Den här studiens syfte är att undersöka vad lågstadielärare anser att religionsundervisningens syfte är samt vad de prioriterar i religionsundervisningen utifrån och utöver det centrala innehållet i religionskunskap. Lärarnas prioriteringar kopplades i studien även till mångreligiositet. Studien genomfördes genom enkäter som var riktade till lågstadielärare i religionskunskap både på mångreligiösa och icke-mångreligiösa skolor. Enkätsvaren analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Studiens resultat visade att livsfrågor var det innehåll som prioriterades högst bland lärarna och att flest lärare ansåg att det viktigaste syftet med religionsundervisningen är att skapa förståelse för andra och allas lika värde. Det framgick även i resultatet att det fanns en spridning i lärarnas prioriteringar men att kristendom var den religion som prioriterades högst i undervisningen samtidigt som det centrala innehållet gällande kristendomens roll förr i tiden var det som prioriterades lägst. Inga större skillnader identifierades mellan lärares prioriteringar på mångreligiösa skolor och lärare på icke-mångreligiösa skolor. Resultatet visade sig stämma väl överens med 2011 års läroplan för grundskolan och kursplanen i religionskunskap där kristendomen har en särställning. Detta diskuterades vidare i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument över tid och studiens teoretiska utgångspunkter.

Det religiösa landskapet är ständigt föränderligt och dagens klassrum är mer mångreligiöst än någonsin. Det ställer nya krav på religionsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärare förhåller sig till mångreligiositet i sin religionsundervisning. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta lågstadielärare har upptäckter gjorts gällande upplevda utmaningar, möjligheter och förhållningssätt. Analysen visar att lärare ser flertalet möjligheter med att olika religioner och livsåskådningar samspelar i religionsundervisning. På grund av mångreligiositeten menar de att ökade tillfällen skapas att lära av varandra och förstå nya saker genom olika perspektiv. Ur analysen framträder det hur klassrummets religiösa mångfald tillsammans med den framträdande sekulära normen tycks utgöra grunden till många av lärarnas utmaningar. Det blir problematiskt att som lärare å ena sidan förespråka mångfald och religionsfrihet, och å andra sidan besitta en sekulär attityd. Det framkommer att lärare bedriver religionsundervisning på varierande vis. En utgångspunkt inför studien var att lärare eventuellt undviker diskussioner och innehåll som kan skapa oenigheter och osäkerhet i klassrummet.Denna hypotes har visat sig stämma och synliggörs genom att en del lärare antar en mer faktabaserad undervisning. Studiens resultat indikerar på att religionskunskapens status behöver höjas och att en utveckling av ämnet behöver ske.

Sverige är ett mångkulturellt land som därmed blir mångreligiöst. Dessutom har samhället och statliga institutioner som förskolan blivit mer sekulariserade och förskollärare förväntas vara neutrala och objektiva. Samtidigt ska ett kulturarv förmedlas där värderingar och traditioner har sitt ursprung i den protestantiska lutherska kyrkan. Studien är kvalitativ och syftar på att skapa kunskap kring förskollärares förhållningssätt och att problematisera aktuella dilemman.Förskollärare väljer många gånger att uppmärksamma religiösa högtider och traditioner som de alltid gjort vilket resulterat i att majoriteten väljer att inte lyfta bakgrunden till dessa och religionen skalas bort. Detta kan bero på att det finns stor kunskapsbrist kring hurförskollärare får undervisa om religion i förskolan på grund av hur begreppet ickekonfessionalitet skrivs fram i läroplanen. Det kan också bero på idén om att religion är något privat och att det finns en sekulär norm som präglar förskolans utbildning och undervisning. Dilemmat med ovanstående blir att förmedla ett kulturarv som utgår från den lutherska kyrkan samtidigt som förskolan ska vara icke-konfessionell.

<p>Syftet med min uppsats var att undersöka vilka didaktiska frågor och urval lärare inom ämnet religionskunskap anser vara centrala i undervisning och lärande i ett pluralistiskt samhälle, präglat av en mångfald livsåskådningar, religioner och kulturer. Som bakgrund till min empiriska undersökning har jag studerat litteratur som gett en historisk översikt över hur den ökande pluralismen har inverkat på skola och samhälle. Jag har också granskat Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och kursplanen för religionskunskap, för att undersöka vilka mål som de nationella styrdokumenten lyfter fram. Jag valde att använda en kvalitativ forskningsmetod, som inneburit att jag intervjuat lärare inom ämnet religionskunskap. Resultatet av undersökningen visade att lärarna ansåg att det i ett samhälle präglat av pluralism, blir än mer centralt att betona allsidighet och saklighet. Dessutom med tanke på mångfalden språk bland elever med utländsk bakgrund låta undervisningen få det nödvändiga utrymmet i tid som krävs, och att lärarna bör betona området tro och tradition. Lärarna framhåller också att elevmedverkan i undervisningen och ett bra samarbete med föräldrarna är metoder som främst tar tillvara mångfalden bland eleverna. Det som jag kan säga saknas i lärarnas arbete med elever med utländsk bakgrund är ett mera medvetet arbete med att främja elevernas dubbla identitet.</p>

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka didaktiska frågor och urval lärare inom ämnet religionskunskap anser vara centrala i undervisning och lärande i ett pluralistiskt samhälle, präglat av en mångfald livsåskådningar, religioner och kulturer. Som bakgrund till min empiriska undersökning har jag studerat litteratur som gett en historisk översikt över hur den ökande pluralismen har inverkat på skola och samhälle. Jag har också granskat Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och kursplanen för religionskunskap, för att undersöka vilka mål som de nationella styrdokumenten lyfter fram. Jag valde att använda en kvalitativ forskningsmetod, som inneburit att jag intervjuat lärare inom ämnet religionskunskap. Resultatet av undersökningen visade att lärarna ansåg att det i ett samhälle präglat av pluralism, blir än mer centralt att betona allsidighet och saklighet. Dessutom med tanke på mångfalden språk bland elever med utländsk bakgrund låta undervisningen få det nödvändiga utrymmet i tid som krävs, och att lärarna bör betona området tro och tradition. Lärarna framhåller också att elevmedverkan i undervisningen och ett bra samarbete med föräldrarna är metoder som främst tar tillvara mångfalden bland eleverna. Det som jag kan säga saknas i lärarnas arbete med elever med utländsk bakgrund är ett mera medvetet arbete med att främja elevernas dubbla identitet.