Denna studie har tagit utgångspunkt i hur elever i årskurs 1 formulerar sin syn på historia innan de mött historieundervisning i skolan. Detta för att se om denna syn går att förstå som ett uttryck för historiemedvetande. Data samlades in genom intervjuer vilka analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier om både tidsmedvetande och historiemedvetande. Resultatet visar dels att de flesta eleverna förväxlar historia med sagor samt att fantasi anses vara en förutsättning för att skapa historia. Att historia finns som ett skolämne är ingen av eleverna medvetna om. Trots detta visar närmare hälften av eleverna spår av vad som kan kallas ett historiemedvetande och majoriteten kan uttrycka någon form av tidsmedvetande. Ofta med hjälp av sagans kronologi men likväl en kronologi vilket kan anses viktigt när det gäller just utvecklandet av ett historiemedvetande. Denna förväxling mellan sagor och historia talar för att redan i de yngre åldrarna utgå från ett metaperspektiv i undervisningen. / <p>SO</p>

”Barn av sin tid” är en strukturerad litteraturstudie som behandlar barns historie- och tidsmedvetenhet. Studien syftar till att besvara hur och när elever förstår historisk tid. Dessutom belyses vilka arbetssätt och metoder som pedagogen kan använda i undervisningen för att underlätta utveckling av historie- och tidsmedvetande. Vid sökning av material avgränsades sökningen till 1950-talet fram till nutida forskning där både nationell och internationell forskning inkluderades. Sökningen resulterade i ett faktiskt urval av tio artiklar, därefter gjordes en innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visar att forskning om barns tidsuppfattning och förståelse av historisk tid har förändrats från ett konstruktivistiskt- till ett sociokulturellt perspektiv. Forskningen om barns tidsuppfattning har frångått tidigare tankar om att förståelsen enbart sker biologiskt. Istället läggs idag större vikt vid elevernas och lärarens roll i förståelsen av tidsuppfattning och historisk tid. Äldre forskning tenderar att fokusera på en sluten frågeställning medan nutida forskning har mer omfångsrik frågeställning. I nutida forskning lyfts vikten av strategier, arbetssätt och metoder som möjliggör för diskussioner, där eleverna med hjälp av egna erfarenheter kan ge varandra stöd i kognitiv utveckling.

Projektets ursprungliga syfte var att ta fram en premium-armbandsklocka för barn som också underlättar förståelsen av klockan. Projektets syfte skiftade dock under designprocessens gång då jag genom intervjuer och enkäter märkte att målgruppens behov snarare var att utveckla tidsförståelse än att kunna utläsa exakta klockslag. I och med detta noterade jag även att barns och vuxnas armbandsklockor idag ser likadana ut sett till funktion, trots att behoven kring tid är helt skilda. Vidare har jag i projektet även använt mig av metoder som marknadsanalys, workshop, Minimum Viable Product, med mera. Mitt slutresultat blev en smartklocka för barn med funktioner som bidrar till att utveckla barnens tidsförståelse. En ökad tidsförståelse kommer, förutom att förenkla förståelsen av klockan, förhöja det egna ansvarstagandet kring rutiner och dagliga aktiviteter, vilket är en viktig del av livet. Vissa av klockans funktioner styrs via barnen själva direkt i klockan, medans vissa styrs av föräldrarna via den tillhörande mobilappen.