Engelska har påverkat det svenska språket sedan 1200-talet och har med tiden fått en större del i både det svenska samhället och skolväsendet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser påverkar deras beslut att börja med engelskundervisning i årskurs 1 och hur de genomför denna undervisning. Genom semistrukturerade intervjuer, där frågorna har sin utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori, har lärare själva fått beskriva och reflektera över engelskundervisningen och sin roll i klassrummet, och detta analyserades sedan utifrån teman. Resultatet visar på att de faktorer lärare beskriver påverkar beslutet gällande engelskundervisning i årskurs 1 är timplanen, mer tid till att tillägna sig engelska och att barn har lättare för att lära sig språk. Det visar också på att den här tidiga undervisningen genomförs med fokus på repetition, enkla ord och fraser, och kreativa inslag som ramsor och sånger.

Syftet med studien är undersöka synsätt på lek bland lärare i förskoleklass och i lågstadiet, särskilt vad som gäller deras syn på leken som en del av lärandet. Syftet är även att undersöka hur leken används i undervisningen för att främja läs- och skrivförmågan (literacy) samt vilka skillnader det finns i hur leken används i olika årskurser. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur ser lärarna på lek och på lek som ett pedagogiskt redskap? Hur används lek i undervisningssammanhang och skiljer sig användandet mellan de olika årskurserna F-2? Hur ofta och på vilket sätt används leken för att stödja elevers läs- och skrivutveckling? Studien är genomförd med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna i studien utgörs av elva behöriga lärare. Det insamlade materialet har undersökts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare ser leken som viktig för elevers lärande men har svårt att få in leken i undervisningen. Samtliga lärare försöker använda ett lustfullt och lekfullt lärande. Användandet av lek skiljer sig från förskoleklass och årskurs 1–2.

Forskning visar att vägledning behöver ske mer systematiskt och under en längre period för att elever ska kunna utveckla valkompetens. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och studie- och yrkesvägledares upplevelser av hur vid vägledning integreras i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och hur detta kan påverka elevers utvecklande av valkompetens. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Hur integrerar lärare och studie- och yrkesvägledare vid vägledning i låg- och mellanstadiet? Och hur upplever lärare och studie-och yrkesvägledare att låg- och mellanstadieelevers utvecklande av valkompetens påverkas av integrerad vid vägledning i undervisningen? Empiriskt material har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare och åtta låg- och mellanstadielärare som valts ut då de uttalat arbetar med vägledning i undervisningen. Teorierna som använts för att analysera empirin är Career Management Skills samt STF-skolmodellen för att besvara den första frågeställningen. Vidare används teorierna DOTS och Circumscription and compromise för att besvara den andra frågeställningen. Studien visar att informanterna arbetar med att integrera vid vägledning i låg- och mellanstadiet genom samarbete med lokala företag samt att teman framtid och yrken vävs in i undervisningen. Studien visar även på att informanterna anser att dessa vägledningsinsatser leder till ökad valkompetens hos eleverna och bidrar till elevers förståelse för sambandet mellan skolan och framtida vuxenliv.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur kvinnor och flickor respektive män och pojkar framställs i läseböcker inom svenskämnet för lågstadiet. De böcker som ligger till grund för detta arbete är tre böcker vardera i två läromedelsserier: ABC-klubben, utgiven av Natur & Kultur samt Robin, utgiven av Sanoma Utbildning. Studiens frågeställningar är: Hur representeras kvinnor och flickor respektive män och pojkar i böckernas bilder? Hur beskrivs kvinnliga respektive manliga karaktärer i böckernas texter? Hur förhåller sig beskrivningen av könen till etablerade könsstereotyper och normer i samhället? Studiens metod är en kvalitativ, tematisk analys som avgränsas med analysfrågor som fokuserar på bildligt innehåll, textinnehåll samt ett samspel däremellan. För en så likvärdig tolkning som möjligt, har en matris för tolkningsutrymme med stereotypiska benämningar enligt Maria Nikolajeva utarbetats. Detta för lättare kategorisering av vad som är kvinnligt respektive manligt enligt rådande normer. Studiens teoretiska ramverk är Yvonne Hirdmans genussystem och genuskontrakt som synliggörs i analysen. Studien genomsyras även av ett critical literacy-perspektiv, då könsstereotypiska och normativa drag kritiskt granskas genom hela arbetet. Studiens resultat indikerar att båda läromedelsserierna i stort sett är könsneutrala när det gäller karaktärernas aktiviteter, handlingar, egenskaper och färger på exempelvis kläder som bärs. Däremot är karaktärernas utseende (hår, klädesplagg samt accessoarer) i enlighet med rådande normer och visar könsstereotypiska drag. Manlig överordning identifieras i båda läromedelsserierna. Både ABC-klubben och Robin innehåller likheter gällande huvudkaraktärer, då en flicka från vardera serien framställs med normbrytande egenskaper. Böckerna visar även på skillnader, däribland den största som är att Robin-serien har en helt könsneutral huvudkaraktär, medan ABC-klubben endast innehåller könsbestämda karaktärer.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka metoder några F-3 lärare på en skola i Mellansverige använde för att få in rörelse i sin matematikundervisning, samt vilka eventuella fördelar rörelse under lektionerna gav eleverna.  Enkäter skickades ut till samtliga undervisande lärare i årskurs F-3. Av dem observerades och intervjuades fem lärare. Svaren från enkäterna användes som underlag till intervjufrågorna. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån fyra olika kategorier. Resultatet visade att samtliga deltagande lärare använder sig av rörelse under sina matematiklektioner. Den största skillnaden hur lärarna använde rörelse under matematiklektiorna var om de gjorde det systematiskt under lektionerna för att nå lektionsmålen eller mer som en paus vid behov och mellan olika stillasittande aktiviteter. De fördelar de såg för eleverna när de använde sig av rörelse var framför allt att eleverna fick ett ökat engagemang och visade en större glädje över att lära.

Studiens syfte är att genom en fenomenografisk kvalitativ studie undersöka de variationer av uppfattningar lärare har om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 1-3. Studiens resultat grundar sig i en fenomenografisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av denna studie visar att lärare generellt har en positiv uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen i de lägre åldrarna men att de trots det uppfattar vissa svårigheter som grundar sig i bristande kompetens för området som i sin tur skapar en osäkerhet. Många lärare uppfattar även att ungas användande av internet och sociala medier påverkar sex- och samlevnadsundervisningen negativt genom att eleverna stöter på information som lärarna anser är olämplig. Resultatet visar även att lärare uppfattar att de i sex och samlevnadsundervisningen har biologin i fokus och där relationer, normer och samtycke inte synliggörs. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap inom samtliga delar av sex- och samlevnadsundervisningen och att det är av vikt att arbeta förebyggande för att ge elever de redskap som krävs för att hantera den information de möter i och utanför skolan. / <p>NO</p>

In today´s society we are surrounded by technology that constantly is evolving and it is interesting to explore how primary school students experience the technology. The purpose of the study is to contribute with more knowledge of how students in the age of seven to nine years old perceive the subject technology and what the interest in technology looks like. It is also investigated if there are any gender differences in perception and interest in technology in the younger ages.  The study has a qualitative method approach, and the material has been colected by interviewing nine students in primary school. The data has been analyzed based on a phenomenographic perspective. A central result was that pupils connect technology to high technology like computers and phones. It was also found that pupils in this age have a generally interest and a curiosity about technology, some pupils more and some pupils less.

Syftet med studien är att ge fördjupad kunskap om vilka metoder och läromedel som används inom läs- och skrivinlärningen i svenska skolor, samt vilka erfarenheter lågstadielärare har av läs och- skrivinlärning och vilka hinder de kan mötas av. Studien behandlade två frågeställningar där den första var: Vilka metoder och läromedel används huvudsakligen av lågstadielärare inom läs- och skrivinlärningen? Och den andra: Vilka hinder upplevs finnas inom läs- och skrivinlärning på lågstadiet, och vilka förebyggande insatser görs för att minimera dessa? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning där 62 lågstadielärare valde att delta. Under analysprocessen utgick studien från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att respondenterna känner till ett flertal olika metoder inom läs- och skrivundervisningen, men att de endast använder sig av ett fåtal i sin egen undervisning så som till exempel LTG-metoden, Bornholms metoden, ljudningsmetoden och ordbildsmetoden. Resultatet av studien visar även att en övervägande procent av respondenterna använder sig av något läromedel i sin läs- och skrivundervisning. De flesta respondenterna ansåg att läs- och skrivsvårigheter är det största hindret inom läs- och skrivinlärningen, och samtliga respondenter ger de elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter extra anpassningar i form av extra tid. En av slutsatserna är att läs- och skrivsvårigheter är det största hindret inom läs- och skrivinlärning.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lågstadielärare i årskurs 1-3 främjar elevernas motivation när det gäller matematikundervisning.Studien utgår från tre frågeställningar som ligger i grunden till denna studie: På vilket sätt använder lärare på en kommunal skola i mellan Sverige de viktiga faktorerna för elevers motivation i sin matematikundervisning? Vilka andra arbetsmetoder i matematikundervisning förutom de viktiga faktorerna kunde observeras i undervisningen hos lärare på en kommunal skola i mellan Sverige? Vilka effekter av lärarens motivationsarbete kunde observeras under matematiklektionerna?I den Studien har använts en kvalitativ metod där två observationer genomförts på tvåutbildade lågstadielärare och semistrukturerade intervjuer på tre utbildade lågstadielärare.Materialet från undersökningen analyserats utifrån tidigare forskning och teoretiskasammanhang som togs upp i litteraturgenomgången.Både respondenterna och tidigare forskning har visat att motivationen spelar en betydelsefull roll för lärandet. Resultatet visar att goda och tillitsfulla relationer, tro på sin egen förmåga,individuella intressen och varierande arbetsformer spelar en avgörande roll när det kommer till motivationsarbete i skolan. De slutsatser som jag kommit fram till genom denna studie är att motivation är något viktigt i elevers lärande och utveckling och att det kan leda till atteleven deltar och engagerar sig i olika lärande aktiviteter.

Sammanfattning: Aktuell uppsats syftar till att ta reda på hur lärare använder sig av formativ bedömning i sin matematikundervisning på lågstadiet. För att ta reda på detta användes en kvalitativt metod där sex utbildade lågstadielärare intervjuades enskilt med en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet visar att lärarna har generell kunskap kring vad formativ bedömning innebär men inte djup sådan och därför använder de formativ bedömning på ett varierande vis med goda intentioner men inte alltid med kvalité. En slutsats som är möjlig att göra är att lärare behöver mer konkret och praktisk kunskap kring formativ bedömning för att i sin tur kunna använda det på ett effektivt vis i sina respektive klassrum.