Idag existerar spridda och motstridiga uppfattningar om grammatik ska inkluderas eller exkluderas ur den tidiga engelskundervisningen, däremot är det brist på forskning som undersöker detta i relation till elever i lågstadieåldern. Ur detta forskningsgap uppkom idén till studien. Studiens syfte var att undersöka grammatikens roll i engelskundervisningen i årskurserna 1-3. Det gjordes genom att undersöka vilka uppfattningar om finns hos lågstadielärare om grammatik i den tidiga engelskundervisningen och hur de arbetar med grammatik på lågstadiet, om de gör det. För att samla in empiri kombinerades en enkätundersökning med uppföljande intervjuer. Tjugoåtta lågstadielärare svarade på enkäten och tre av dem deltog i uppföljande intervjuer. I resultatet uppkom uppfattningar som både speglade att grammatik ska inkluderas- och exkluderas ur engelskundervisningen i årskurserna 1-3 varav majoriteten av lärarna ansåg att grammatik ska uppmärksammas vid vissa tillfällen. Undersökningen visade även att alla lärare, på olika sätt, uppmärksammande- eller undervisade grammatik i den tidiga engelskundervisningen. Studiens huvudsakliga slutsats är att en implicit grammatikundervisning dominerar i lågstadiets engelskundervisning.

Denna studie tar ansats från fenomenologin och granskar utmaningarna kring kooperativt lärande i matematikundervisningen som dem upplevs av verksamma lågstadielärare. Syftet var således att skapa en djupare inblick i vilka utmaningar som kan uppstå samt utifrån lärares svar presentera möjliga lösningar. Detta för att samtliga som är intresserade av kooperativt lärande kan komma till att implementera arbetsmetoden i sin matematikundervisning. För att kunna besvara frågeställningarna i studien användes semi-strukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare som alla undervisar i matematik. Samtliga har olika erfarenheter om att arbeta med kooperativt lärande i matematikundervisningen. Grunden till studiens resultat och analys är baserade på lärarnas svar. I slutsatsen som dras utifrån resultatet framkom det att utmaningarna som lärare upplever är bland annat avsaknad av praktisk kunskap om arbetsmetoden, gruppförberedelserna, elever som befinner sig i svårigheter samt individuell bedömning vid grupparbeten. Förslag på ösningar som framkom är bland annat kontinuerlig fortbildning i kooperativt lärande för personalen, stöttning från lärarens sida i form av genomtänkta gruppindelningar och matematikuppgifter. Vidare lyfts värdegrundsarbete som en möjlig lösning vid förberedelse av elevgruppen och individuella uppgifter som komplettering i bedömningsprocessen.

I denna kunskapsöversikt strävar vi efter att förstå formativ bedömnings påverkan i matematikundervisning med fokus på lågstadiet. Med andra ord samband mellan applicering av formativ bedömning i undervisning och vad det ger för resultat. Vad finns det för forskning på ämnet och hur ser lärare respektive elever på formativ bedömning? Syfte med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vilka effekter den formativa bedömningen har i matematikundervisningen för elever i låg- och mellanstadiet. För att undersöka vår forskningsfråga har vi kartlagt åtta vetenskapliga artiklar med fokus på formativ bedömning i matematikundervisning. Utifrån vår forskningsfråga formulerades tre frågor i en frågeställning: Vilka positiva och negativa effekter har formativ bedömning i matematikutvecklingen? Hur påverkar formativ bedömning motivationen för elevers lärande? Vilka problem och möjligheter finns i implementeringen av formativ bedömning? Utifrån dessa frågor vill vi fördjupa oss inom ämnet och använda den kunskapen vid jämförelse och analys av artiklarna. För att undersöka sina syfte har artiklar använt olika metoder i sina studier. De metoder som framgick i artiklar var observationer, intervjuer, enkäter och dokumentanalys av styrdokument och olika nationella prov. Många olika likheter och skillnader visades i resultatet. Likheter i form utav lärares syn på formativ bedömning men även inslag av skillnader beroende av vart studierna utfördes. Det blir klart att läroplaner i olika länder står i konflikt med formativ bedömning i ett tidsperspektiv. Detta sagt en diskussion om lärarrollen blir aktuell med frågan vad lärare bör ägna sin tid åt i arbetet. Överlag är de flesta lärare medvetna om vad formativ bedömning är och ungefär vad det innebär, men brist på kunskap hur de applicerar det i sitt yrkesutövande är mer påtagligt. Sammanfattningsvis kan den formativa bedömningen utifrån kunskapsöversikten av artiklarna förklaras som en metod för att få eleverna i rätt riktning i sitt lärande, samt engagera dem i det. Formativ bedömning i form av återkoppling, vägledning och målsättning kom att underlätta för elever i matematikundervisningen.

Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat vilket gör att skolan måste utvecklas i takt med samhället. Därför blir det intressant för oss som blivande lärare att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning. Lärplattan är det digitala verktyg som domineras i lågstadiet och därför är det detta digitala verktyg som är fokus i detta examensarbete. Syftet blir då att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. Det teoretiska ramverk i detta examensarbete är Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell som kategoriserar in aktiviteter i undervisningen med hjälp av digitala verktyg i fyra olika steg. Data insamlas i form av intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Resultatet utifrån intervjuerna visade att lärarna oftast arbetar med lärplattan i matematikundervisningen på ett sätt som gör att de matematiska aktiviteterna för det mesta uppnår steg två i SAMR-modellen, det sker en förbättring.

I dagens moderna samhälle är teknik centralt, dock omtalas ofta teknik som ett manligt område. Om genusstereotyper förekommer i skolans teknikundervisning riskerar eleverna bli begränsade i det tekniska sammanhang de växer upp i. Syftet med studien var att belysa det tekniska sammanhang som skapas av lärares teknikundervisning, elevers möte med teknik i skönlitteratur och bibliotekariers möjlighet att påverka dessa. Följande frågeställningar ställdes i studien: -Vilka förekomster av teknik och genusstereotyper återfinns i lätt att läsa-böcker? -Vilka föreställningar kring teknik och genusstereotyper har lärare och bibliotekarier? -Hur resonerar lärare och bibliotekarier kring teknikämnet och skönlitteratur och kombinationen av dessa? Genom Mitchams definition av teknik analyserades skönlitterära böcker skrivna för nybörjarläsare, och en tematisk analys genomfördes av intervjuer av lärare och bibliotekarier. Analysen visade att det förekom genusstereotyper kring teknik i lätt att läsa-böcker och att det fanns normkritiska böcker med tekniskt innehåll. Analysen av intervjuerna visade bland annat att lärare inte använde skönlitteratur i teknikundervisningen på grund av tidsbrist men att bibliotekarier gärna skulle hjälpa lärare hitta dessa böcker. Studiens resultat visade en ökande medvetenhet om att fler böcker behövs som inte behandlar teknik genusstereotypt. Studiens slutsats visade att tekniska genusstereotyper som förekommer i lätt att läsa-böcker riskerar stå oemotsagda och möjligheterna som finns med normkritiska böcker med tekniskt innehåll går förlorade när lärare inte hinner efterfråga bibliotekariernas kunskap.

I denna studie undersöktes i vilken utsträckning uppgifter som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga förekom i matematikläroboksserierna Mondo och Favorit matematik. Läroboksserierna omfattar totalt åtta böcker för årskurs 1 och årskurs 3. Utöver detta gjordes en jämförelse mellan läroboksserierna för att synliggöra likheter och skillnader. Studien bygger på en syn på matematikinlärning som utgörs av utveckling av olika förmågor, varav en är problemlösningsförmåga. Tillsammans bildar förmågorna matematisk kompetens – ett bemästrande av matematik. Studien utgår främst från Niss och Højgaard (2019), Kilpatrick (2001) samt den svenska läroplanen (Skolverket, 2011) med kommentarmaterial (Skolverket, 2017), där matematisk kompetens och förmågor spelar en väsentlig roll. Utifrån dessa skapades ett analysverktyg som användes för att lokalisera hur stor andel sidor i läroböckerna som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga och de delar förmågan utgörs av. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de olika läroboksserierna gällande i vilken utsträckning uppgifter som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga förekommer. Läroboksserien Mondo innehåller en betydande större andel sidor som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga och har, med vissa undantag, en större andel sidor som möjliggör utveckling av de olika delarna av problemlösningsförmåga. Då tidigare forskning visat att undervisning i matematik påverkas av den lärobok som används, innebär resultatet av denna studie att val av lärobok kan få konsekvenser för elevernas möjlighet att utveckla problemlösningsförmåga.

Följande studie syftar till att undersöka inkludering av livsåskådningar, religioner och traditioner i SO-undervisningen på lågstadiet. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med fem verksamma lärare i SO i årskurs 1–3 ligger till grund för resultatet. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som behandlade inkludering, interkulturalitet samt interkulturell religionsdidaktik.Studiens resultat visar att det föreligger ett flertal avgörande faktorer vid lärarens val av de livsåskådningar, religioner och traditioner som ges utrymme i undervisningen. Det framgår av resultatet att läroplanen, elevgruppen samt elevernas intresse och erfarenheter tillsammans är avgörande för vilka livsåskådningar, religioner och traditioner lärare ger utrymme för i SO-undervisningen. Studien visar även att de möjligheter och didaktiska utmaningar som inkludering av olika livsåskådningar, religioner och traditioner medför, varierar beroende på den elevgrupp som undervisas. En del av de möjligheter som framhålls är att undervisningen tenderar att bli mer nyanserad när inkludering sker. Dessutom menar lärarna att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att variationer av livsåskådningar, religioner traditioner existerar. Lärarna menar även att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att alla inom en livsåskådning, religion eller tradition inte uppfattar eller utövar den på samma sätt. De didaktiska utmaningar som lärarna framhåller är bland annat en rädsla för stereotypisering av religioner eftersom läroböckerna tenderar att endast beröra ett synsätt av religionen.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att sammanställa forskningsresultat och vetenskapligt granskade artiklar kring högläsning. Detta för att få en fördjupad kunskap inom läraryrket, eftersom vi anser att högläsning inte har en central roll i undervisningen.Frågeställningen för kunskapsöversikten lyder: Vilka faktorer kan genom högläsning bidra till språkutveckling? Genom en sammanställning av tio källor besvarar vi vår frågeställning. Källorna är framtagna efter en systematisk sökning i vetenskapliga databaser både nationellt och internationellt. Resultatet är strukturerat enligt fyra teman: ”Vikten av interaktiv högläsning genom läsargemenskap”, ”Den modellerande och stöttande lärarens betydelse för en språkutvecklande högläsning”, ”Vikten av relevanta och genomtänkta bokval samt tematiseringar” och ”Tiden som betydande faktor för en språkutvecklande högläsning”. Dessa teman är alla bidragande till språkutveckling men resultatet visar framför allt att interaktiv högläsning är viktigt. Slutsatsen är att den interaktiva högläsningen genomsyrar samtliga positiva studieresultat. Lärarens roll ihögläsningen är av stor vikt för elevers utveckling. Det är upp till lärare att i undervisningen använda stödstrukturer samt rätt val av arbetssätt för att högläsning ska bli gynnsamt för elevers språkutveckling.

Under vår utbildning har vi sett hur viktigt det är med formativ bedömning i NO-undervisningen för att kunna anpassa undervisningen efter var eleverna befinner sig och vart de ska. Målet med den här kunskapsöversikt var därför att ta reda på vilken effekt formativ bedömning har på elevers kunskapsutveckling i NO-ämnena i lågstadiet, varför den har det samt hur lärare kan påverka kvalitén av den formativa bedömningen. För att kunna undersöka dessa frågeställningar valdes 16 vetenskapliga artiklar som behandlar dessa teman ut genom systematiska sökningar i databaserna ERC och ERIC. Dessa artiklar analyserades och jämfördes sedan. Resultatet visade att formativ bedömning har en positiv effekt på elevers kunskapsutveckling då den stöttar theory building och utveckling av konceptuell förståelse och för att den bidrar till en individualisering och anpassning av undervisningen till elevers behov och förutsättningar. Resultatet visade även att en bättre kvalitet av den formativa bedömningen kan bidra till ökad kunskapsutveckling. Kvalitén kan höjas av läraren genom att planera den formativa bedömningen, genom ökad ämneskunskap samt om läraren får utbildning om och stöd i processen med den formativa bedömningen.

The purpose of this qualitative study is to show the relationships between mathematics and programming and to investigate what opportunities experienced teachers perceive with programming within the subject of mathematics. We have collected empirical material to achieve the aim by interviewing four experienced and qualified teachers in mathematics and programming. The empirical data was analyzed using the TPACK framework. The result showed that the teachers see several connections between programming and mathematics, where algebra including patterns and step-by-step instructions is the most distinctive. One conclusion is that a multimodal teaching gives the teacher opportunities to let the students consolidate both programming and mathematics skills in a fundamental way.