Lärares högläsning är betydelsefull i den grundläggande läsundervisningen och används mycket i de tidiga skolåren. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka lärares erfarenheter och tankar om högläsning samt hur lärare arbetar med högläsning i sina klassrum. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i lågstadiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärares högläsning är ett frekvent inslag i skolvardagen och högläsning kan ske i någon form i samtliga skolämnen. Lärarna i denna studie har olika syften med sin högläsning, de två främsta är lärandesyfte och avslappningssyfte. Vidare framkom det genom analysen att läraren och hens modellering har en betydande roll i högläsningen, lärarna menade att de har möjlighet att påverka elevernas läsförståelse, ordförråd och deras motivation att vilja delta i högläsningen. Resultatet visade även att fördelarna med lärares högläsning är många och studiens deltagare beskrev inga nackdelar.

Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen. De frågeställningar som använts i studien är: Hur individanpassar lärare undervisningen? Samt vilka hinder ser lärare för att kunna individanpassa undervisningen? Det sociokulturella perspektivet används för att analysera resultatet. Urvalet bestod av fem lärare från två olika skolor. Kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för att få fram resultatet. Resultatet visar att lärarna i stor utsträckning planerar och förbereder för en undervisning som möjliggör att eleverna kan delta och utmanas efter sina förutsättningar och behov. Goda relationer lyfts fram som en förutsättning för individanpassad undervisning. Vidare framgår grupparbeten, varierade arbetsmetoder, nivåanpassat läromedel samt digitala verktyg som framgångsrika strategier och hjälpmedel i arbetet med att att individanpassa undervisningen. Resultatet visar även en gemensam syn på att det finns hinder i genomförandet. Det framgår att oförutsedda händelser ständigt sker och att eleverna som grupp prioriteras. Andra hinder som framgår i resultatet är brist på tid samt för få resurser till stora klasser. Slutsaten som kan dras från studien är att det är svårt som lärare att hinna med att individanpassa på ett tillfredsställande sätt. Det finns alltid mer att göra. En viktig del är att se samspel och gruppen som betydelsefull och utgå ifrån de möjligheter som finns.

Syftet med denna studie var att undersöka hur låg- och mellanstadielärare hanterar övergången mellan 3:e och 4:e klass. Studien har undersökt hur samverkan mellan låg- och mellanstadielärare fungerar, vilket tillvägagångssätt och styrdokument som används vid övergången och vilket informationsutbyte som görs mellan den överlämnande och den mottagande läraren. Studien har även undersökt om tillvägagångssättet skiljer sig mellan skolor beroende på storlek. I studien har elva verksamma lärare intervjuats på låg- och mellanstadiet. Dessa hade valts ut utifrån att lärare representerade skolor från klassificeringen liten- mellan- och stor skola. Svaren från intervjuerna har sedan tolkats utifrån både en utvecklingsekologisk modell och en samverkansmodell och resultaten ha kategoriserats utifrån studiens forskningsfrågor. För att undersöka vilka styrdokument som används, hur lärarna på de olika skolorna går till väga och hur detta tillvägagångssätt kan skilja sig beroende på skolans storlek har den utvecklingsekologiska modellen (Bronfenbrenner & Morris 2006) använts. Intervjuundersökningen visar att det saknas ett regionalt styrdokument som beskriver hur övergången ska gå till och vilket informationsutbyte som ska delges. Om det fanns ett styrdokument att gå efter, gällande övergången, var det rektor ihop med elevhälsoteamet på den intervjuade skolan som hade skapat dessa. Dock svarade majoriteten av de intervjuade att ett styrdokument saknades men att det varit önskvärt. Respondenterna svarade att det var lärarna, antingen endast den överlämnande eller den överlämnande tillsammans med den mottagande, som bestämde innehållet för övergångens informationsöverlämning.  I denna studie framgår att tillvägagångssättet för övergången skiljer sig åt mellan skolorna men samtliga använder aktiviteten skolbytardag för att förbereda eleverna och mottagande lärare på övergången till mellanstadiet, vilket ses viktigt och centralt från respondenternas svar. Alla respondenter, utom en, framhåller att informationsutbyte om eleverna sker både skriftligt och muntligt och skiljer sig inte åt beroende på skolans storlek.  Samverkan mellan låg- och mellanstadielärare på skolorna skiljer sig åt. Studien kunde utifrån Granströms samverkansmodell urskilja olika mönster hos skolorna. De små skolorna präglas av en kompanjonsmodell gällande samverkan mellan låg- och mellanstadielärare som kännetecknas av en transparens och tätt samarbete mot ett gemensamt mål. De mellanstora- och stora skolorna visar, efter sammanställning från respondenterna från dessa skolor, att deras samverkan präglas av en konsiderationsmodell. I denna modell finns en samverkan mellan lärarna men det krävs mer för att nå kompanjonsmodellen som samverkansmodell. I stället sköter man sig själv och sin elevklass samt att åldersintegreringen har en påverkan där de äldre präglas av en tradition medan de nya i arbetslaget får stå åt sidan.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar samt verbala och icke verbala strategier lärarna säger att de gör och använder i undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden, samt vad lärare säger att de gör för att inkludera dessa elever. Studien är kvalitativ med intervju som metod. Sex lågstadielärare intervjuades för att ta reda på vilka anpassningar, verbala och icke verbala strategier samt inkluderingar de säger att de gör i sin undervisning för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Lärarnas svar sorterades i olika teman som var kopplade till studiens syfte och forskningsfrågor. Därefter analyserades svaren i relation till tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten behaviorismen.    Resultatet visade att alla lärare säger att de arbetar inkluderande i sin undervisning och alla lärare säger att de är måna om att anpassa undervisningen efter alla elevers olika behov och förutsättningar. Vidare framgår det att de använder sig av olika metoder för att anpassa undervisningen. Några av de anpassningar som nämndes var uttänkt placering, användning av grupprum, pauser samt anpassning av uppgifter. När det kommer till de verbala strategierna framkom det att detta var något som alla lärare sade att de använde sig av i undervisningen. Verbal uppmuntran, goda relationer till både elever och föräldrar, verbal tillsägning, signalord samt lågaffektivt bemötande var de verbala strategier som lärarna berättade att de använde sig av i undervisningen. Bland de icke verbala strategierna var tecken och blickar en strategi som användes på olika sätt av lärarna. Att lägga en hand på elevens axel och ignorera oönskat beteende var även det icke verbala strategier som användes av lärarna.     Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att lärarna i studien anpassar och inkluderar undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Om än på olika sätt. Likaså använder lärarna olika verbala och icke verbala strategier för att påverka elevernas beteenden i undervisningen.

No description available.

Syftet med denna studie var att få syn på hur de olika könen framställs i den populära högläsningsboken Musse och Helium (Brinck, 2018). Studien utgick från dessa frågeställningar: Hur framställs den manliga respektive kvinnliga huvudkaraktären ur text i boken Musse och Helium?, Hur framställs de manliga respektive de kvinnliga karaktärerna i illustrationerna i boken Musse och Helium?, samt Vilka normer om kön konstrueras?.   Vi tittade på hur karaktärerna framställdes i text och bild och vilka egenskaper och attribut de hade. För att utföra analysen så valde vi den kritiska diskursanalysen som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Analysmetoden hade tre nivåer som vi utgick från i analysen. Vi använde utdrag ur boken som fångade karaktärernas egenskaper och jämförde dessa med Nikolajevas motsatsschema. Resultatet visade att boken är könsstereotyp, både vad gäller karaktärernas attribut och egenskaper. Resultatet visade även att den manliga huvudkaraktären har fler kvinnliga egenskaper än manliga, vilket kan indikera att genusordningen är omvänd eftersom den manliga karaktären glider över mot det kvinnliga och inte tvärtom som brukar vara fallet.       Nyckelord: Genus, Könsnormer, Diskursanalys, Barnlitteratur.

Då sexualundervisningen i Sverige länge varit bristfällig inför Skolverket ett nytt kunskapsområde i läroplanens värdegrund. I tidigare forskning framkommer det att sexualundervisningen skiljer sig åt beroende på den enskilda lärarens förutsättningar, och att många lärare upplever en osäkerhet över ämnesinnehållet och hur det bör behandlas i undervisningen. Därför vill den här studien genom semistrukturerade intervjuer undersöka sex lågstadielärares uppfattningar om sexualundervisning och det nya kunskapsområdet i Lgr 22: Sexualitet, samtycke och relationer. Förståelsen för vad det innebär att vara en lärare kan ses som en effekt av samhällets och individens värderingar, dessa värderingar och de samspelar formar en lärares professionella identitet. Genom en narrativ analys undersöks hur individuella och kontextuella förutsättningar kan påverka hur lågstadielärare tolkar att kunskapsområdet kan integreras i lågstadiet. Studiens slutsats är att den sexualundervisning som bedrivs idag påverkas av den enskilda läraren, och trots att ett nytt kunskapsområde har formulerats kvarstår en osäkerhet hos lärarna kring hur undervisningen om Sexualitet, samtycke och relationer bör bedrivas. Det framkommer att sexualundervisning inte är en självklar del av en lågstadielärares professionella identitet, och de sex lågstadielärarna efterfrågar tydligare riktlinjer för hur de bör hantera undervisningen. Kunskapsområdet har bortprioriterats i implementeringsarbetet och ingen av lärarna uppgav att de vet hur implementeringsarbetet kommer att se ut framöver. Studien visar att det finns oklarheter kring vem som bär det yttersta ansvaret för att lågstadielärare ska få de kunskaper och verktyg som behövs för att integrera Sexualitet, samtycke och relationer, som en del av det värdegrundsarbete som ska genomsyra undervisningen från och med införandet av Lgr 22.

Högläsning i en klassrumspraktik innebär att elever gemensamt tar del av berättelser och möter karaktärer som kan medföra nya perspektiv och identifikations möjligheter.  I de inledande delarna i Lgr22, den svenska läroplanen går det att läsa att skolan ska gestalta och förmedla värden som alla människors lika värde. Vad böcker som lärare läser högt förmedlar är således ytterst relevant. Denna studie ämnar undersöka maktrelationer mellan karaktärer och representation av mångfald i böcker som ofta används för att läsa högt ur av lärare i årskurs 1-3. Detta görs genom en kvalitativ och kvantitativ textanalys utifrån ett critical literacy-perspektiv där analysscheman har använts för att synliggöra maktrelationer och mångfaldens förekomst och representation i böckerna. Syftet med studien är att synliggöra vilka maktrelationer och vilken mångfald som eleverna möter i denna studies empiriska material. Studiens resultat visar att majoriteten av de karaktärer som utövar makt beskrivs med manligt pronomen. De maktrelationerna som dominerar är mellan huvudkaraktärer och bikaraktärer där huvudkaraktärerna innehar makt genom motstånd och samarbete. Bikaraktärer besitter främst makt genom dominans och maskopi. Resultatet visar även att texten i de böcker som analyserats innehåller en ytterst oansenlig förekomst av mångfald. Analysen av denna studies resultat indikerar att lärare bör vara medvetna om vilka värden dessa böcker förmedlar och diskutera dessa värden med elever. Critical literacy innebär att läsa kritiskt och att lära sig att synliggöra normer och värderingar som förmedlas i texter.

Matematikläxorna delas ofta ut trots att det inte står i läroplanen. Lärare får själva välja om de ska dela ut läxor eller inte och vilken typ av matematikläxa de ska dela ut. Det finns många anledningar till att dela ut matematikläxor och att inte dela ut matematikläxor. Lärarna ser olika på syftet till att matematikläxor delas ut och många ser det som att läxorna delas ut av tradition. Vårt syfte med studien är att se huruvida läxor delas ut i ett didaktiskt syfte och om lärares ålder har något samband med användandet av matematikläxor. Vår studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning där lärare från olika skolor kunnat svara. Vår slutsats är att majoriteten av lärare delar ut matematikläxor och att den vanligaste matematikläxan är repetitionsläxan. Vi uppmärksammade också att hälften av lärarna anser att matematikläxor delas ut av tradition.

Idag existerar spridda och motstridiga uppfattningar om grammatik ska inkluderas eller exkluderas ur den tidiga engelskundervisningen, däremot är det brist på forskning som undersöker detta i relation till elever i lågstadieåldern. Ur detta forskningsgap uppkom idén till studien. Studiens syfte var att undersöka grammatikens roll i engelskundervisningen i årskurserna 1-3. Det gjordes genom att undersöka vilka uppfattningar om finns hos lågstadielärare om grammatik i den tidiga engelskundervisningen och hur de arbetar med grammatik på lågstadiet, om de gör det. För att samla in empiri kombinerades en enkätundersökning med uppföljande intervjuer. Tjugoåtta lågstadielärare svarade på enkäten och tre av dem deltog i uppföljande intervjuer. I resultatet uppkom uppfattningar som både speglade att grammatik ska inkluderas- och exkluderas ur engelskundervisningen i årskurserna 1-3 varav majoriteten av lärarna ansåg att grammatik ska uppmärksammas vid vissa tillfällen. Undersökningen visade även att alla lärare, på olika sätt, uppmärksammande- eller undervisade grammatik i den tidiga engelskundervisningen. Studiens huvudsakliga slutsats är att en implicit grammatikundervisning dominerar i lågstadiets engelskundervisning.