Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om hur sju 1–3 elever ser på läsläxor utifrån ett personligt plan och ur ett samspelsperspektiv. För att fördjupa dessa kunskaper används en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används. Analys har skett utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av tidigare forskning kring det aktuella ämnet. Studiens resultat visar att en positiv syn verkar vara framträdande vad gäller elevers tankar kring läsläxor. Läsläxor främjar elevers läsutveckling vilket ses som positivt. Elever med stöttning och hjälp hemifrån tenderar att ha ett större intresse och motivation att genomföra läsläxor. Trots att det finns olikheter kring elevers möjlighet att få hjälp och stöd med läsläxor finns en samstämmig syn på att läsläxor är av godo.

För att varje elev ska utveckla en god läsförmåga krävs det att läraren känner sina elever och vet vilken nivå de befinner sig på i sin läsutveckling. Forskare, som Schmidt (2013), Frost (2009), Alatalo (2011) och Sanden (2013), förklarar att för att utveckla sin läsförmåga måste eleverna få möta texter som ligger inom den proximala utvecklingszonen, vilket innebär att de varken är för lätta eller för svåra för den enskilde individen. Alla elever måste därför mötas på den nivå de befinner sig, vilket innebär att läsundervisningen inte kan generaliseras utan måste individualiseras. Alla elever befinner sig på olika läsnivåer men motiveras också av olika texter. De texter som eleverna får möta i undervisningen måste därför anpassas både vad gäller svårighetsgrad samt innehåll så att de passar elevernas intressen. Ett sätt att individanpassa undervisningen är att individualisera läsundervisningen och läsläxan. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med individuella läsläxor. Genom en fenomenografisk analys av intervjuer ämnar vi undersöka vilken uppfattning lärare, som arbetar i årskurs 1-3, har om individanpassade läsläxor. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i de lägre åldrarna. Lärarna är valda utefter ett kriteriebaserat urval, utifrån kriteriet att de skulle använda sig av individuella läsläxor i lågstadiet. Kriteriet valdes utifrån vårt syfte. Vi har använt oss av en fenomenografisk metodansats för att analysera de intervjuer vi genomfört. Resultatet av studien visar att lärarna ser stora fördelar med att arbeta med individuella läsläxor. Även några svårigheter kunde identifieras men dessa övervägdes av fördelarna.

En kvalitativ analys om hur F-3-lärare beskriver hur läsläxor används som en del av läsinlärningen, hur de motiveras och följs upp samt hur de uppfattas och beskrivs av vårdnadshavare och elever. Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare arbetar med läsläxor som en del av läsinlärningen samt hur de motiverar, informerar om och genomför läsläxor. Dessutom undersöks hur vårdnadshavare och elever uppfattar och beskriver läsläxorna. Uppsatsens hypotes är att det kan råda en diskrepans mellan lärares syn på läxor och den som vårdnadshavare och elever har. En kvalitativ analys har gjorts med hjälp av intervjuer med fem lärare, fem vårdnadshavare och tio elever. Vid analysen har ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Vygotskijs teorier använts. Det resultat som framkommer är att de intervjuade lärarna är positiva till läsläxor och att de intervjuade vårdnadshavarna är detsamma och att både vårdnadshavare och elever är informerade om läsläxans funktion. Uppsatsens hypotes har inte kunnat befästas.

It is difficult to find time to read books today, when many other media compete for your spare time. Is the time that pupils get to read in schools enough to make them proficient readers? In Sweden some teachers debate that the homework is a solution to find more time for the pupils to read, while others debate that avoiding homework will make their teaching more equivalent. According to a research paper from Eckerholm (2018), the lack of time is one factor which makes it sometimes difficult for teachers to help their pupils develop a proficient reading comprehension.  The purpose of this study is to examine four elementary teacher’s perspective on reading homework and what they experience is required to find their students time to read. The study also contains a supplementary study of a larger number of pupils’ reading habits and who they believe have authority over their leisure reading. The study will answer the following scientific questions: How do four elementary teacher reason about giving reading homework to their pupils to read at their leisure time? How do four elementary teacher reason about what is required of themselves and their pupils to find the time they need to develop into proficient readers? What do elementary pupils answer to questions about their reading habits in their free time? What do elementary pupils answer to questions about who they believe  have authority over their leisure reading? The entire study is about increasing and develop a better understanding of the subject, according to a hermeneutic perspective. This study used mainly the qualitative method of interviews with elementary teachers and includes a supplementary study that uses the quantitative method of a paper survey of pupils reading habits and who they believe  have authority over their leisure reading time. The results of this study have been analysed using both sociocultural theory and motivation theory and the research from other sources. The result of this study shows that the interviewed teachers are primarily to sceptical to the home conditions of their pupils to use reading homework. The four interviewed teachers feel that it is more efficient to motivate and inspire their pupils to help them find their internal motivation to read in their own time, without the need to be forced by any teacher or parent. This require the students to take responsibility of their own reading at home. The results of the supplementary study show that most of the pupils that participated in the survey read books at home, they have authority over their leisure reading and that they read with an internal motivation. But the time they spend reading books is not enough. The interviewed teachers all mentioned that their pupils do not read enough on their free time and would need the children to receive support from their parents. The conclusion of the study is that the interviewed teachers feel sceptical towards that every pupil have a proper reading culture at home, which would give these children the time they need to develop into a proficient reader.