Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om hur sju 1–3 elever ser på läsläxor utifrån ett personligt plan och ur ett samspelsperspektiv. För att fördjupa dessa kunskaper används en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används. Analys har skett utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av tidigare forskning kring det aktuella ämnet. Studiens resultat visar att en positiv syn verkar vara framträdande vad gäller elevers tankar kring läsläxor. Läsläxor främjar elevers läsutveckling vilket ses som positivt. Elever med stöttning och hjälp hemifrån tenderar att ha ett större intresse och motivation att genomföra läsläxor. Trots att det finns olikheter kring elevers möjlighet att få hjälp och stöd med läsläxor finns en samstämmig syn på att läsläxor är av godo.

Syftet med studien är att undersöka hur två olika läromedel för elever i årskurs 1 är uppbyggda kring begreppet likhetstecknet. I de utvalda läromedlen kommer det första kapitlet att analyseras, vilket bygger på förberedande uppgifter inför arbetet med lika mycket, samt den tidiga inlärningen av likhetstecknet. Läromedelsanalyserna kommer att utgå från variationsteorin och grundas i de representationsformer och kritiska aspekter som framkommer i elevernas arbetsböcker och i lärarhandledningen. Resultatet av analysen visar att de båda läromedlen introducerar likhetstecknet i slutet av kapitel ett och dessförinnan får eleverna arbeta med tals olika värden. I arbetsböckerna används flera olika uttrycksformer i form av bilder, symboler och siffror för att variera uppgifterna och underlätta elevernas inlärning. I lärarhandledningarna och till viss del genom arbetsböckerna, framkommer ytterligare variationer av dimensioner, i form av fysiska aktiviteter och verbala genomgångar. Utifrån de analyserade variationsmönstren framkommer det olika kritiska aspekter, vilka kan variera beroende på elev och situation.   Studiens slutsats är att det behövs en variation av metoder för att nå alla elever. Detta kan ske genom att tidigt arbeta lekfullt med konkret material och att koppla likhetstecknet till vardagliga situationer, vilket skapar en ökad begreppssäkerhet hos eleverna.

Detta är en kvantitativ enkätstudie med intentionen att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitteratur. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer lågstadielärare tar hänsyn till när de väljer högläsningsböcker och hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet med eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; vilka motiveringar anger lärare som grund, vid val av högläsningsböcker och hur säger sig lärare arbeta med högläsning i klassrummet? Utifrån studiens frågeställningar och de tre didaktiska huvudfrågorna; vad, hur och varför skapades en enkät som delades digitalt på sociala medier och via e-post. Enkäten bestod av få, kortfattade frågor. Sammantaget deltog 353 respondenter i studien. Studiens resultat baseras på de insamlade enkätsvaren. Analysen av resultaten utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och de didaktiska huvudfrågorna. Utifrån analysen av resultaten framkommer det att lärare i denna studie säger sig främst välja böcker att läsa högt ur utifrån elevernas intressen följt av lärarens eget intresse för boken. Andra påverkansfaktorer till lärares val av högläsningsbok är i denna studie elevgruppen, läroplanen, temaarbete, tips och värdegrunden. Det framkommer även i denna studie hur lärare säger sig arbeta med högläsning i klassrummet. De allra flesta respondenter har angett att de arbetar med någon slags aktivitet i anknytning till högläsningen. Lärandeaktiviteter som lärare i denna studie uppger att de ägnar sig åt och som relaterar till högläsningen är främst diskussioner. Andra ofta förekommande inslag som anknyter till högläsningsstunden är att prata om svåra ord i texten och att lära ut lässtrategier.

No description available.

No description available.

Undervisning i samhällskunskap på lågstadiet saknar idag en vetenskaplig grund. Detta innebär att det råder ett stort tolkningsutrymme för undervisande lärare inom ämnet och hur det bör undervisas. Vårt syfte med undersökningen är att genom en kvalitativ studie synliggöra hur lågstadielärare beskriver och uppfattar kunskaper och medborgarfostran inom samhällskunskapsämnet. Femton verksamma lärare på lågstadiet har svarat på ett semistrukturerat digitalt frågeformulär och resultatet visar en splittrad och otydlig uppfattning av ämnet, undervisningen och dess innehåll. Ämnesspecifika kunskaper inom samhällskunskapsämnet är svåra att återge och många svar är breda och övergripande som saknar precision och tydlighet. Ett av studiens mest intressanta resultat visar att medborgarfostran antingen ses som ett undervisningsmoment som inte går under samhällskunskapsämnet kursplan, eller att ämnet ses som ett övergripande och genomgående tema i all undervisning i skolan. Värdegrundsarbetet och samhälls-kunskap är två närliggande inslag i skolans verksamhet. I vår studie suddas linjerna mellan dessa ut och det framgår av lärarnas svar att de sammanvävs till ett och samma inslag i skolan. Vi ser indikationer på att samhällskunskapsämnet ensamt står för något som ska genomsyra allt i skolans verksamhet. Detta menar vi är en av anledningarna till att samhällskunskapsämnets övriga kunskapsinnehåll går förlorad eller ses som mindre prioriterad vilket bidrar till att ämnet förblir otydligt och osynligt.

Grupparbete är en återkommande undervisningsmetod i skolan, trots det saknar lärare ofta kunskap om hur samarbete ska organiseras för att leda till elevers utveckling och lärande. Kooperativt lärande (KL) däremot är ett förhållningssätt som bygger på strukturerade samarbeten som enligt forskning visar på positiva resultat för elevers sociala och ämnesmässiga utveckling. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur KL används i matematikundervisningen i årskurs F-3, och bygger på de fem grundprinciper som utgör grunden för KL. Genom intervjuer beskriver 9 lärare KL utifrån ett didaktiskt perspektiv, utifrån de fem grundprinciperna samt utifrån vilka möjligheter och utmaningar de upplever med förhållningssättet. Resultatet visar att ett gott samarbete har en avgörande roll för elevernas matematikutveckling, samt att ett organiserat samarbete möjliggör för eleverna att dra nytta av varandras förmågor, vilket leder till att de befäster och fördjupar ämneskunskaper. Samtidigt upplever många lärare en stor utmaning med att inkludera elever i neuropsykiatriska svårigheter (NPS).

Syftet med denna studie var att få vetskap om hur lärare använder sig av Favoritmatematik i undervisningen för att främja elevernas kunskaper i de femförmågorna. Syftet var även att få en uppfattning om hur läraren förhåller sig tillundervisningen om läromedlet inte räcker till. Vi valde att utföra kvalitativaintervjuer via zoom med F-3 lärare. Urvalet består av sex erfarna lärare som hararbetet med matematikundervisning i lågstadiet i minst 4 år. I vårt resultatframkommer det att lärarna använder sig av läromedlet i stor utsträckning menatt de behöver komplettera detta med övningar och extra material.

En intervjustudie om hur lågstadielärare hanterar kunskapsprogression i det samhällsorienterande ämnet.  Undersökningen syftade på att ta reda på vad kunskapsprogression innebar för lågstadielärarna i det samhällsorienterande ämnet och hur de sedan hanterade kunskapsprogressionen i undervisning och bedömning i förhållande till kursplanen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med sex lågstadielärare. Resultatet analyserades först genom en meningstolkande ansats och därefter användes Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg varigenom kunskapstyper och kognitiva processer sattes i relation till varandra. I resultatet framkom en osäkerhet från lärarna om hur de ska tolka kunskapsprogression utifrån läroplanen samt att de hade ett relativt begränsat begreppsförråd till att kommunicera kunskaper med. Dessa aspekter kunde bero på att det i studien även framkom att lärarna saknade forum till att kollegialt tolka läroplanen och kunskapskvalitet i ämnet. Det framkom några olika tolkningar av kunskapsprogression men en gemensam syn som betonades av lärarna var att det var mindre viktigt att komma ihåg detaljerad fakta och mer viktigt hur väl eleverna skulle kunna sammanföra olika kunskapstyper med kognitiva (analytiska) processer. Det framkom däremot ingen gemensam tydlig bild av vad som krävs för olika kunskapsnivåer, exempelvis vad det innebär att nå mer än godtagbara kunskaper. Lärarna poängterade vikten av att elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling men prioriterade att rikta undervisningen mot att alla eleverna når kunskapskraven. Lärarna beskrev en oro för att skolkrav och betygsliknande omdömen kan få elever att känna sig utdömda. Undervisningen av kognitiva processer skedde till stor del genom lärarledda diskussioner då lärarna guidade eleverna med analytiska frågor. Därmed saknades en planerad och strukturerad vägledning som synliggjorde lärandet för både lärare och personal så att den formativa bedömningen kunde bli tydlig och begriplig för eleverna och en integrerad del i undervisningen, vilket skulle kunna minska risken för att elever ska känna sig dömda. Forum för lågstadielärare att diskutera kvalitet i undervisningen i samt utöka begreppsförrådet skulle kunna bidra med en bättre samsyn och därmed öka kvaliteten och likvärdigheten i elevernas undervisning och omdöme.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra framställningen av män och kvinnor i två olika historieböcker, en för lågstadiet och en för mellanstadiet. Studiens frågeställningar är: Hur ofta förekommer män respektive kvinnor i de två läromedlen i text? Hur ofta förekommer män respektive kvinnor i de två läromedlen på bild? Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur kvinnor och män representeras i text och bild i de två läromedlen från lågstadiet respektive mellanstadiet? Studien utgår från Yvonne Hirdmans teori om genus, Annie Olssons fallstudie om läromedlets påverkan på elever, samt Britt-Marie Berge och Göran Widdings studie om mäns överrepresentation i text och bild. Dessa teorier och studier fungerar som både inspiration och informationshämtning samt grund för vidare analys och diskussion av vårt material. Den datainsamlingsmetoden som används är en läromedelsanalys. Analysen presenteras med hjälp av text, stapeldiagram och mallar. En viktig slutsats som även är resultatet av vår studie är att män är överrepresenterade och har en mer central roll i vårt urval av samtida läromedel i historia medan kvinnor står i männens skugga.