Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit:   ·  lärarintervjuer ·  observationer ·  matematiktest ·  enkäter   Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används. Det praktiska material som används tränar enligt mig inte elevernas matematiska färdigheter i någon större utsträckning. I klass B är elevinflytandet något lägre och de praktiska inslagen i undervisningen är färre, och dessa syftar till att utveckla elevernas matematiska färdigheter.          Även markanta skillnader mellan klassernas matematikkunskaper visade sig, där klass B ligger före klass A. Dessa skillnader tror jag till stor del beror på skillnaderna i undervisningsmetoder.

Syftet med vår studie är att upptäcka vilka lösningsstrategier som elever i år två använder sig av vid tiotalsövergångar i addition och subtraktion och hur effektiva dessa är. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 15 elever från tre olika skolor. Eleverna fick lösa 20 uppgifter, tio inom addition och tio inom subtraktion, av ökande svårighetsgrad. Av dessa 20 är tolv uppgifter beräkningar över tiotalsgränser. Det är dessa tolv vi fokuserat på i vår studie. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi analyserat elevernas svar. Vid vår kategorisering av elevernas svar har vi använd oss av Ahlbergs (1992) och Ostads (1999) kategoriseringar av vanliga lösningsstrategier.Vid vår analys har vi funnit att, av de lösningsstrategier som eleverna använt sig av i vår studie, är omgestaltning av talen den mest effektiva. Vid denna strategi behöver få elever använda sig av hjälpmedel såsom fingrar, papper och penna eller konkret material. Däremot behöver många av eleverna som använder sig av lösningsstrategierna uppräkning på talsekvensen vid addition och minskningsstrategin vid subtraktion ta hjälp av konkret material vid de mer avancerade uppgifterna. Dessa strategier är därför mindre effektiva.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia. Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer. Samtliga läseböcker i studien innehåller en blandning av traditionella teman för läsinlärning, blandat med texter som speglar ett samhälle med för tiden nya värderingar och strukturer.

Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.

The purpose of this study has been to analyze and compare a Swedish textbook in mathematics with a Finnish textbook, to investigate how tasks connected to the field of algebra are presented in the textbooks. To carry out the analysis, I will assume Bernstein’s theoretical concepts classification, frames and sequencing, to be able to study if there is a difference in how the content and structure connected to the field of algebra, are presented in the textbooks. I have also used Rezat’s theoretical model of mathematic textbook use and the Frame factor theory, in order to also find out how the individual teachers are reasoning about the textbooks they have selected. On the basis of the information above, the following questions have been used in this study:  In what way is algebra presented in the compared textbooks? Are there any differences regarding the content and presentation of algebra in the Swedish textbook, compared to the Finnish textbook? How do the interviewed teachers’ reflect regarding the textbook they had selected? The study is based on a qualitative method such as a comparative analysis and three semi-structured interviews with class teachers. The result shows that the there are differences in how the field of algebra is presented in the textbooks. The Finnish textbooks consist of a larger amount of algebraic tasks and it also showed a higher progression in the tasks, compared with the Swedish textbooks. This may be one of the explanations why Finnish students perform better in mathematics. The conclusion of the study’s result also show that there are differences regarding the content in the textbooks and how it is presented, which makes it important for teachers to make a deliberate and conscious choice, when selecting teaching materials.

Demokratisk grund och elevinflytande är två centrala delar i dagens läroplan. Hur detta ska uppnås är dock inte något som preciseras och studien försöker därmed undersöka huruvida klassråd kan vara ett stöd i uppfyllandet av dessa två delar. Med fokus på årskurs 3 elever i lågstadiet, presenterar studien 137 elevers uppfattningar kring klassråd, som insamlats via en enkät. Resultatet av enkäten diskuteras sedan utifrån demokratibegreppet och elevinflytande. Eleverna som ingått i studien är fördelade på tre skolor i tre stycken olika kommuner. Syftet har delvis varit att jämföra skolorna för att se ifall skolornas olika bakgrund och arbetssätt gentemot klassråd påverkar elevernas uppfattning och inställning. Centralt för studien har varit att lyfta elevernas perspektiv på klassråd, för att kunna genomföra en diskussion gällande dess lämplighet som formell arena för demokratiutövning och elevinflytande. Resultatet av den genomförda enkäten visade att generellt sett upplevde alla de medverkande eleverna att klassråd är viktiga, då det ger dem ett forum där de kan uttrycka sina åsikter och påverka skolan.

InledningS peciallärare och specialpedagoger axlar en viktig roll för de elever som har svårigheter i bland annat matematik.  För att förstå hur dessa arbetar och finna framgångsrika metoder följer här en undersökning som berör deras arbetssätt, metoder och perspektiv i matematikundervisningen av elever i årskurserna F-3. Syfte Syftet är att förstå vilka arbetssätt och metoder som speciallärare och specialpedagoger använder i matematikundervisningen för elever i årskurs F-3, samt hur de förhåller sig till det relationella- respektive kategoriska perspektivet. Metod Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt vid intensivperioder, variation, hjälpmedel, konkret material samt laborativ undervisning. Majoriteten önskar mer insyn i den ordinarie undervisningen samt mer tid till samarbete med klasslärare och organisation. Resultat visar även att majoriteten av informanternas arbete är genomsyrat av ett relationellt perspektiv.

Syftet med studien är att analysera och jämföra könsnormer i berättande texter skrivna av flickor respektive pojkar i årskurs 2. Vi undersöker hur fördelningen mellan karaktärer av kvinnligt och manligt kön ser ut i flickors och pojkars texter. Vidare studeras hur flickor och pojkar beskriver karaktärer samt vilka aktiviteter och teman som de inkluderar i sina texter. Elevtexterna som analyseras är hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, vilket genomfördes vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. I vår studie analyseras texterna genom en kvalitativ textanalysmetod med kvantitativa inslag. Till hjälp används ett analysverktyg som innefattar att ställa frågor till materialet, vilka syftar till att besvara studiens frågeställningar.   Studiens resultat visar att flickor skriver om 43 % kvinnliga och 40 % manliga karaktärer medan pojkars berättelser innefattar 7 % respektive 75 %. Flickor och pojkar inkluderar 17 % respektive 18 % karaktärer med odefinierbart kön. Det innebär att eleverna inkluderar flest karaktärer av sitt eget kön och att fördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer är mycket mer jämn i flickors texter. Angående karaktärsbeskrivningar skildrar flickor både sina kvinnliga och manliga karaktärer med ord som rädd, glad och snäll och de manliga karaktärerna beskrivs även med hjälp av färger. Pojkar som textskapare använder ord som glad, orolig och snäll när de beskriver kvinnliga karaktärer och tillskriver de manliga som glada, hungriga och utifrån vad de tycker om. Det här visar att både flickor och pojkar beskriver sina karaktärer i huvudsak utifrån känslor, oavsett könstillhörighet. Studien visar att flickor skriver om aktiviteter som att äta och dricka, leka och umgås med vänner samt inkluderar teman som vänskap, vardagssysslor, djur och fantasi. I pojkarnas texter återfinns aktiviteter som, att utföra eller titta på en sport, göra illa sig, äta och dricka samt skada andra samt teman så som våld och brott, vardagssysslor, sport och resor är vanligt förekommande. Resultaten visar med andra ord att både flickor och pojkar skriver om sådant som barn kan relatera till, men att flickor inkluderar mer fantasi medan pojkars texter skildrar sådant som sker på ett samhälleligt plan.   Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att det finns en norm bland flickorna i studien att inkludera både kvinnliga och manliga karaktärer i sina berättelser med en jämn fördelning könen emellan medan pojkarna inte behöver inkludera kvinnliga karaktärer i lika stor utsträckning. Därefter kan konstateras att flickorna och pojkarna inte skiljer på vad som anses kvinnligt eller manligt vid karaktärsbeskrivning. Slutligen kan sägas att de aktiviteter och teman som flickorna respektive pojkarna skriver om både är könsneutrala och kopplade till vardera kön.

Inledning Specialläraren har en viktig roll i att stötta elever med bland annat läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på hur dessa arbetar följer här en studie omspeciallärarens arbetssätt och metoder i svenskundervisning för elever i förskoleklass och lågstadiet. Syfte Syftet är att undersöka vilka arbetssätt och metoder som speciallärare använder i deras svenskundervisning för elever i årskurs F-3. Metod Kvalitativ intervju. Resultat Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt vid att skapa goda relationer medeleverna och att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar. De involverar sina elever i deras eget lärande genom att synliggöra framsteg för dem och göra dem delaktiga i beslut om sin undervisning. Vidare visar resultatet att speciallärarna i denna studie även vistas ute i klassrummen som extraresurser.

The purpose of this study is to investigate how teachers define ICT and i which ways they implement ICT in their teaching. A further purpose is to investigate which factors that affect the possibility to implement ICT in the classroom. To be able to investigate these subjets I prepared following questions:   In which ways does the teachers implement ICT while they are teaching swedish?   How does the teachers define the term ICT?   Which factors affect the possibility to impement ICT in the classrom while teaching swedish?   The theoretical framework of the study is based on different ways on implement ICT in the classroom and a definition of the the term ICT. A further theoretical view is presented as framefactors that has an impact on possibilitys of teaching. The study is based on a qualitative method witch both interviews and observations. The study shows a variation of results. Accordnig to the informants the meaning of ICT is everytime you use technology while they are teaching. The study also shows that teachers implement ICT in various ways. They use an interactive whritingboard or projector as a complement during presentations, they use ipads as a whriting device. They also use ICT in other ways such as doing different quizzes using a program called kahoot and as a helping device in the pupils reading process. The study also shows that there is many different factors that affect the possibility to implement ICT in the classroom. Time and the variations of rescources are both factors that has an impact on the uce of ICT in the classroom. Another factor that affected the use is school culture and the ICT konowledge of the individual teacher.