Många elever uppvisar bristande förståelse för likhetstecknets innebörd då de hanterar tecknet som ett operationstecken, istället för en symbol för likhet och balans. Denna studies syfte var att undersöka matematikundervisningens möjligheter att utveckla elevers förståelse för likhetstecknet i årskurs 1. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av två lärare i årskurs 1 samt semistrukturerade intervjuer och kunskapstester av nio av deras elever. Resultatet visar att nästan hälften av eleverna förknippar likhetstecknet med en räkneoperation vilket antyder att deras uppfattning kan behöva utvecklas för att bli mer statisk. För att råda bot på detta föreslås en noggrann granskning av elevernas läromedel samt så kallad utvecklande undervisning (development teaching).

Denna studie har sin grund i intervjuer som har genomförts med fyra verksamma lågstadielärare i två olika skolor. Syftet har varit att undersöka lärares didaktiska överväganden vid valet av skönlitterära texter för elever i årskurs 1-3. Fokus har legat på valet av högläsningslitteratur inom ramen för skönlitteratur. De frågeställningar som studien utgår ifrån berör de tankar och överväganden som påverkar valet av litteratur för de intervjuade lärarna. Under intervjuerna användes en intervjuguide, som gav struktur och vägledning. De svar som lärarna gav vid intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenografiskt synsätt samt ramfaktorteori. Svaren kategoriserades därefter under olika rubriker som grundade sig på de anledningar som lärarna angett var betydelsefulla vid valet av litteratur för undervisning med högläsning. De slutsatser som framkom var att det fanns störst andel språkligt gynnande aspekter som spelade in i det aktiva textvalet för lärarna. Det fanns också många andra bakomliggande orsaker till varför en viss text eller bok blev vald. Inom ramen för denna uppsats diskuterades sedan även det framkomna resultatet av denna studie i förhållande till den tidigare forskningen. Avslutningsvis gavs en genomgång av de pedagogiska konsekvenserna som denna studie har samt förslag på fortsatt forskning för att utveckla ämnesområdet.

Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall vilka laborativa material som används i samband med additionsalgoritmer med tiotalsövergång. Studien undersöker vidare de laborativa materialens betydelse för elevernas förståelse vid introduktionen av algoritmerna. För att ta reda på detta genomfördes observationer och intervjuer. Resultatet visade på att  laborativa material var vanligt förekommande. Det mest använda laborativa materialet hos de intervjuade lärarna var pengar. Valet av pengar grundades på att det var vardagsnära och att det är uppbyggt utifrån vårt tiobassystem. Forskningen förespråkar en variation av material. I denna studie lyfts materialen upp såsom multibasmaterial och positionskort, vilka också bygger på vårt tiobassytem. Undervisningen som bedrivs av intervjuade och observerade lärare överensstämmer med forskningen. Undervisningen skulle kunna utvecklas ytterligare genom ökad användning av flera olika laborativa material för att därmed kunna tillgodose flera elevers behov.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik.  Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet.  Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail.  Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik. Alla kunde se vilka fördelar leken kan bidra till matematikutvecklingen för den enskilda eleven och alla svarade att de använder sig av lek i sin matematikundervisning, emellertid olika mycket.

Det övergripande syftet med denna studie var att synliggöra möjligheter och utmaningar med programmering i matematikämnet i grundskolans lägre åldrar. Studien motiveras av den nyligen reviderade läroplanen som kommer bli obligatoriskt till hösten 2018. Studien bygger på lågstadielärares uppfattningar och erfarenheter kring programmering i matematikämnet. Datainsamlingsmetoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fyra behöriga och legitimerade lärare i matematikämnet. Studiens centrala fråga har varit Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med programmering som verktyg för elevers matematikinlärning? Resultatet visade att lärarna ser programmering som ett sätt att utveckla elevernas matematiska förmågor som problemlösning, metod, kommunikation, analys och resonemangsförmåga, men även generella förmågor som samarbete, kreativitet och logiskt tänkande. Utöver det ser även lärarna programmering som ett sätt att motivera till vidare studier inom matematiken. Eftersom vi lever i ett digitaliserat samhället idag ansåg lärarna att det är ett sätt att förbereda eleverna inför framtiden. Lärarna kunde även se ett antal utmaningar som skulle kunna stå i vägen för elevernas lärande. Det första handlade om lärarens kompetens, att avsaknad av kompetenta lärare inom området skulle kunna hämma elevernas kunskaper de har rätt att få. Andra utmaningar som diskuterades var de ekonomiska förutsättningarna som skolorna har och även tidsbristen lärarna ofta känner av. Att man har intresse för det man ska undervisa i var också en aspekt som togs upp.

Den här studiens syfte är att undersöka vad lågstadielärare anser att religionsundervisningens syfte är samt vad de prioriterar i religionsundervisningen utifrån och utöver det centrala innehållet i religionskunskap. Lärarnas prioriteringar kopplades i studien även till mångreligiositet. Studien genomfördes genom enkäter som var riktade till lågstadielärare i religionskunskap både på mångreligiösa och icke-mångreligiösa skolor. Enkätsvaren analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Studiens resultat visade att livsfrågor var det innehåll som prioriterades högst bland lärarna och att flest lärare ansåg att det viktigaste syftet med religionsundervisningen är att skapa förståelse för andra och allas lika värde. Det framgick även i resultatet att det fanns en spridning i lärarnas prioriteringar men att kristendom var den religion som prioriterades högst i undervisningen samtidigt som det centrala innehållet gällande kristendomens roll förr i tiden var det som prioriterades lägst. Inga större skillnader identifierades mellan lärares prioriteringar på mångreligiösa skolor och lärare på icke-mångreligiösa skolor. Resultatet visade sig stämma väl överens med 2011 års läroplan för grundskolan och kursplanen i religionskunskap där kristendomen har en särställning. Detta diskuterades vidare i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument över tid och studiens teoretiska utgångspunkter.

Syftet med denna studie är att analysera hur mångfalden kommer till uttryck i högläsningsböcker som används av lärare för årskurserna Fk-3. Detta görs genom en analys i två steg, för det första ett kvantitativt analyssteg av vilka mångfaldsaspekter som finns representerade i böckerna och för det andra ett kvalitativt analyssteg av på vilket sätt kön representeras i den mest frekvent angivna högläsningsbok för respektive årskurs. För att uppnå syftet har studien utgått från tre frågeställningar: Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos huvudkaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos bikaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? På vilket sätt representeras karaktärerna utifrån mångfaldsaspekten kön i den bok som är vanligast förekommande i högläsningssammanhang för respektive årskurs Fk-3? Resultatet av studiens första del antyder att det finns en viss överrepresentation av manliga karaktärer i de böcker som används för högläsning medan det saknas karaktärer som representerar grupperna icke-binära och transpersoner. Vid de tillfällen där sexualitet synliggörs visar studien att endast heterosexualitet representeras. Utifrån mångfaldsaspekterna etnisk tillhörighet och funktionsvariation visar studien att det är få karaktärer som representerar annan etnicitet än västerländsk och någon form av funktionsnedsättning. De normer som upprätthålls i litteraturen som studerats är den vita, heterosexuella mannen utan funktionsnedsättning.  Det resultat som framkommit vid studiens andra del visar att huvudkaraktärer oftare än bikaraktärer är normbrytande vilket sker genom att kvinnliga huvudkaraktärer tillskrivs manliga egenskaper medan manliga huvudkaraktärer tillskrivs kvinnliga egenskaper. Studien visar också att kvinnliga bikaraktärer tycks beskrivas mer enhälligt och därmed till viss del stereotypt medan manliga bikaraktärer beskrivs med större variation. Sammantaget visar studien att det bland karaktärerna i böckerna finns en begränsad variation vad gäller etnicitet, sexualitet och funktion medan det finns en jämnare fördelning vad gäller kön. Vid djupare analys av mångfaldsaspekten kön synliggjordes att bikaraktärer ofta reproducerar normer i samhället medan huvudkaraktärer tycks vara mer normbrytande.

Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på vilka följder som kan uppstå när föräldrar engagerar sig i barnets matematiklärande. Det finns ett problem med att föräldrar känner en stor osäkerhet i att engagera sig i matematikämnet. Däremot har föräldrar ett speciellt inflytande i sitt barns prestationer i ämnet. Kunskapsöversikten innehåll kommer också lyfta en fördjupning om föräldraengagemang och vad föräldrar känner kring sitt deltagande i matematiken. Översikten har tagit grund i Nilholms bok SMART - ett sätt att genomföra forskningsöversikter där vi tagit inspiration av hans metod SMART, Systematic Mapping and analysis of research. Resultatet visar att föräldrars engagemang i matematiken spelar en avgörande roll, både ur en positiv och negativ aspekt. Resultatet av studierna i denna kartläggning visar att den tid föräldrar lägger på att hjälpa sina barn spelar en avgörande faktor. I allmänhet utifrån kartläggningens resultat är föräldraengagemang positivt även om resultatet visar att kvalitet i engagemanget är viktigare än kvantitet för att visa på ökade prestationer.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppskattningsstrategier som används på lågstadiet, utifrån de fyra uppskattningskategorierna mängder, tallinje, överslagsberäkning och storheter. Detta eftersom uppskattning enligt forskning inte uppmärksammas tillräckligt, vilket ofta härleds till det skrala innehållet i läroböckerna, samt lärares syn på uppskattning. Dessutom ingår uppskattning i taluppfattning och är avhängig för elevers kommande matematikinlärning, främst inom aritmetik och problemlösning. Studiens centrala frågor var (1) Vilka strategier använder elever i årskurs 3 vid uppskattningsuppgifter? (2) Hur ser lågstadielärarnas inställning till uppskattning ut? samt (3) Hur uppmärksammas uppskattning och dess strategier i matematikböckerna enligt lågstadielärare? Metoderna för datainsamling var fokusgrupper med elva elever och semistrukturerade intervjuer med tre lågstadielärare. Resultaten visade två grunddrag (1) att eleverna använde uppskattningsstrategier, dock var dessa något begränsade i förhållande till undersökningens uppgifter samt (2) att lärarna inte medvetet beaktade uppskattningsstrategier i sin undervisning, de ansåg dock att uppskattning var en kunskap för livet. Det vill säga att mer sofistikerade uppskattningsstrategier, såsom del/helhet, spann och referenspunktsjämförelse, kan behöva uppmärksammas mer på lågstadiet, för att ge eleverna en bred repertoar och därmed utveckla deras taluppfattning. Utifrån det skulle studien kunna vägleda lärarna om vilka uppskattningsuppgifter och strategier de kan undervisa tydligare. Studien är därtill signifikant för lärares professionella uppdrag, då de enligt Lgr11 ska undervisa elever om uppskattning och tillika lämpliga strategier. Den skulle även kunna ha betydelse för vidare forskning på området, exempelvis vad gäller granskning av lärarhandledningars innehåll avseende uppskattningsuppgifter och uppskattningsstrategier.

Syftet vi hade med denna studie var att undersöka och jämföra huruvida läromedel för matematik i årskurs 1-3 är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. Det som undersökts är hur kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och religion representerades i läromedel i matematik för årskurs 1-3 samt hur väl normer i dessa läromedel uttrycks och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund och uppdrag.  Två läromedelsserier har analyserats med en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys som metod. Resultatet visade på att det förekommer läromedel i matematik som inte är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. De granskade läromedlen representerade endast följande aspekter: kön, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Religion representerades inte i de granskade läromedlen. Vidare uttrycks det normer i dessa läromedel som inte stämmer överens med skolans värdegrund och uppdrag.