Syftet med studien är att analysera och jämföra könsnormer i berättande texter skrivna av flickor respektive pojkar i årskurs 2. Vi undersöker hur fördelningen mellan karaktärer av kvinnligt och manligt kön ser ut i flickors och pojkars texter. Vidare studeras hur flickor och pojkar beskriver karaktärer samt vilka aktiviteter och teman som de inkluderar i sina texter. Elevtexterna som analyseras är hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, vilket genomfördes vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. I vår studie analyseras texterna genom en kvalitativ textanalysmetod med kvantitativa inslag. Till hjälp används ett analysverktyg som innefattar att ställa frågor till materialet, vilka syftar till att besvara studiens frågeställningar.   Studiens resultat visar att flickor skriver om 43 % kvinnliga och 40 % manliga karaktärer medan pojkars berättelser innefattar 7 % respektive 75 %. Flickor och pojkar inkluderar 17 % respektive 18 % karaktärer med odefinierbart kön. Det innebär att eleverna inkluderar flest karaktärer av sitt eget kön och att fördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer är mycket mer jämn i flickors texter. Angående karaktärsbeskrivningar skildrar flickor både sina kvinnliga och manliga karaktärer med ord som rädd, glad och snäll och de manliga karaktärerna beskrivs även med hjälp av färger. Pojkar som textskapare använder ord som glad, orolig och snäll när de beskriver kvinnliga karaktärer och tillskriver de manliga som glada, hungriga och utifrån vad de tycker om. Det här visar att både flickor och pojkar beskriver sina karaktärer i huvudsak utifrån känslor, oavsett könstillhörighet. Studien visar att flickor skriver om aktiviteter som att äta och dricka, leka och umgås med vänner samt inkluderar teman som vänskap, vardagssysslor, djur och fantasi. I pojkarnas texter återfinns aktiviteter som, att utföra eller titta på en sport, göra illa sig, äta och dricka samt skada andra samt teman så som våld och brott, vardagssysslor, sport och resor är vanligt förekommande. Resultaten visar med andra ord att både flickor och pojkar skriver om sådant som barn kan relatera till, men att flickor inkluderar mer fantasi medan pojkars texter skildrar sådant som sker på ett samhälleligt plan.   Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att det finns en norm bland flickorna i studien att inkludera både kvinnliga och manliga karaktärer i sina berättelser med en jämn fördelning könen emellan medan pojkarna inte behöver inkludera kvinnliga karaktärer i lika stor utsträckning. Därefter kan konstateras att flickorna och pojkarna inte skiljer på vad som anses kvinnligt eller manligt vid karaktärsbeskrivning. Slutligen kan sägas att de aktiviteter och teman som flickorna respektive pojkarna skriver om både är könsneutrala och kopplade till vardera kön.

Inledning Specialläraren har en viktig roll i att stötta elever med bland annat läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på hur dessa arbetar följer här en studie omspeciallärarens arbetssätt och metoder i svenskundervisning för elever i förskoleklass och lågstadiet. Syfte Syftet är att undersöka vilka arbetssätt och metoder som speciallärare använder i deras svenskundervisning för elever i årskurs F-3. Metod Kvalitativ intervju. Resultat Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt vid att skapa goda relationer medeleverna och att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar. De involverar sina elever i deras eget lärande genom att synliggöra framsteg för dem och göra dem delaktiga i beslut om sin undervisning. Vidare visar resultatet att speciallärarna i denna studie även vistas ute i klassrummen som extraresurser.

The purpose of this study is to investigate how teachers define ICT and i which ways they implement ICT in their teaching. A further purpose is to investigate which factors that affect the possibility to implement ICT in the classroom. To be able to investigate these subjets I prepared following questions:   In which ways does the teachers implement ICT while they are teaching swedish?   How does the teachers define the term ICT?   Which factors affect the possibility to impement ICT in the classrom while teaching swedish?   The theoretical framework of the study is based on different ways on implement ICT in the classroom and a definition of the the term ICT. A further theoretical view is presented as framefactors that has an impact on possibilitys of teaching. The study is based on a qualitative method witch both interviews and observations. The study shows a variation of results. Accordnig to the informants the meaning of ICT is everytime you use technology while they are teaching. The study also shows that teachers implement ICT in various ways. They use an interactive whritingboard or projector as a complement during presentations, they use ipads as a whriting device. They also use ICT in other ways such as doing different quizzes using a program called kahoot and as a helping device in the pupils reading process. The study also shows that there is many different factors that affect the possibility to implement ICT in the classroom. Time and the variations of rescources are both factors that has an impact on the uce of ICT in the classroom. Another factor that affected the use is school culture and the ICT konowledge of the individual teacher.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar och upplevelser av kamratbedömning årskurs 1. Det finns väldigt lite forskning kring kamratbedömning ur ett elevperspektiv, framförallt i grundskolan. Trots den magra forskningen menar forskarna att kamratbedömning är effektivt för elevers kunskapsutveckling och en underutnyttjad resurs i klassrummet. Den forskning som finns ur elevers perspektiv visar på olika resultat. Studien syftar till att utveckla kunskaper om elevernas perspektiv till kamratbedömning, genom denna insikt kan lärare utveckla undervisningen och implementeringen av denna bedömningsform bland de lägre åldrarna. Denna studies frågeställningar är hur elever i årskurs ett uppfattar och upplever arbetet med kamratbedömning. Studiens huvudmetod är undervisnings-försök där kamratbedömningsmodellen Two stars and a wish används. Data har samlats in genom ljudinspelningar under kamratbedömningsarbete och efterföljande kvalitativa intervjuer. Dessa har sedan har transkriberats och därefter analyserats med en fenomenografisk analysmodell. Kamratbedömning engagerar eleverna, trots viss nervositet är upplevelsen till största delen positiv. Eleverna anser att de har tillräckligt med kunskap för att bedöma sina kamraters arbete. Trots detta menar eleverna att det är stor skillnad på bedömning utförd av lärare respektive elev eftersom de uppfattar att läraren kan mer. Det estetiska tar stor plats i elevernas bedömningsarbete trots att kamratbedömningen enligt instruktionerna endast skulle avse ämnesinnehållet. Även när eleverna inte håller med om kamraternas förslag till hur deras arbete kan förbättras så ändrar de oftast enligt kamraternas önskemål. Eleverna kan inte hålla sig till endast ämnesinnehållet under arbetet med kamratbedömningsmodellen Two stars and a wish vilket gör att läraren behöver finna vägar för att lyfta ämnesinnehåll och estetik var för sig eller slå samman dessa i elevernas bedömningsarbete.

Det förekommer en debatt om lärares språkanvändning och språkval i engelskundervisningendär det exempelvis finns skilda åsikter gällande språkens omfattning. Den rådande debatten harutvecklat ett intresse för att undersöka området. Studien fordrar ett lärarperspektiv som syftartill att undersöka lärares egen språkanvändning samt uppfattningar kring språkanvändning iengelskundervisning i årskurs 1–3. Detta undersöktes genom metodtriangulering i form av trehalvstrukturerade intervjuer tillsammans med en enkätundersökning med 35 informanter.Informanterna i undersökningarna är legitimerade engelsklärare. Resultatet har diskuteratsutifrån sociokulturellt perspektiv och translanguaging tillsammans med bakgrund och tidigareforskning. Resultatet påvisar att lärarnas uppfattningar kring språkanvändning varierar.Resultatet indikerar dock att lärare anser att engelska språket bör ta mest plats iengelskundervisning och engelska rapporteras också vara det språk som används i störstutsträckning. Undersökningen fann även att svenska är ett språk som tar stor plats iengelskundervisningen. Samtidigt som resultatet påvisar att lärarna har ett positivt synsätt tilltranslanguaging rapporteras övriga språk än engelska och svenska sällan tillämpas. En orsakbeskrivs vara att studiens informanter delade språkkunskaper med elevgruppen. Slutligenpåvisar resultatet att de flesta lärarna följer egna riktlinjer kring språkanvändning utifrånerfarenhet och lärarna önskar inte heller

Lärares attityder mot matematik tenderar att påverka elevers kunskapsutveckling i matematik. Lärares positiva erfarenheter och åsikter kring ämnet kan leda till att elevers kunskapsutveckling i matematik främjas och stimuleras medan negativa erfarenheter och åsikter kan hämma elevers kunskapsutveckling i matematik.  Attityderna mot matematik ges i olika dimensioner, generella attityder kring matematik, lärares attityder, elevers attityder och lärares ansvar för elevers attityder. I denna studie har vi genom kvalitativa intervjuer forskat kring F-3-lärares attityder om matematik. Syftet med studien är att bidra till kunskapsutveckling kring lärares attityder gentemot matematik. Resultatet har visat vad lärare har för attityder till matematik och vad anledningen till dessa attityder är. Dessa attityder visar både på positiva och negativa attityder som har en koppling till lärarnas tidigare erfarenheter kring ämnet matematik.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lågstadielärare definierar och identifierar högpresterande respektive särbegåvade elever. Genom studien ville vi även undersöka vilka metoder som lärarna ansåg vara gynnsamma i mötet med dessa elever i matematikundervisningen samt se om lärarna får stöd av organisationen i bemötande av dessa elever. Undersökningen är av kvalitativ ansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med åtta lågstadielärare i Skåne och Blekinge. Det teoretiska ramverk som användes i denna studie var Renzullis (2016) teori “The three-ring conception of giftedness” och som innefattar de tre klustrena “förmåga över genomsnittet”, “motivation” och “kreativitet”. För att få en matematisk inriktning i teorin, användes även Krutetskiis (1976) matematiska förmågor i Renzullis kluster “förmåga över genomsnittet”. Resultatet som framkom, visade att lärarna karakteriserade högpresterande respektive särbegåvade elever på samma vis, men använde inte samma begrepp för att benämna dessa elever. Ingen av lärarna hade någon specifik identifieringsmetod för att identifiera dessa elever, men hade genom erfarenhet fått fram olika metoder som ansågs fungera. Det visade sig att lärarna arbetade med undervisningsmetoderna acceleration, berikning och nivågruppering för att bemöta de högpresterande och särbegåvade eleverna i undervisningen. Alla lärare ansåg även att dessa eleverna behövde stöd i undervisningen för att komma vidare i sin utveckling. Några av lärarna ansåg att det stöd de hade behövt från organisationen uteblev i bemötandet av högpresterande och särbegåvade elever. Det var endast en av lärarna som presenterade att de hade gemensamma handlingsplaner för att bemöta dessa elever i matematikundervisningen.

No description available.

Denna litteraturöversikt handlar om vilka tecken man kan se på lässvårigheter i årskurserna F-3. Syftet med forskingarbetet är att ta reda på vad forskningen säger om vilka kognitivasvårighetstecken som finns på barn med lässvårigheter. Mer specifikt är avsikten att besvara våran frågeställning. För att besvara frågeställningen ochuppnå syftet med litteraturstudien har vi systematisk tagit fram och analyserat ochsammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Ett resultat som visar att eleven harlässvårigheter är att eleven har låg förmåga och låg fonemisk medvetenhet vilket innebär atteleven till exempel kan höra enskilda ljud i ord och kunna uppfatta stavelser i ord. Ett annatresultat är att elever gissar vad de läser och rör om bokstäver. De barn som uppfattas att halässvårigheter omedelbart är de som inte kan byta ut första eller sista ljudet i ett ord samttillägga eller ta bort en bokstav i ord. De kan heller inte rimma. Resultat visar också på att omen elev har lässvårigheter är det väsentligt att lägga märke till det tidigt för att förhindraläsproblem.Utifrån våran frågeställning kom vi fram till att det finns ett antal tecken på att elever kan halässvårigheter. Det kan bero på en del olika saker. Det kan vara biologiskt eller ha medfonologisk medvetenhet att göra. Vi har även kommit fram till att det finns saker att göra åtdet om man upptäcker ett tecken på en elev som har lässvårigheter så ska man så snabbt sommöjligt göra någonting för att förhindra en försämrad läsförmåga för eleven. Det finns ävenmöjligheter att förebygga lässvårigheter i tidiga åldrar genom att arbeta med till exempelårskursen under.

<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>