sig. Empirin tar sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med verksamma lågstadielärare, för att studera deras åsikter och tankar kring enskild läsning. Studiens resultat påvisar ett centralt samband mellan betydelsen av olika läskomponenter, motivation och lärarens didaktiska medvetenhet. Med hänsyn till detta kan den individuella läsningens relevans ses som situationsbaserad. Dess funktion varierar beroende på syfte och omkringliggande faktorer, där läsutveckling sällan tycks stå i fokus. Studien utmynnar i en slutsats om att den enskilda läsningen, oavsett syfte och funktion, främst gynnar de elever som har kommit en bit i sin läsprogression.