The aim of this study is to compare teachers’ views of homework, their work withreading homework, and what the interaction is like in connection with this. Acombination of methods in the form of observations and semi-structured interviews wasused to follow two teachers working in the early years of compulsory school. The studyfound that the teachers work solely with reading homework, although in different ways,as regards both the design and the implementation, suggesting that the teachers’ practiceis grounded in research on homework. According to the teachers, homework in the earlyyears of compulsory school can be beneficial in that it prepares the pupils for later yearsin school and that it can be an instrument in the work of consolidating knowledge. Onthe other hand, homework steals part of the pupils’ leisure time and can cause stress intheir everyday life. To avoid unclarity and stress in the home, the teacher should giveclear and thorough instructions communicating the purpose, expectations, and meaning.

Syftet med det här självständiga arbetet är att ta reda på hur lärare arbetar med återkoppling på läsläxan i år 1 samt hur strukturen i klassrummet organiseras för de övriga eleverna under tiden som återkopplingen sker. För att ta reda på detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare från tre olika skolor. Resultaten visar att lärarna oftast ger individuell respons till elevernas läsning, framför allt under höstterminen.  Återkoppling sker varje vecka och lärarna lägger stort fokus på strukturen i klassrummet med avsikt skapa arbetsro för såväl eleverna i klassrummet som för den eller de elever som ges respons. Det framkommer att samtliga lärare känner en viss stress över situationen då eleverna ännu inte är så självständiga i år 1. De lärare som ger respons i grupp känner mindre stress och upplever att de har bättre kontroll över situationen. Samtidigt är alla överens om att den individuella återkopplingen är väldigt viktig för att kunna hjälpa varje elev på rätt nivå. / The purpose of this independent work is to find out how teachers work with the feedback of the reading homework in first grade. At the same time I have looked at how the structure in the classroom is organized for the rest of the students´ while the feedback is going on. I have done qualitative interviews with six teachers from three different schools. The result shows that the teachers give individual feedback to the student´s reading, mostly during the autumn term. Feedback takes place every week and the teachers focus a lot on the structure in the classroom with the intention to create a working environment for both the students in the classroom and for the students giving feedback. It appears that all of the teachers feel some stress over the situation because of the students´ lack of independence in the first grade. The teachers who give feedback to a group feel less stressed because they feel they have better control over the situation. At the same time all of the teachers agree that the individual feedback is very important as it helps each student at the right level.

Studiens syfte är att undersöka elevers läsintresse och vilket samband det kan ha med deras läsläxa. Resultatet grundar sig på kvalitativa intervjuer från 16 elever och två lärare från två olika skolor. På den ena skolan får eleverna själva välja litteratur till sin läsläxa och på den andra skolan har eleverna en gemensam läsläxbok i klassen. Studien undersöker huruvida elevernas läsintresse skiljer sig beroende på om de får välja litteratur själva eller inte. Tidigare forskning beskriver betydelsen av att eleverna får välja böcker som de är intresserade av men också att det finns många andra faktorer som påverkar elevers intresse för läsning såsom läsförebilder och hemmiljö. Under intervjuerna framkom det att alla elever som får välja sin litteratur själva gillar att läsa och att de elever som blir tilldelade bok har ett mer varierat intresse. Eleverna som får välja sin läsläxa själva läser också i större omfattning generellt sett än vad de elever som har en gemensam läsläxbok gör.

It is difficult to find time to read books today, when many other media compete for your spare time. Is the time that pupils get to read in schools enough to make them proficient readers? In Sweden some teachers debate that the homework is a solution to find more time for the pupils to read, while others debate that avoiding homework will make their teaching more equivalent. According to a research paper from Eckerholm (2018), the lack of time is one factor which makes it sometimes difficult for teachers to help their pupils develop a proficient reading comprehension.  The purpose of this study is to examine four elementary teacher’s perspective on reading homework and what they experience is required to find their students time to read. The study also contains a supplementary study of a larger number of pupils’ reading habits and who they believe have authority over their leisure reading. The study will answer the following scientific questions: How do four elementary teacher reason about giving reading homework to their pupils to read at their leisure time? How do four elementary teacher reason about what is required of themselves and their pupils to find the time they need to develop into proficient readers? What do elementary pupils answer to questions about their reading habits in their free time? What do elementary pupils answer to questions about who they believe  have authority over their leisure reading? The entire study is about increasing and develop a better understanding of the subject, according to a hermeneutic perspective. This study used mainly the qualitative method of interviews with elementary teachers and includes a supplementary study that uses the quantitative method of a paper survey of pupils reading habits and who they believe  have authority over their leisure reading time. The results of this study have been analysed using both sociocultural theory and motivation theory and the research from other sources. The result of this study shows that the interviewed teachers are primarily to sceptical to the home conditions of their pupils to use reading homework. The four interviewed teachers feel that it is more efficient to motivate and inspire their pupils to help them find their internal motivation to read in their own time, without the need to be forced by any teacher or parent. This require the students to take responsibility of their own reading at home. The results of the supplementary study show that most of the pupils that participated in the survey read books at home, they have authority over their leisure reading and that they read with an internal motivation. But the time they spend reading books is not enough. The interviewed teachers all mentioned that their pupils do not read enough on their free time and would need the children to receive support from their parents. The conclusion of the study is that the interviewed teachers feel sceptical towards that every pupil have a proper reading culture at home, which would give these children the time they need to develop into a proficient reader.

Denna studie syftar till att lyfta fram faktorer som påverkat och påverkar synen på läsläxan genom skolans framväxt. Läsläxa är ett fenomen som finns i de flesta skolor och klasser. Läsläxan har haft olika former och påverkats av skolans utveckling genom historien. Resultatet visar att idag handlar styrningen av skolan om att skapa en befolkning som kan visa sig konkurrenskraftig på världsmarknaden, inom många olika områden. PISAresultatet är idag den faktor som påverkar den politiska styrningen av skolan mest. Skolan används även som ett slagträ mellan de politiska blocken vilket i sin tur påverkar skolutvecklingen och läsläxan. Resultatet visar även att läsläxan idag har bytt skepnad. Idag anses läsläxan av viss forskning endast vara till för att allt skolarbete ska bli gjort medan annan forskning anser att läsläxan är viktig för att befästa och upprätthålla övning i läsning. De största påverkansfaktorerna enligt forskningen är hur eleverna har det hemma samt om det finns närvarande och stöttande vårdnadshavare. För att göra läsläxan mest effektiv för varje elev ska den anpassas efter elevens läsnivå, hemmiljö och om eleven kan få stöttning hemma men det ska även finnas en tydlig koppling till undervisningen i skolan.

Syftet med studien är att undersöka vad en läsläxa är och hur lärare och vårdnadshavare arbetar med läsläxan. Vi vill förtydliga vad läsläxa är som företeelse. Vi vill undersöka hur läsläxan som arbetsinstrument förankras hos vårdnadshavarna och vilka åsikter lärare och vårdnadshavare har om läsläxa. Studien använder en metodkombination bestående av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Tolkningen är kvalitativ utifrån Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar två lärares och 33 vårdnadshavares uppfattning av vad läsläxan är som företeelse. Slutsatsen visar att lärarna och vårdnadshavarna har en tydlig bild av vad en läsläxa är och flera perspektiv på vad som är syftet med läsläxan samt att vårdnadshavare har en avgörande roll för läsläxan.

För att kunna vidareutbilda sig, tillgodose sig samhällsnyttig information och delta i samhället fullt ut behövs en välutvecklad läsförmåga. Redan från tidig ålder är det viktigt att bygga denna grund. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur läsläxan i årskurserna F-3 kan utformas för att stärka samverkan mellan lärare och vårdnadshavare i arbetet med elevers läsutveckling. Vidare avser studien att synliggöra arbetssätt som kan stimulera elevernas läsintresse. En fallstudie genomfördes i en årskurs tre där eleverna läste ett kapitel ur utvalda skönlitterära böcker hemma varje vecka och därefter samtalade de på skolan om det lästa, i så kallade bokklubbar. För att få ett så omfattande resultat som möjligt undersöktes både lärarens, elevernas och vårdnadshavarnas uppfattning om bokklubbarna. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med klassläraren samt nio elever. För att ta del av vårdnadshavarnas upplevelser distribuerades en digital enkät med öppna frågor till de vårdnadshavare som anmält intresse. Utöver detta genomfördes även en semistrukturerad observation av samtalen i bokklubbarna. Det sociokulturella perspektivet tillsammans med partnerskapsprincipen och isärhållandeprincipen var de teorier som låg till grunden för den tematiska analysen av det insamlade materialet. Resultatet visar att bokklubbarna som läsläxa bidrog till elevernas läsutveckling genom att de utvecklande sin språkliga förståelse i interaktion med varandra, läraren och vårdnadshavarna. Vidare uppskattade både elever och vårdnadshavare att diskussionsfrågor medföljde läsläxan. Resultatet pekar även på att elevernas läsintresse stimulerats av att de fått vara delaktiga i valet av böcker, medverkat i ett meningsfullt sammanhang och samtalat om det de läst. Sammanfattningsvis visar denna studie att bokklubbarna som arbetssätt engagerar både läraren, eleverna och vårdnadshavarna. Vidare gynnar den sociala kontexten elevernas språkliga förståelse och samtalen som förekommer har potential att bidra till utökat läsintresse. / To be able to get further education, understand the information provided, and fully participate in society, you need a well-developed reading ability. It is import to build this foundation already from young age. The purpose of this study is to contribute knowledge about how reading homework in grades F-3 can be designed to strengthen collaboration between teachers and guardians in the work with students' reading development. Furthermore, the study intends to present working methods that can stimulate students' interest in reading. A case study was carried out in a third grade, where the students read a chapter from selected fiction books at home every week and then talked at school about what they had read, in so-called book clubs. To get as extensive results as possible, both the teacher's, the students', and the guardians' perceptions of the book clubs were investigated. Data were collected through semi-structured interviews with the class teacher and nine students. To take part in guardians' experiences, a digital survey with open questions was distributed to guardians who expressed interest. In addition to this, a semi-structured observation of the conversations in the book clubs was also carried out. The socio-cultural perspective together with the partnership principle and the separation principle were the theories that formed the basis for the thematic analysis of the collected material. The result shows that book clubs as reading homework contributed to the students' reading development by developing their language awarness in interaction with each other, the teacher, and the guardians. Furthermore, both students and guardians appreciated that discussion questions accompanied the reading homework. The results also indicate that the students' interest in reading was stimulated by the fact that they were allowed to participate in the selection of books, in a meaningful context and that they talked about what they read. In summary, this study shows that book clubs as a way of working involve both the teacher, the students, and the guardians.  Furthermore, the social context favours the students' linguistic understanding, and the conversations that occur have the potential to contribute to increased interest in reading.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdnadshavares syn på läsläxor isvenskämnet i årskurs 1–3. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar framställts. Den första frågeställningen är vad vårdnadshavare tror att syftet med läsläxan är. Den andra frågeställningen är hur vårdnadshavare upplever genomförandet av läsläxan. Det empiriska materialet samlades in med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning som vårdnadshavare på två olika skolor och i fyra olika klasser har fått delta i, samt med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med elva vårdnadshavare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, ett snöbollsurval och ett målinriktat urval för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med andra. Resultatet i studien visar att vårdnadshavare har olika syn på läsläxan. Dock upplever majoriteten att läsläxan saknar variation både till innehåll och form. Studiens slutsats är att vårdnadshavare i denna studie ser läsläxans genomförande som konflikt fylld och svår att få in i vardagen. Däremot ser vårdnadshavare att läsläxan kan bidra med inblick i barnens läsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about guardians` perspectives on homework in the Swedish subject in Primary Years 1–3. The study has two main questions to achieve the purpose of this study: What do the guardians believe to be the purpose of the reading homework and how do the guardians perceive the implementation of the reading homework? The empirical data were collected using a quantitative method through a survey in which guardians from two different schools and four different classes participated, as well as with a qualitative method through semi-structured interviews with eleven guardians. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a snowball selection and a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective, where learning occurs in interaction with others. The results of the study show that guardians have different views on the reading homework, however the majority feel that the reading homework lacks variety in both content and form. The study´s conclusion is that guardians in this study see the implementation of the reading homework as filled with conflicts and difficult to integrate into everyday life. However, guardians also see that the reading homework can contribute with insight into the children´s reading development.

The purpose of this study was to increase knowledge about how teachers view the importance of reading lessons in year one. The study also examined how teachers practically work with reading homework and how these teachers felt that it benefited the students' reading development. The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with eight teachers working in primary school. All teachers who participated in the study are certifiedteachers to teach Swedish in primary school. The study is based on the socio-cultural perspective and pragmatism. Which means that students learn best in connection between theory and practice and where language is in focus. The results showed that the teachers who participated agreed that the ultimate purpose of the reading homework is to increase the students' reading fluency with the help of mass training. The teachers consider the reading homework necessary in year one. Repetitive reading is presented as an important aspect in students' early reading learning by both research and teachers. Reasons why teachers choose to work with reading homework differ somewhat. But the time aspect in school is something that teachers are critical of. The result shows that the teachers mean a certain reading must take place at home. Because of this the reading homework is considered a good aid by the teachers.

The purpose of this study is to evaluate teachers attitudes towards reading homework and their thoughts regarding feedback. The study will also be looking at what type of support pupils are given regarding their reading homework and homework in general. This study will also evaluate the teachers’ thoughts on equality in connection with the pupils varying home conditions that affect how much support and help they receive with their reading homework.  I collected data for this study by using survey and interview methods. These two methods complement each other as they give a wide and in-depth-look at the questions in this study.  The results from this study show teachers attitudes towards reading homework as well as different forms of feedback that can be given. It also highlights teachers experiences when it comes to their schools homework support practice relating to reading and other types of homework that their pupils are given. Also included are the teachers’ thoughts regarding equality when related to pupils varying home conditions that affect help and support related to reading homework. The word that best describes teachers’ opinions on the current equivalent schooling is unfairness. / Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till läsläxa samt deras tankar angående återkoppling och skolans stöd till eleverna med deras läsläxa och läxor i övrigt. Studien syftar även till att undersöka lärares tankar gällande likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar till stöd och hjälp i hemmet med deras läsläxa.  Studiens tillvägagångssätt gällande datainsamling har skett via två metoder, enkät samt intervju. Datainsamlingsmetoderna kompletterar varandra och ger en bredd samt ett djup i frågorna.  Resultatet i studien redovisar lärares inställning till läsläxa samt varianter på återkoppling till den. Studiens resultat lyfter även lärares upplevelser om skolans stöd med läsläxa och övriga läxor till sina elever samt lärares tankar angående likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar i hemmiljön gällande stöd och hjälp med läsläxa. Ordet som beskriver lärarnas åsikt gällande likvärdighetstanken är orättvisa.