Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av hur matematikdidaktisk forskning beskriver elevers förståelse för den analoga respektive digitala klockan i grundskolans tidigare år. För att ta reda på detta kommer följande frågeställningar användas: vilka svårigheter och missuppfattningar kan elever visa i sin förståelse för den analoga respektive digitala klockan? Vilka arbetssätt och metoder har visat sig kunna utveckla elevers lärande om klockan i undervisning? Studien har baserats på vetenskapliga artiklar som funnits via en systematisk sökprocess i olika databaser och kedjesökning. I studien konstateras att forskare lyfter fram olika arbetsmetoder i undervisning rörande klockan, men även likheter finns. Vi har sett att elevers mognad spelar en viktig roll när det kommer till undervisning om klockan, men hur undervisningen ska bedrivas kan dock se olika ut. Vi presenterar även forskarnas syn på vilka vanliga svårigheter och missuppfattningar som elever kan visa när de ställs inför analog eller digital representation av tid. Exempelvis är timvisaren och minutvisaren något som elever vanligtvis har svårt att särskilja. Vidare är forskarna eniga om att elever har lättare att förstå och avläsa den digitala klockan jämfört med den analoga.

No description available.

Syftet med studien var att synliggöra de uppfattningar verksamma lärare i grundskolan hade angående elevers lärande kring den analoga klockan. Den digitala era som eleverna befinner sig i leder till att den analoga klockan befinner sig i en annan dimension som eleverna men lärarnas uppfattningar är att den analoga klockan inte går att ersättas av den digitala klockan. Sex kvalitativa intervjuer av grundskolelärare genomfördes på två skolor som därefter analyserades med stöd av fenomenografisk analysmetod. Utmaningarna som lärarna uppfattade visade likheter och variationer i elevernas lärande. Studien synliggjorde också bildernas roll för elevernas lärande gällande tid. Empirin synliggör hur komplext begreppet tid är för elever och hur tid och analog klocka kommuniceras för att stötta eleverna i deras fortsatta lärande. / <p>Matematik</p>

Projektmedlemmarna har valt att samarbeta med uppdragsgivarna David Almgren och Hussam Alshammari. För att båda två är ambitiösa och drivna studenter från högskolan i Halmstad med ett intressant projekt inom produktutveckling och vill vidarutveckla 3D-modellen som författarna har tagit fram åt uppdragsgivarna. Uppgiften har varit att ta fram en ny design för kapsel och armband till Smartband Alert som består av kretskomponenter som uppdragsgivarna har programmerat och utvecklat.   Examensarbetet baseras på Fredy Olssons metod för principkonstruktion, primärkonstruktion och tillverkningskonstruktion. Metoden används när en ny produkt ska utvecklas men också när det ska utföras en utveckling/förbättring av en produkt. Författarna följer inte Fredy Olssons metod från början till slut utan har valt det innehåll som är relevant för projektet.   I projektet har författarna tagit fram 3D-modeller i CAD-programmet; CATIA V5-6R2016 som hjälpmedel för att kunna ta fram en slutlig 3D-modell som passar  existerande komponentdelar, som uppdragsgivarna har tilldelat till författarna. För att eventuellt kunna tillverka produkten, har författarna tagit fram CAD-ritningar. Slutligen har en modell tillverkats av en 3D-skrivare till uppdragsgivarna, för att kunna se och testa modellen i verkligheten. / The project members has chosen to collaborate with the taskpersons David Almgren and Hussam Alshammari. Because both are ambitious and driven students from Halmstad University with an interesting project in product development and want to further develop the 3D-model as the authors has developed for them. The task has been to develop a new design for capsule and bracelet to Smartband Alert which consists of circuit components as the taskpersons has programmed and developed.   The thesis is based on Fredy Olsson’s method of principle construction, primary construction and manufacturing construction. The method is used when a new product is to be developed but also when it comes to the development/improvement of a product. The authors do not follow Fredy Olsson's method from beginning to end but has chosen content which is relevant for the project.   In the project, the authors have developed 3D-models in the CAD-program; CATIA V5-6R2016 as a tool to be able to produce a conclusive 3D-model that fits existing component parts, as taskpersons has assigned to the authors. In order to be able to manufacture the product, the authors produced 3D-drawings. Finally has a model been manufactured by a 3D-printer to the taskpersons, to be able to see and test the model in reality. / <p>Vi har laddat upp en tidigare version som saknar fram och baksida.</p>

Projektets ursprungliga syfte var att ta fram en premium-armbandsklocka för barn som också underlättar förståelsen av klockan. Projektets syfte skiftade dock under designprocessens gång då jag genom intervjuer och enkäter märkte att målgruppens behov snarare var att utveckla tidsförståelse än att kunna utläsa exakta klockslag. I och med detta noterade jag även att barns och vuxnas armbandsklockor idag ser likadana ut sett till funktion, trots att behoven kring tid är helt skilda. Vidare har jag i projektet även använt mig av metoder som marknadsanalys, workshop, Minimum Viable Product, med mera. Mitt slutresultat blev en smartklocka för barn med funktioner som bidrar till att utveckla barnens tidsförståelse. En ökad tidsförståelse kommer, förutom att förenkla förståelsen av klockan, förhöja det egna ansvarstagandet kring rutiner och dagliga aktiviteter, vilket är en viktig del av livet. Vissa av klockans funktioner styrs via barnen själva direkt i klockan, medans vissa styrs av föräldrarna via den tillhörande mobilappen.

Elevers skoldag är uppbyggd utifrån olika klockslag. Eleverna börjar skolan vid en viss tid och har raster och lunch vid andra förutbestämda tider. Trots att elever i stor utsträckning styrs av klockan i vardagen är det många elever som upplever svårigheter vid inlärning av klockan. Den här systematiska litteraturstudien syftar att identifiera undervisningsstrategier vid inlärning av klockan och hur elevers lärande av klockan kan se ut. Studien syftar även att identifiera elevstrategier vid klockuppgifter. Resultatet baseras på tio vetenskapligt granskade artiklar som indikerar på två tydliga undervisningsstrategier, sekventiell respektive samlad undervisning. Antingen lärs klockan ut steg för steg under lågstadiet eller lärs stora delar av klockan ut redan under skolans första år. Artiklarna visar även att elevers inlärningsprocess ser olika ut beroende på vilken typ av tid de arbetas med, absolut tid eller relativ tid. Från artiklarna sammanställs tre typer av elevstrategier: att se klockan som intervall, att matcha siffrorna i den angivna tiden med dem på klockan samt att placera visarna i förhållande till varandra.

Denna studie har undersökt vilken undervisning som elever i årskurserna F–3 möts av gällande det matematiska innehållet klocka och tid. Forskning visar på elevers svårigheter att få förståelse för tid genom att de varken kan se eller känna på tiden som de andra mätbara storheterna. Därtill på den analogklockan förväxlar elever tim- och minutvisaren samt har svårt att förstå dess rotation, vilket leder till att tidavläsningen försvåras. Studien utgår från ett övergripande ramverk som innefattar vad undervisningen bör behandla samt i vilken ordning, för att elever ska kunna utveckla full förståelse för klocka och tid. Studien är kvalitativ och innefattar analys av tre olika läromedels, läroböcker för årskurs F–3 samt intervjuer av sju lärare verksamma i lågstadiet. Resultatet visar att den undervisning som eleverna får i sina läroböcker inte täcker Skolverket (2019) kunskapskrav eller ger eleverna förutsättningar att klara Skolverkets nationella prov i årskurs tre. Undervisning gällande klocka och tid som de intervjuade lärarna kompletterar med är för att ge ytterligare övning samt konkretisera undervisningen. Studien visar att det lärarna undervisar gällande klocka och tid utanför matematiklektionerna och läromedlet under skoldagen är ytterst viktig. Denna undervisning täcker de delar som enligt det övergripande ramverket behöver ingå i undervisning om klocka och tid för att eleverna ska kunna få en förståelse för innehållet, och som saknas i läromedlen.

Syfte med vårt arbete är att belysa den praktiska omsättningen av de nya målen för elever i skolår 3 och då speciellt målet angående storheten tid inom ämnet matematik. Vi har intervjuat tre lärare om deras undervisning om tid mot de nya målen och granskat läroböcker de använder. Vi lät åtta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förståelse för tid. Resultatet visar att lärarnas tillvägagångssätt angående undervisning om tid skiljdes åt. Medan två lärare undervisar områdesvis beskriver den tredje läraren undervisning om tid som något hon integrerar i samtal med eleverna. Lärarna är insatta i de nya målen men skolorna har inte hunnit uppdatera sina lokala arbetsplaner. Eleverna visade sig ha kommit olika långt i sin utveckling angående sin förståelse för tid trots att de hade liknande resultat angående själva uppskattningen.

Den här studien är en läromedelsanalys och syftet med studien var att undersöka hur de valda läromedelsserierna i ämnet matematik behandlar området tid och klocka. Jag undersökte hur mycket utrymme området får och om uppgifterna skilde sig åt och hur i sådana fall. Jag undersökte även om det fanns några skillnader kring vilka representationer som förekommer i de olika läromedlen. Data samlades in genom att granska läroböckerna utifrån studiens syfte med hjälp av ett analysverktyg med förbestämda kategorier.  Utifrån de valda läromedelsserierna visade resultatet att området tid och klocka behandlas i årskurserna 1–3 och att området får lite utrymme jämfört med antalet sidor i läroböckerna. Resultatet visar även att Favorit matematik behandlar området tid och klocka i större utsträckning, jämfört med Prima matematik och Rik matematik. När läroböckerna delas upp i årskurser går det däremot att se att Rik matematik för årskurs 2 ger mest utrymme för området. Det finns flest uppgifter som innehåller den analoga klockan och minst uppgifter som innehåller faktakunskaper. Den digitala klockan introducerades i årskurs 2 i samtliga läromedelsserier genom uppgifter som innehåller en kombination av båda klockorna. Det är den symboliska representationen som dominerar mest i alla läroböcker, medan den fysiska representationen förekommer minst.

The purpose of the study was to analyse time and clock and its progression in textbooks, for grades 4–6. The study also aimed, based on tasks linked to clock and time, to analyse which representation forms and mathematical competencies are trained in the selected textbooks. To studying as well as analysing different mathematics teaching textbooks, a document and textbook analysis was used to build up the approach for the study. The results of the study showed that in the selected teaching materials, a mixture of the forms of representation, however, often lacked a concrete model. Concrete model existed in a few single tasks. The study's results also show that students are given the opportunity to practice the five mathematical skills but to varying extents. Communication and reasoning ability are the skills that are least trained in teaching materials. The conclusion that can be drawn is that the role of teachers in the use of teaching materials in mathematics is of great im-portance because certain abilities are highlighted more in the workbook. The use of different representations might help the student to get good knowledge about time and the clock. Another conclusion is that the reasoning ability and communication skills need to be lifted more, so that students can learn to reason and communicate with each other. / Syftet med studien var att analysera tid och klocka och dess progression i läromedel, för åk 4–6. Studien syftade även utifrån uppgifter kopplade till tid och klocka att analysera vilka repre-sentationsformer och vilka förmågor det är som tränas upp i de utvalda läromedlen. För att studera såväl som analysera olika matematikläromedel, användes ett dokument- och läromedelsa-nalys för att bygga upp tillvägagångssättet för studien. Resultatet av studien visade på att de valda läromedlen hade en blandning av representationsformerna dock saknades ofta representationsformen konkret modell. Konkreta modeller fanns i några enstaka uppgifter. Studiens resultat visar även att eleven får möjlighet att träna de fem matematiska förmågor men i olika utsträckning. Kommunikations- och resonemangsförmågan är de förmågor som tränas minst i läromedel. Slutsatsen som kan dras är att lärarens roll vid användning av läromedel i matematik är av stor vikt eftersom vissa förmågor synliggörs mer i arbetsboken än andra. När olika representat-ionsformer används hjälper det eleven att få grundläggande kunskap om tid och klockan. En annan slutsats är att resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan behöver lyftas upp mer, så att eleven får möjlighet att resonera och samtala med varandra.