Studiens syfte var att synliggöra vilka uppskattningsstrategier som används på lågstadiet, utifrån de fyra uppskattningskategorierna mängder, tallinje, överslagsberäkning och storheter. Detta eftersom uppskattning enligt forskning inte uppmärksammas tillräckligt, vilket ofta härleds till det skrala innehållet i läroböckerna, samt lärares syn på uppskattning. Dessutom ingår uppskattning i taluppfattning och är avhängig för elevers kommande matematikinlärning, främst inom aritmetik och problemlösning. Studiens centrala frågor var (1) Vilka strategier använder elever i årskurs 3 vid uppskattningsuppgifter? (2) Hur ser lågstadielärarnas inställning till uppskattning ut? samt (3) Hur uppmärksammas uppskattning och dess strategier i matematikböckerna enligt lågstadielärare? Metoderna för datainsamling var fokusgrupper med elva elever och semistrukturerade intervjuer med tre lågstadielärare. Resultaten visade två grunddrag (1) att eleverna använde uppskattningsstrategier, dock var dessa något begränsade i förhållande till undersökningens uppgifter samt (2) att lärarna inte medvetet beaktade uppskattningsstrategier i sin undervisning, de ansåg dock att uppskattning var en kunskap för livet. Det vill säga att mer sofistikerade uppskattningsstrategier, såsom del/helhet, spann och referenspunktsjämförelse, kan behöva uppmärksammas mer på lågstadiet, för att ge eleverna en bred repertoar och därmed utveckla deras taluppfattning. Utifrån det skulle studien kunna vägleda lärarna om vilka uppskattningsuppgifter och strategier de kan undervisa tydligare. Studien är därtill signifikant för lärares professionella uppdrag, då de enligt Lgr11 ska undervisa elever om uppskattning och tillika lämpliga strategier. Den skulle även kunna ha betydelse för vidare forskning på området, exempelvis vad gäller granskning av lärarhandledningars innehåll avseende uppskattningsuppgifter och uppskattningsstrategier.